No description available.

Each year approximately 2,000 new detailed development plans are accepted in Sweden. When an area is covered by a new detailed development plan, it is often necessary that land has to be acquired to adjust the property units to the new plan. The owner conditions of the property units can usually be adjusted through negotiations between the seller and the buyer. But in some situations, when no agreements can be reached, it is possible to use coercive measures to purchase the land. Compulsory purchases are only permitted when certain legal criteria’s are met. The legal ability of compulsory purchases also affects voluntary negotiations since they function as "game rules". The compensations that are given in compulsory purchases then functions as a sort of minimum level of the compensations given in voluntary negotiations. The purpose of this thesis is to study the compensation that should be given in different situations when land is being compulsory purchased. Furthermore, the purpose is also to study the motives behind the legislation regarding compulsory purchases. In order to find an answer to the purpose of this thesis, a study has been made with a representative property unit. In the study, land was taken with coercive measures in four different situations from the property unit when a new detailed development plan covered the property unit. The four different situations were chosen to illustrate the differences between the given compensations. In the four different situations two different legal systems were applied. First, the existing legal system in Sweden was applied and then an alternative system based on principles that earlier could be found in the, now no longer existing, Act regarding development cooperation units (SFS 1987:11, lag om exploateringssamverkan) was applied. The result of the study shows that the compensation given depends upon the allowed land use in the new detailed development plan and upon which legal system that is applied. In the current Swedish legal system, the allowed land use for the specific property unit in the detailed development plan had the largest impact on the compensation given. In the alternative system, the total allowed land use in the detailed development plan was of importance for the given compensation together with what the property owner had contributed to the development area. / Varje år antas cirka 2000 detaljplaner i Sverige. När ett område detaljplaneläggs behöver mark vanligtvis förvärvas för att anpassa fastigheterna till de nya förhållandena. Ägarförhållandena kan vanligtvis anpassas via förhandlingar mellan köpare och säljare. Men i vissa situationer, om ingen överenskommelse kan nås, är det tillåtet att använda tvångsregler för att förvärva marken. Tvångsreglerna får bara användas när kriterier uppställda i lagen är uppfyllda. Även vid frivilliga förhandlingar fyller tvångsreglerna en funktion eftersom de då fungerar som spelregler. Lagstiftningens ersättningsbestämmelser utgör en slags miniminivå för ersättningens storlek. Syftet med denna uppsats är dels att studera vilken ersättning som betalas i olika situationer när mark tvångsförvärvas inom detaljplanelagt område och dels att studera de motiv som ligger till grund för lagstiftningens utformning. För att besvara syftet har en typfallsstudie genomförts där mark frångick en typfastighet för fyra olika markåtkomstsituationer när en ny detaljplan blev gällande över området. Situationerna valdes för att tydliggöra att ersättningen som utgår vid olika markåtkomstsituationer kan variera. I studien tillämpades både dagens ersättningssystem samt ett konstruerat ersättningssystem som baserades på den upphävda lagen om exploateringssamverkan (ESL). Framkomna resultat visar att ersättningen kan variera dels beroende av vad marken ska användas till och dels beroende av vilket ersättningssystem som tillämpas. I det nu gällande ersättningssystemet är den största påverkan på ersättningen vad marken får användas till enligt detaljplanen. I det alternativa ersättningssystemet är det detaljplanens totala utformning som styr ersättningsbeloppet tillsammans med vad respektive fastighetsägare bidragit med till planområdet.

I takt med att klimatet förändras ökar frekvensen av extrema väderhändelser. I Sverige har den ökade årsmedeltemperaturen och nederbörden förhöjt risken för översvämningar. Översvämningar är inget nytt fenomen och har i Sverige orsakat stor skada på privat och offentlig egendom, kritisk infrastruktur och samhället i stort. Med tanke på översvämningarnas breda definition avgränsas denna studie till översvämningar som härleds från havet, sjöar eller vattendrag.  För att skydda samhället mot översvämningar och mildra de sociala, ekologiska och ekonomiska skador som uppstår, implementerar kommuner och privata fastighetsägare olika typer av skyddsåtgärder, såsom skyddsvallar och dammar. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka skyddsåtgärder som tillämpas, om privat mark tas i anspråk för att etablera översvämningsskydd och vilka ersättningsprinciper som används.  För att besvara uppsatsens frågeställningar tillämpas en kvalitativ metodansats, inkluderande fallstudier, litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer, för att samla in data. Fallstudier från tio kommuner med kända översvämningsrisker utgör grunden för de erhållna resultaten och ger insikt i hur dessa frågor hanteras i kommunerna. Intervjuerna, som har genomförts digitalt, utgör den primära datakällan för fallstudierna och har kompletterats med relevant litteratur. Eftersom resultatet baseras på den data som erhållits från intervjuer styrs resultatet av den kompetens och kunskap respondenterna har samt hur insatta de är i ämnet.  I den teoretiska bakgrunden ges en översyn över de juridiska förutsättningar som kommuner har för att skydda egendom, infrastruktur och samhället mot översvämningar. Denna bakgrund tillhandahåller nödvändig information för att nyansera och kontextualisera resultatet.  I rapportens resultatdel presenteras fallstudier utförda på följande kommuner: Arvika, Göteborg, Halmstad, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lomma, Trelleborg, Vellinge och Värnamo. Varje fallstudie analyserar och beskriver kommunens översvämningsrisker, genomförda skyddsåtgärder, processer för markåtkomst och ersättningsmodeller. Dessa studier illustrerar hur olika kommuner anpassar sina strategier utifrån förutsättningar och de juridiska verktyg som finns till hands. Kommuner som Kristianstad, Vellinge, Arvika och Karlstad har tagit privat mark i anspråk för att upprätta översvämningsskydd. I dessa kommuner har även ersättning utgått till fastighetsägarna för intrång i äganderätten. Ambitionen är att lösa förvärven via frivilliga överenskommelser, där befintlig lagstiftning underlättar förhandlingarna. Ersättningen baseras vanligtvis på en oberoende värdering av marknadsvärdet plus ett påslag på 25 % för att ge en skälig ersättning för skadan. I Vellinge har ersättningsfrågan varit särskilt omdiskuterad, och efter ett domstolsbeslut i Mark- och miljööverdomstolen fastställdes den intrångsersättning som utgick till fastighetsägarna.  I Göteborg och Trelleborg uppförs skydden inom ramen för detaljplaneprocessen. I de fall där kommunen inte äger mark, vilket dessa kommuner gör i stor utsträckning, har förvärvet av marken säkerställts inom ramen för de civilrättsliga avtal som upprättas när detaljplanerna realiseras. I Värnamo, Lomma och Halmstad har översvämningsskydden upprättats på kommunal mark, vilket innebär att ingen ersättning har utgått till privata fastighetsägare.  Från resultatet framgår tydligt att kommunernas unika förutsättningar styr de strategier som implementeras. I vissa kommuner tas privat mark i anspråk för säkra samhället mot översvämningar, vilket förefaller bero på vikten av att säkerställa kompletta skydd och de rådande markägoförhållandena. Majoriteten av förvärven har säkerställts med frivilliga överenskommelser, där lagstiftningen utgör grunden för förhandlingarna. Att skydda samhällen mot översvämningar är avgörande för att skapa socialt och ekonomiskt hållbara samhällen för medborgarna. Ett koordinerat kommunalt arbete med goda förutsättningar att upprätta skydd och stödja privata fastighetsägare kan bidra till säkrare och bättre rustade samhällen för att hantera de risker och skador som härleds till översvämningar. / As the climate changes, the frequency of extreme weather events increases. In Sweden, the rising annual average temperature and precipitation have heightened the risk of flooding. Flooding is not a new phenomenon and has caused significant damage to private and public property, critical infrastructure, and society at large in Sweden. Given the broad definition of flooding, this study is limited to floods originating from the sea, lakes or rivers.  To protect society against flooding and mitigate the social, ecological, and economic damages that occur, municipalities and private property owners implement various protective measures, such as levees and dams. The purpose of this report is to investigate the protective measures that are applied, whether private land is appropriated for establishing flood defenses, and the compensation principles used. This thesis employs a qualitative methodological approach, including case studies, literature reviews, and semi-structured interviews, to gather data. Case studies from ten municipalities with known flood risks form the basis of the results and provide insight into how these issues are managed locally. The interviews, conducted digitally, serve as the primary data source for the case studies and have been supplemented with relevant literature. Since the results are based on data obtained from interviews, they are influenced by the competence and knowledge of the respondents and their familiarity with the subject. The theoretical background provides an overview of the legal frameworks available to municipalities to protect property, infrastructure, and society against flooding. This background provides essential information to nuance and contextualize the results. The results section presents case studies conducted in the following municipalities: Arvika, Gothenburg, Halmstad, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lomma, Trelleborg, Vellinge, and Värnamo. Each case study analyzes and describes the municipality's flood risks, implemented protective measures, land acquisition processes, and compensation models. These studies illustrate how different municipalities adapt their strategies based on conditions and available legal tools. Municipalities such as Kristianstad, Vellinge, Arvika, and Karlstad have appropriated private land to establish flood defenses. In these municipalities, compensation has also been awarded to property owners for infringements on property rights. The goal is to resolve acquisitions through voluntary agreements, where existing legislation facilitates negotiations. Compensation is usually based on an independent valuation of the market value plus an additional 25% to provide fair compensation for the damage. In Vellinge, the issue of compensation has been particularly contentious, and after a court ruling in the Swedish equivalent to Land and Environment Court of Appeal, the compensation awarded to property owners was established. In Gothenburg and Trelleborg, the defenses are constructed within the framework of the detailed planning process. In cases where the municipality does not own the land, which is often the case in these municipalities, the acquisition of land has been secured within the framework of the civil law agreements established as the detailed plans are realized. In Värnamo, Lomma, and Halmstad, the flood defenses have been established on municipal land, meaning that no compensation has been paid to private property owners. The results clearly show that the unique conditions of the municipalities dictate the strategies implemented. In some municipalities, private land is appropriated to secure the community against flooding, which appears to depend on the importance of ensuring complete protections and the prevailing land ownership conditions. The majority of acquisitions have been secured through voluntary agreements, where legislation forms the basis of the negotiations. Protecting communities from flooding is crucial for creating socially and economically sustainable communities for citizens. Coordinated municipal efforts with good conditions for establishing defenses and supporting private property owners can contribute to safer and better-prepared communities to manage the risks and damages associated with flooding.