No description available.

I det här arbetet har vi jämfört ersättning vid expropriation mellan länderna Sverige och Kina. Expropriation är en tvångsåtgärd som medför att mark kan överföras med tvång från en fastighetsägare till en annan i syfte att tillgodose ett allmänt intresse. I både Sverige och Kina utgår ersättning när staten med tvång tar mark i anspråk och vi har studerat hur denna ersättning utgår samt vilka faktorer som påverkar ersättningens storlek i respektive land.  Arbetet behandlar vilken typ av ersättning som utgår, vem som har rätt till denna ersättning och hur stor denna ersättning är i Kina respektive Sverige. Arbetet går även in på vad för effekter de olika systemen kan ha på såväl en individnivå som en samhällsnivå. För att redogöra för detta har vi studerat vad lagstiftningen säger och hur den skiljer sig åt i de båda länderna. Ett expropriationsfall från Kina har även tagits med i jämförelsen för att erhålla en tydligare bild av skillnaderna och likheterna som finns i de båda ersättningssystemen.  Jämförelsen av Sverige och Kina har gett en förståelse för att ländernas ersättningssystem vid expropriation är väldigt olika men på ett övergripande plan ändå innehar en del likheter i sina grundläggande värderingar, såsom att ingen individ ska gå med ekonomisk förlust till följd av expropriation. De stora skillnaderna är hur de beräknar den ersättning som ska utgå vid expropriation samt hur denna ersättning erläggs. Arbetet uppmärksammar vad som är allra mest intressant angående det kinesiska ersättningssystemet, vilket är att ersättningen är standardiserad. Det standardiserade systemet innebär att fasta ersättningsvärden sätts för hela områden istället för att värdena bestäms för varje enskilt fall som det är i det svenska systemet. Det här leder till flera intressanta effekter för både samhället i stort men också för den enskilda individen. Avslutningsvis ges förslag på hur ett standardiserat system skulle kunna användas i Sverige för att uppnå högre effektivitet vid expropriativa åtgärder inom infrastrukturprojekt. / In this project, we have compared compensation in the event of expropriation between the two countries Sweden and China. Expropriation is a coercive measure that means that land can be transferred by force from one property owner to another in order to satisfy a public interest. In both Sweden and China, compensation is paid when the state forcibly claims land and we have studied how this compensation is paid and what factors affect the size of the compensation in each country. The project looks at what type of compensation is paid, who has the right to compensation and what the size of the compensation is. The project also discusses the effects that each system of compensation has on an individual level as well as on a societal level. To explain this we have studied what the law says in each country and looked at how it differs between the countries. An expropriation case from China has been included in order to gain a clearer picture of how expropriative procedures look like in China as well as to be able to point out differences and similarities between the two systems of compensation. The comparison between Sweden and China have resulted in an understanding that the countries systems for compensation in expropriative procedures differ a lot but on an overall level still holds a few similarities when it comes to fundamental values, such as that no individual should experience a financial loss due to expropriation. The big differences are in how the countries calculate the compensations to be paid as well as how this compensation is paid. The project pays attention to what is most interesting in regards to the Chinese system for compensation, which is that the compensation is standardized. The standardized system means that fixed compensation values are set for entire areas instead of the values being determined for each individual case as it is in the Swedish system. This leads to several interesting effects for both society at large but also for the individual. Finally, suggestions are given on how a standardized system could be used in Sweden to achieve higher efficiency in expropriative measures within infrastructure projects.