Det här arbetet undersöker några olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriären), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger på vilka egenskaper en temporär barriär bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvämningar i jämförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsäckar. För att ta reda på detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fåtal intervjuer med anställda på Räddningstjänsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. De egenskaper som nämns av alla och kan identifieras som viktigast är hög dämningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriären ska kunna fungera lika bra på olika underlag. Övriga kriterier är bra förvaringsmöjligheter (lite plats och lång hållbarhet), hållfasthet mot flytande föremål, låg sabotagerisk, klara ojämn mark, låg vikt per enskild del för att underlätta transport vid montering och pris. De tidigare nämnda barriärerna har undersöks i förhållande till dessa egenskaper, se tabell 1 och 2 för sammanfattning. Inga självständiga tester har genomförts, allt utgår från tester genomförda av andra, intervjuer och produktinformation från tillverkarna. När det gäller temporära översvämningsskydd och deras roll jämfört med permanenta lösningar så är slutsatsen att det varierar från situation till situation beroende på geografiska och monetära faktorer. I Arvika ansöker man om att få bygga en permanent damm över ett 100m långt sund, vilket i deras fall kommer att kosta hälften så mycket som en 4.1km lång temporär eller semi-permanent barriär längs strandkanten. Alla städer har inte en sådan möjlighet, och då kan det vara billigare att använda sig av temporära översvämningsskydd. I övrigt kan man använda temporära översvämningsskydd som ett komplement för permanenta lösningar genom att t.ex. valla in samhällsviktiga byggnader eller öka dämningshöjden av den permanenta vallen. En annan slutsats som tas upp i diskussionen är att en teoretiskt baserad undersökning som denna inte bör användas som beslutsunderlag. Jag anser att man behöver utföra praktiska tester för att få en bättre bild av hur barriärerna fungerar innan man köper dem.

Havsnivån stiger i takt med den globala uppvärmningen vilket utsätter flera länder för översvämningar.  Myndigheter har räknat ut att Sveriges södra delar kommer drabbas hårdast av de förändrade havsnivåerna. Ett område i Skåne som pekats ut som speciellt utsatt för framtida översvämningar är Falsterbonäs.  För att förhindra framtida översvämningar från att skapa förödelse planerar Vellinge kommun att anlägga ett översvämningsskydd. Anläggningen planeras ske etappvis där det inledande skyddet kommer vara ett inre skydd som skyddar Falsterbonäsets tätortsbebyggelse. För att få tillåtelse av mark och miljödomstolen (MMD) att anlägga skyddet finns det regler om att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprättas och därför anordnades samråden enligt 6 kap. 4 § Miljöbalken (MB). Problematiken med denna lag är att den är snävt beskriven i MB och det är upp till den som använder lagen att tolka den. I denna studie undersöker vi hur Vellinge kommun tolkat samråden enligt 6. kap 4 § MB för att se hur kunskapsproduktionen kan ske i en samrådsprocess. Vi studerar även hur allmänheten och övriga aktörer har bemött och tagit vara på kunskapen. För att studera denna specifika samrådsprocess har datainsamlingen skett genom kvalitativa metoder som dokumentanalys, litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer.  Vad denna studie kommer fram till är att Vellinge Kommun har gjort det som lagen kräver för att allmänheten ska kunna känna sig delaktiga i samråden. Vellinge kommuns försök till att involvera har dock lett till förvirring hos allmänheten då synpunkter har lämnats vid fel tillfällen. Möjligheten för verksamhetsutövare att själva tolka hur ett samråd ska uppföras kan både uppfattas som en frihet och som en begränsning. Frihet i att själva få möjlighet att utforma hur samrådsmötena ska gå till var de ska hållas. Begränsningen som kan upplevas är att allas åsikter inte får komma till tals då de är relevanta först i ett senare skede i processen.

Mötet mellan staden och vattnet spelar en stor roll i klimatanpassningen av städer. Vi står inför ettförändrat klimat med högre havsnivåer och mer frekventa nederbörd. Detta ställer krav på att vårastäder klimatanpassas för att klara framtida förhållanden. Områden där denna anpassning ofta sker ärhamnomvandlingsområden, där nya stadsdelar behöver skyddas mot framtida vattennivåer. Ihamnomvandlingsområdens klimatanpassning är det av yttersta vikt att ett skydd mot översvämningbåde skyddar och tillför en god bebyggd miljö till staden. Syftet med arbetet är att undersöka hur skydd mot översvämningar kan utformas för att hanteraframtida vattennivåer. I arbetet undersöks vilka metoder inom klimatanpassning går att översätta tillett gestaltningsprogram för skydd mot översvämning och hur de kan appliceras vid gestaltning avhamnomvandlingsområden. Genom en kvalitativ textanalys och en platsanalys av de två städernaEnköping och Uddevalla har fyra strategier för klimatanpassning tagits fram i ett gestaltningsprogram,Adaptivitet, Multifunktionalitet, Skalbarhet och Anpassning till lokal kontext. Dessa strategiergenomsyras sedan av målet om en god bebyggd miljö. Strategierna redovisas sedan i tvågestaltningsförslag som visar på hur strategierna kan tillämpas vid gestaltning av hamnområden.Arbetets slutsats visar på att det inte finns några enskilda metoder för skydd mot översvämning sompassar alla platser. Det är genom övergripande och flexibla strategier för klimatanpassning som etteffektivt och attraktivt skydd mot översvämning kan utformas.

I takt med att klimatet förändras ökar frekvensen av extrema väderhändelser. I Sverige har den ökade årsmedeltemperaturen och nederbörden förhöjt risken för översvämningar. Översvämningar är inget nytt fenomen och har i Sverige orsakat stor skada på privat och offentlig egendom, kritisk infrastruktur och samhället i stort. Med tanke på översvämningarnas breda definition avgränsas denna studie till översvämningar som härleds från havet, sjöar eller vattendrag.  För att skydda samhället mot översvämningar och mildra de sociala, ekologiska och ekonomiska skador som uppstår, implementerar kommuner och privata fastighetsägare olika typer av skyddsåtgärder, såsom skyddsvallar och dammar. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka skyddsåtgärder som tillämpas, om privat mark tas i anspråk för att etablera översvämningsskydd och vilka ersättningsprinciper som används.  För att besvara uppsatsens frågeställningar tillämpas en kvalitativ metodansats, inkluderande fallstudier, litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer, för att samla in data. Fallstudier från tio kommuner med kända översvämningsrisker utgör grunden för de erhållna resultaten och ger insikt i hur dessa frågor hanteras i kommunerna. Intervjuerna, som har genomförts digitalt, utgör den primära datakällan för fallstudierna och har kompletterats med relevant litteratur. Eftersom resultatet baseras på den data som erhållits från intervjuer styrs resultatet av den kompetens och kunskap respondenterna har samt hur insatta de är i ämnet.  I den teoretiska bakgrunden ges en översyn över de juridiska förutsättningar som kommuner har för att skydda egendom, infrastruktur och samhället mot översvämningar. Denna bakgrund tillhandahåller nödvändig information för att nyansera och kontextualisera resultatet.  I rapportens resultatdel presenteras fallstudier utförda på följande kommuner: Arvika, Göteborg, Halmstad, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lomma, Trelleborg, Vellinge och Värnamo. Varje fallstudie analyserar och beskriver kommunens översvämningsrisker, genomförda skyddsåtgärder, processer för markåtkomst och ersättningsmodeller. Dessa studier illustrerar hur olika kommuner anpassar sina strategier utifrån förutsättningar och de juridiska verktyg som finns till hands. Kommuner som Kristianstad, Vellinge, Arvika och Karlstad har tagit privat mark i anspråk för att upprätta översvämningsskydd. I dessa kommuner har även ersättning utgått till fastighetsägarna för intrång i äganderätten. Ambitionen är att lösa förvärven via frivilliga överenskommelser, där befintlig lagstiftning underlättar förhandlingarna. Ersättningen baseras vanligtvis på en oberoende värdering av marknadsvärdet plus ett påslag på 25 % för att ge en skälig ersättning för skadan. I Vellinge har ersättningsfrågan varit särskilt omdiskuterad, och efter ett domstolsbeslut i Mark- och miljööverdomstolen fastställdes den intrångsersättning som utgick till fastighetsägarna.  I Göteborg och Trelleborg uppförs skydden inom ramen för detaljplaneprocessen. I de fall där kommunen inte äger mark, vilket dessa kommuner gör i stor utsträckning, har förvärvet av marken säkerställts inom ramen för de civilrättsliga avtal som upprättas när detaljplanerna realiseras. I Värnamo, Lomma och Halmstad har översvämningsskydden upprättats på kommunal mark, vilket innebär att ingen ersättning har utgått till privata fastighetsägare.  Från resultatet framgår tydligt att kommunernas unika förutsättningar styr de strategier som implementeras. I vissa kommuner tas privat mark i anspråk för säkra samhället mot översvämningar, vilket förefaller bero på vikten av att säkerställa kompletta skydd och de rådande markägoförhållandena. Majoriteten av förvärven har säkerställts med frivilliga överenskommelser, där lagstiftningen utgör grunden för förhandlingarna. Att skydda samhällen mot översvämningar är avgörande för att skapa socialt och ekonomiskt hållbara samhällen för medborgarna. Ett koordinerat kommunalt arbete med goda förutsättningar att upprätta skydd och stödja privata fastighetsägare kan bidra till säkrare och bättre rustade samhällen för att hantera de risker och skador som härleds till översvämningar. / As the climate changes, the frequency of extreme weather events increases. In Sweden, the rising annual average temperature and precipitation have heightened the risk of flooding. Flooding is not a new phenomenon and has caused significant damage to private and public property, critical infrastructure, and society at large in Sweden. Given the broad definition of flooding, this study is limited to floods originating from the sea, lakes or rivers.  To protect society against flooding and mitigate the social, ecological, and economic damages that occur, municipalities and private property owners implement various protective measures, such as levees and dams. The purpose of this report is to investigate the protective measures that are applied, whether private land is appropriated for establishing flood defenses, and the compensation principles used. This thesis employs a qualitative methodological approach, including case studies, literature reviews, and semi-structured interviews, to gather data. Case studies from ten municipalities with known flood risks form the basis of the results and provide insight into how these issues are managed locally. The interviews, conducted digitally, serve as the primary data source for the case studies and have been supplemented with relevant literature. Since the results are based on data obtained from interviews, they are influenced by the competence and knowledge of the respondents and their familiarity with the subject. The theoretical background provides an overview of the legal frameworks available to municipalities to protect property, infrastructure, and society against flooding. This background provides essential information to nuance and contextualize the results. The results section presents case studies conducted in the following municipalities: Arvika, Gothenburg, Halmstad, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lomma, Trelleborg, Vellinge, and Värnamo. Each case study analyzes and describes the municipality's flood risks, implemented protective measures, land acquisition processes, and compensation models. These studies illustrate how different municipalities adapt their strategies based on conditions and available legal tools. Municipalities such as Kristianstad, Vellinge, Arvika, and Karlstad have appropriated private land to establish flood defenses. In these municipalities, compensation has also been awarded to property owners for infringements on property rights. The goal is to resolve acquisitions through voluntary agreements, where existing legislation facilitates negotiations. Compensation is usually based on an independent valuation of the market value plus an additional 25% to provide fair compensation for the damage. In Vellinge, the issue of compensation has been particularly contentious, and after a court ruling in the Swedish equivalent to Land and Environment Court of Appeal, the compensation awarded to property owners was established. In Gothenburg and Trelleborg, the defenses are constructed within the framework of the detailed planning process. In cases where the municipality does not own the land, which is often the case in these municipalities, the acquisition of land has been secured within the framework of the civil law agreements established as the detailed plans are realized. In Värnamo, Lomma, and Halmstad, the flood defenses have been established on municipal land, meaning that no compensation has been paid to private property owners. The results clearly show that the unique conditions of the municipalities dictate the strategies implemented. In some municipalities, private land is appropriated to secure the community against flooding, which appears to depend on the importance of ensuring complete protections and the prevailing land ownership conditions. The majority of acquisitions have been secured through voluntary agreements, where legislation forms the basis of the negotiations. Protecting communities from flooding is crucial for creating socially and economically sustainable communities for citizens. Coordinated municipal efforts with good conditions for establishing defenses and supporting private property owners can contribute to safer and better-prepared communities to manage the risks and damages associated with flooding.

IntroductionLao People Democratic Republic (Lao PDR / Laos) has a population of 5.8 million people and is today one of the least developed countries in Asia. That Luang Marsh (TLM) is the largest remaining urban wetland (2000 hectare) in Vientiane Capital, which historically has supplied wildlife and local people with several eco-services. Some important functions are wastewater treatment, flood control (water storage), and several agricultural and aquacultural services. Due to the flat landscape and the low permeability in soil, the area becomes naturally flooded during the wet season when the water level in the Mekong River is high. All storm water in Vientiane is drained through TLM. There have been several projects in Vientiane aimed to solve the drainage and sanitarian situation. However, the problems have still not been completely solved today. Aim and objectives This Master of Science thesis aims at providing a prestudy for a Strategic Environmental Assessment (SEA), which may be used for creating a full-scale SEA in the future. The main objectives that will be analyzed are: Wastewater treatment in Vientiane. The environmental impact caused by human activity and how it can be reduced in TLM / Vientiane / Mekong River. Sustainable development in Vientiane. The need of SEA in TLM. Flood control in Vientiane. • Agriculture and aquaculture in Vientiane. The WATER Project and New Town Development Project. Socioeconomic overview of Laos / Vientiane. Methodology This thesis is a collaboration between the Swedish university KTH and the Thai university AIT. The student (author of this report) was linked to Dr. Shipin, co-advisor at AIT through Dr. Frostell, supervisor at KTH, and Dr. Berg. A field study was made from October 2008 - December 2008 in Vientiane Capital, Laos. The student has collected information from NGOs, institutions, departments, laboratories, libraries, local people, and Internet in the form of hardcopy literature, electronic documents, e-mail contacts, and interviews. During two days the student had the favour to join a team sent out by WWF for collecting water samples around the marsh. The team consisted of representatives from WWF and the three districts that surround That Luang Marsh. Strategic Environmental Assessment The main purpose of a SEA is to support sustainable decision-making processes in an area. Except from environmental aspects, the SEA also considers socioeconomical aspects. SEAs may differ in terminology and practice between countries and organisations but do usually include stages like preliminary scan, conduction of SEA, preparation of the report, implementation of SEA in PPP (policy, plans, or programmes), and review of the implementation. This report gives a short briefing about how SEAs are produced by CIDA (Canadian International Development Agency) and according to the European Directive. The European Directive is the standard SEA for several European countries. The report does also present the project oriented EIA (Environmental Impact Assessment) Wetland valuation Wetlands may be valuated in different ways. This report explains one method where the valuation is separated into: DUV (Direct Use Value), IUV (Indirect Use Value), OV (Option Value), and NUV (Non Use Value). These are added to TEV (Total Economical Value). WATER Project The WATER project is a response to the environmental and socioeconomical problems that have occurred in Vientiane. Several past projects have been less successful, which have resulted in adverse impact on the society and the ecosystem. The WATER project tries to highlight the wetland values and convince authorities to use CWs (Constructed Wetlands) instead of conventional wastewater treatment plants for treating wastewater. This project will first do five pilot studies in Vientiane. Three will be used for treating domestic wastewater and two for industrial. The project is a part of the Wetland Alliance Programme. Main partners during the project are the government of Lao PDR, WWF Laos, WWF Germany, Wild Fowl & Wetland Trust (WWT). Other involved partners are CORIN, AIT, WFC, CIDA, and Sida. It seems that the authorities will allocate 22 hectares for constructing a CW that will purify Vientiane’s most polluted urban water canal Hong Ke. The WATER Project recommends that even Hong Xeng is included which totally requires 61 hectare CW area. New Town Development Project The New Town Development is a collaboration between the Lao and Chinese government. The plan is to develop the city so it attracts more foreign and domestic investors. 1000 hectares low valued land will be developed for business and 200 hectare will be used for creating an artificial lake aimed for compensating lost wetland area. As a part of the negotiations, the Chinese has already constructed a stadium that was used during the SEA Games 2009. 670 hectare will be developed in TLM, 100 hectare in Dongphosy Forest, and 430 hectare close to the new stadium. The Chinese investors will lease the developed land for 50 years. This may be used for business. When the project period is over, the Lao government have the right to reclaim all developed land without compensation. The Chinese Suzhou City stands as model for the development project in Vientiane. The estimated cost of the project is USD 800-1000 million. Discussion and conclusions Choosing SEA, CEA (Cumulative Effect Assessment), or another strategic assessment method should not be the main issue. As long as the method contributes to a strategic sustainable development and is internationally accepted it may be used for PPPs. The main issue of SEA is not to create a report, but convincing authorities about the importance of sustainable decision-making processes. Factors that may inhibit a sustainable development in Laos are low education, corruption, and greedy investors that devastate the environment for own profit. The laws are in several cases enough but due to the lack of a judicial organization and economical funding the legislative system becomes inefficient. It is difficult to valuate wetlands. The greatest challenge is to valuate OVs and NUVs. OVs are difficult because they are just options. NUVs are based on a subjective estimation because these consider cultural and aesthetical values. A problem with the New Town Development Project is that some vulnerable groups that live in TLM will be forced to live in a resettlement area. These people may have difficulties to adapt to the new environment. It is important that the authorities work extra hard with helping project affected people. Wetland degradation is probably a result of i) intense water pollution (wastewater from households and industries), ii) physical destruction (housing, filling, and artificial drainage), iii) overuse of wetland VI resources, iv) invasions or invitations of new species (golden apple snail). In theory, wetlands may be replaced with modern technology for protecting the city against flooding. One way is to build a cement layer in Houay Mak Hiao River for increasing the drainage capacity. However, because the country has very small economical margins and the hydrological situation is not completely investigated, this could be treated as a risk project. Another problem is that the wastewater capacity will reduce and the biodiversity in the river will be lost. The loss of wastewater treatment needs to be compensated with modern technology. Something needs to be done for increasing the sanitarian situation in Vientiane. This report has compared the benefits of using conventional wastewater treatment plants and CWs. Probably the most reasonable solution is to use a CW for treating the wastewater in Hong Ke while the new centre in TLM uses a conventional wastewater treatment plant. This is an optimal solution because a conventional wastewater treatment plant for treating the water in Hong Ke would require a completely new sewage system, which could become very expensive. Maintaining a conventional wastewater treatment plant is also expensive and requires special trained staff. An easier alternative would be to use CWs for the old part of Vientiane. Because the new centre will be built in a modern style with new infrastructure this part of Vientiane could treat wastewater conventionally. Building a conventional wastewater treatment plant would also save some high-valuated land. Conventional Wastewater TreatmentAdvancedStandardizedQuick turnover timeRequire small spaceCould be more sanitarianProcesses better evaluated Constructed WetlandLong lifetimeEffective in warm climatesNo chemical inputEasy to maintainLow sludge productionAestheticalLess need to change infrastructureLow running cost (flat topography) The author will not decide if Vientiane should develop into a top modern city or remain as a small sized capital as it is today. However, today the situation is unsustainable and something needs to be done. Better organization and planning is necessary for not repeating mistakes that were made during past projects. All decisions have to be based on a non-corruptive process and sustainable thinking. Integrating an environmental and socioeconomical strategy into the future of Vientiane should be of interest for all Laotians. Vientiane is the economical centre of Laos and an increased discharge of polluted water into the Mekong would increase the stress of the important river. A collapse of the biodiversity in the Mekong would strike hard on Laos’ fishing industry and economy. Decisions made today will surely more or less affect people at local, regional, national, and international level in the future. / Inledning Mänsklig aktivitet har på vissa håll resulterat i en allvarlig miljöpåverkan. Laos har en befolkningsmängd på 5,8 miljoner invånare och räknas idag som ett av Asiens minst utvecklade länder. That Luang Marsh (TLM) är huvudstaden Vientianes största urbana våtmarksområde (2000 hektar). Våtmarksområdet bjuder på flertalet ekologiska tjänster som under historiens lopp gynnat både människor och djur. Några av dessa är naturlig vattenrening och översvämningsskydd (vattenlager). Våtmarken bidrar till ett rikt jordbruk och akvakultur. Under regnperioden stiger vattennivån i Mekongfloden så att området naturligt svämmas över. Dräneringen av Vientiane försvåras eftersom landskapet är platt och permeabiliteten i jorden är låg. Huvudsakligen flödar vattnet ut via TLM och floden Houay Mak Hiao innan det når Mekongfloden. Flertalet projekt har försökt effektivisera Vientianes dräneringseffektivitet och minska de sanitära problemen. Dock finns det en hel del kvar att göra. Syften och mål Detta examensarbete är en förstudie till en Strategic Environmental Assessment (SEA). Förstudien skulle kunna utnyttjas till uppbyggandet av en komplett SEA. Huvudområden som undersöks i denna rapport är: Vattenreningen i Vientiane. Den mänskliga miljöpåverkan och hur denna kan lindras i TLM / Vientiane / Mekongfloden. Hållbar utveckling i Vientiane. Behovet av SEA i TLM. Översvämningsskydd i Vientiane. Jordbruk och akvakultur i Vientiane. Projekten WATER Project och New Town Development Project. En socioekonomisk översikt för Laos /Vientiane. Metod Projektet är ett samarbete mellan det svenska universitet KTH och det thailändska universitet AIT. Författaren till denna rapport, Fredrik Olsson är mastersstudent på KTH och har genomfört och utvecklat projektet tillsammans med handledaren Dr. Frostell, KTH och bihandledaren Dr. Shipin, AIT. Även Dr. Berg har haft en viktig roll i utvecklandet och det praktiska genomförandet av projektet. Oktober 2008 – december 2008 genomfördes fältstudier i Vientiane, Laos. Fakta till rapporten inhämtades främst från NGOs (Non- Governmental Organizations), institutioner, laboratorier, bibliotek, lokalbefolkning och internet. Detta skedde i form av tryckta papper/avhandlingar, elektroniska dokument, e-mail kontakter samt intervjuer. Under två dagar genomfördes fältstudier i TLM i samarbete med WWF. Syftet var att mäta vattenkvaliteten i våtmarken på ett antal förutbestämda platser. Gruppen bestod av en representant från WWF samt representanter från de tre distrikt som delar TLM. Strategic Environmental Assessment (Strategisk Miljöbedömning) Syftet med en SEA är att skapa hållbarhet i myndigheters beslutsprocesser. SEA integrerar både miljö och socioekonomiska aspekter i samma studie där målet är att sträva mot en hållbar utveckling. Olika SEA kan skilja sig i utformningen beroende på vilken handledning som används. Dock är dessa skillnader små och inträffar oftast i form av annorlunda terminologi och utförande. Normalt ingår moment som preliminär undersökning, genomförande av SEA, förberedelse av rapport, implementering av SEA i PPP (Policy, Plan och Program) samt utvärdering av implementeringen. Den här rapporten redovisar ytligt hur VIII en SEA genomförs enligt CIDA-modellen (Canadian International Development Agency) och enligt Europeiska Direktivet. Den senare handledningen används som standard i flertalet europeiska länder. Denna rapport kommer även att redovisa grunderna i EIA (Environmental Impact Assessment). Värdering av våtmarker Det finns ett antal olika sätt att värdera våtmarker. Ett sätt som redovisas i rapporten är att separera värderingsområdena till DUV (Direct Use Value), IUV (Indirect Use Value), OV (Option Value), och NUV (Non Use Value). Dessa summeras sedan till TEV (Total Economic Value). DUV beskriver de direkt synliga värdena av att bevara en våtmark, IUV de värden som är indirekta, OV de värden som kan vara möjliga i framtiden, NUV de värden som inte kan bedömas ur ett ekonomiskt och TEV våtmarkens sammanlagda värde. WATER Project Detta projekt är ett svar på de sanitära och ekologiska problemen som förekommer i Vientiane. Flertalet projekt har varit mindre framgångsrika vilket påverkat både samhället och ekosystemet negativt. För att råda bot på de sanitära problemen pågår för närvarande ett försök att informera myndigheterna om fördelarna med att bygga konstruerade våtmarker. Dessa skulle kunna vara ett alternativ till konventionella reningsverk. För att bevisa våtmarkernas effektivitet planeras nu byggandet av fem pilotanläggningar i Vientiane. Tre kommer användas för att rena kommunalt avloppsvatten medan två är avsedda för industriellt bruk. Projektet är en del av Wetland Alliance Programme. Samarbetspartners för WATER Project är laotiska staten, WWF Laos, WWF Tyskland och Wild Fowl & Wetland Trust (WWT), CORIN, AIT, WFC, CIDA och Sida. Indikationer tyder på att konstruerade våtmarker (22 hektar) kommer att byggas för rening av vattnet i dräneringskanalen Hong Ke. Detta är Vientianes mest förorenade kanal. Dock önskar WATER Project att totalt 61 hektar avsätts så att även kanalen Hong Xeng kan renas. New Town Development Project Projektet är ett samarbete mellan den laotiska och kinesiska staten. Planen är att ett omfattande utvecklingsprojekt ska locka flera utländska och inhemska investerare till Vientiane. Totalt kommer 1000 hektar lågt värderad mark att kommersialiseras. Ytterligare 200 hektar kommer att användas till byggandet av en konstgjord sjö som kompenserar för förlorad våtmarksyta. Kineserna har i gengäld lovat att bygga en sportarena för SEA Games 2009. 670 hektar kommer exploateras i TLM, 430 hektar i närheten av den nya sportarenan och 100 hektar i Dongphosy skogen. Kinesiska investerare kommer att arrendera marken under 50 år. Under denna period kan investerarna fritt göra affärer och har rätt att sälja marken till vem de vill. När 50 år har passerat har den laotiska staten rätt att ta tillbaka den arrenderade marken utan kompensation. Som modell för utvecklingsprojektet står kinesiska Suzhou City. Projektet beräknas kosta 800-1000 miljoner amerikanska dollar. Diskussion och slutsats Det spelar ingen större roll vilken metod som används för att nå en hållbar utveckling om den har någon form av internationell acceptans, är strategisk och tar hänsyn till att integrera både miljö och socioekonomiska frågor i samma studie. SEA och CEA (Cumulative Effect Assessment) är endast några alternativ. Målet med en SEA är först och främst inte avsedd för att skapa en rapport utan snarare hållbarhet i beslutsprocesser på PPP-nivå. Faktorer som motverkar hållbar utveckling i Laos är bland annat korruption, dålig utbildning och giriga investerare som maximerar sina ekonomiska vinster på miljön och samhällets bekostnad. Det är svårt att värdera OV eftersom denna parameter endast tar hänsyn till möjliga framtida värden. Samtidigt är NUV näst intill omöjligt att värdera eftersom denna parameter värderar kulturella och etiska värden. Värderingen av NUV blir då en subjektiv bedömning. Under New Town Development Project kommer flertalet människor i TLM tvingas flytta till en mer urban miljö. Dessa grupper är ofta speciellt sårbara eftersom de har bristfällig kunskap om urbana arbeten. Det är extra viktigt att myndigheterna följer upp dessa människor så att deras lidande minimeras. Förstörelsen av våtmarker beror troligtvis på i) stor tillförsel av vattenföroreningar (kommunalt och industriellt avloppsvatten), ii) fysisk destruktion (husbyggen, utfyllnad och konstgjorda dräneringssystem), iii) överutnyttjande av våtmarksresurser samt iv) invasioner och införanden av främmande arter som till exempel ”golden apple snail”. Teoretiskt skulle det vara möjligt att ersätta våtmarker med moderna tekniska lösningar för att undvika översvämningar. En lösning skulle vara att floden Houay Mak Hiao beläggs med ett cementlager för att öka vattenflödet ut från Vientiane. Dock har landet mycket svårt att finansiera denna typ av projekt och efterkommande underhåll på grund av små ekonomiska marginaler i statens budget. Det är heller inte helt kartlagt hur hydrologin i området fungerar. Ett annat problem med denna typ av lösning är att Houay Mak Hiaos vattenreningskapacitet och biodiversitet går förlorad. Om projektet genomförs måste vattenrening ske på annat sätt. Den här rapporten har försökt jämföra fördelarna med att använda konstruerade våtmarker (CW) istället för traditionella vattenreningstekniker. Att använda CW för att rena vattenmassorna i Hong Ke (avloppsvatten från gamla Vientiane) är nog det enklaste och billigaste alternativet medan den nya stadsdelen i mitten av TLM skulle kunna utrustas med ett konventionellt reningsverk. Detta eftersom de utländska stadsutvecklarna antagligen kommer ha tillräckligt med medel och kunskap för att stödja modern vattenreningsteknik som rymmer inom New Town Development Project. Infrastrukturen för att använda konventionella reningsverk är inte tillräckligt utvecklad i resterande Vientiane så att bygga ett konventionellt reningsverk i dessa delar av staden kan bli kostsamt. Dock blir situationen en annan i den nya stadsdelen eftersom denna byggs upp från grunden. Eftersom marken beräknas få ett avsevärt högre marknadsvärde kommer antagligen modern reningsteknik spara en del yta. Fördelar med konventionella reningstekniker är att dessa allmänt är mer avancerade, standardiserade, har en snabb omsättningstid på avloppsvattnet, är mindre platskrävande och processerna i dessa verk är bättre kartlagda. Däremot kan CWanläggningar användas under en längre tidsperiod, de har en hög effektivitet i varma klimat, har låg slamproduktion, kräver mycket små tillsatser av kemikalier, är enkla att underhålla, är mer estetiska, kräver enklare infrastruktur och har en låg driftskostnad. Författaren till denna rapport kan inte avgöra om det bästa för staden är att utvecklas till ett modernt urbant komplex. Dock är den nuvarande situationen ohållbar och därför bör någon form av åtgärder vidtas. Om organisationen och planering inom och mellan projekt förbättras minskar risken för misslyckade projekt. Det är viktigt att alla beslut som fattas grundas på ett korruptionsfritt hållbarhetstänkande. Om Vientiane strävar mot att ta ett större ansvar för miljö och socioekonomi så kommer landet som helhet att gynnas, eftersom huvudstaden är motorn i Laos ekonomi. Ett ökat okontrollerat utsläpp av vattenföroreningar från Vientiane kommer att öka belastningen på Mekongfloden. En biodiversitetskollaps i Mekongfloden skulle få allvarliga konsekvenser för landets fiske och ekonomi. De beslut som fattas idag kommer i framtiden att mer eller mindre påverka människor på ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt plan.