Det här arbetet undersöker några olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriären), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger på vilka egenskaper en temporär barriär bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvämningar i jämförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsäckar. För att ta reda på detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fåtal intervjuer med anställda på Räddningstjänsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. De egenskaper som nämns av alla och kan identifieras som viktigast är hög dämningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriären ska kunna fungera lika bra på olika underlag. Övriga kriterier är bra förvaringsmöjligheter (lite plats och lång hållbarhet), hållfasthet mot flytande föremål, låg sabotagerisk, klara ojämn mark, låg vikt per enskild del för att underlätta transport vid montering och pris. De tidigare nämnda barriärerna har undersöks i förhållande till dessa egenskaper, se tabell 1 och 2 för sammanfattning. Inga självständiga tester har genomförts, allt utgår från tester genomförda av andra, intervjuer och produktinformation från tillverkarna. När det gäller temporära översvämningsskydd och deras roll jämfört med permanenta lösningar så är slutsatsen att det varierar från situation till situation beroende på geografiska och monetära faktorer. I Arvika ansöker man om att få bygga en permanent damm över ett 100m långt sund, vilket i deras fall kommer att kosta hälften så mycket som en 4.1km lång temporär eller semi-permanent barriär längs strandkanten. Alla städer har inte en sådan möjlighet, och då kan det vara billigare att använda sig av temporära översvämningsskydd. I övrigt kan man använda temporära översvämningsskydd som ett komplement för permanenta lösningar genom att t.ex. valla in samhällsviktiga byggnader eller öka dämningshöjden av den permanenta vallen. En annan slutsats som tas upp i diskussionen är att en teoretiskt baserad undersökning som denna inte bör användas som beslutsunderlag. Jag anser att man behöver utföra praktiska tester för att få en bättre bild av hur barriärerna fungerar innan man köper dem.