No description available.

This project was conducted in Vientiane, Laos where wetlands, channels and rivers play an important role for the water quality maintenance. Now, large landscape changes like backfilling of wetlands and channelization is affecting the condition of the urban waters which has become extremely polluted. For that reason this survey has focused on the past and present status of Houay Mak Hiao River, who receives basically all drainage water from the city. The purpose of this project is to find out how the condition of Houay Mak Hiao River has changed over time and to describe how historical and current landscape changes have affected the river. Group interviews were conducted in seven villages along the river to find out about the past and present status. The groups consisted of 3-6 respondents in each village. To get as relevant answers as possible, elders, fishermen, farmers and the head of village in each village were participating in the interviews. Water samples were collected at nine sampling sites to determine the water quality of today. The results show that the condition of the river started to significantly decrease about ten years ago and has since then become worse and worse. Today, the water is extremely polluted which has affected the fish population and the vegetation along the river in a very negative way. The deterioration can be connected to channelization and wetland area loss in Vientiane.The level of contamination decreases closer to the outflow into Mekong River which can be due to uptake by floating plants and dilution effects.

Depuis 1975, Vientiane est la capitale de la République Démocratique Populaire Lao, un régime autoritaire qui, bien qu'ouvert à l'économie de marché depuis 1986, maintient un parti unique et une ligne socialiste affichée. Le système de soins étant un appareil d'Etat à l'usage de la population, il constitue de fait un objet d'analyse traduisant l'action des dirigeants et leur projet de société. Or, compte tenu du contexte politique laotien, entre autoritarisme et libéralisation économique, quelle géographie du système de soins peut-on dresser à Vientiane ? Est-elle l'expression d'un interventionnisme d'Etat ? L'étude des différentes inscriptions spatiales du système de soins - localisation de l'offre, aire d'attraction des structures publiques, recours aux soins -, qui correspond à la trame de notre développement, rendra compte de l'attitude des dirigeants en ce qui concerne le contrôle social et territorial, la couverture sanitaire ou encore l'assistance publique. Ces trois marqueurs spatiaux formant chacun un territoire - entendu ici comme un espace pratiqué par un acteur -, ce concept, vu son intérêt analytique, fonde notre démonstration. La démarche privilégiée, qui met au centre du système explicatif les acteurs concernés, montre les capacités d'action des institutions sanitaires, des soignants, publics comme privés, des patients, et donc, en définitive, l'implication de l'Etat dans le secteur des soins. La géographie du système de soins ainsi appréhendée à Vientiane révèle les motivations du pôle dirigeant laotien et, en somme, sa manière de contribuer à la production de l'espace vientianais.

This thesis is about the heritage in Vientiane. In an attempt to go beyond a more traditional descriptive approach, the study aims at bringing forward a discussion about the definition, or rather the multiplicity of definitions, of the concept of heritage as such. The unavoidabe tension emanating from a modern western frame of thought being applied to the geographical and cultural setting of the study provides an opportunity to develop a criticism of some of the assumptions underlying our current definitions of heritage. For this particular study, heritage is defined as to include stories, places and things. It is a heritage that is complex and ambiguous, because the stories are parallel, the definitions and perceptions of place are manifold and contested, and the things and their meaning appear altered, depending on what approach to materiality is used. The objective is not to propose how to identify and manage such a complex heritage. Rather, it is about what causes this complexity and ambiguity and what is in between the stories, places and things. In addition, the study aims to critically deconstruct the contemporary heritage discourse, which privileges material authenticity, form and fabric and the idea that heritage values are universal and should be preserved for the future and preferably forever. In Laos, Buddhism dominates as religious practice. In this context, the notion of material impermanence also governs the perception of reality. Approaches to materiality in Buddhism are related to the general ideas that things are important from a contemporary perspective and primarily as containers for spiritual values, that the spiritual values carry the connection to the past, and that heritage is primarily spiritual in nature and has little to do with physical structure and form. By exploring the concepts of restoration, destruction and consumption in such a perspective, we understand that preservation and restoration are active processes of materialisation. We also understand that destruction and consumption are necessary for the appreciation of certain heritage expressions, and that heritage is being constantly created. With this understanding, this book is an argument for challenging contemporary western heritage discourse and question its fundamental ideology of preservationism.

Sustainable development is an evolutionary process in which all ethnic groups live in harmony with a healthy environment. For approximately forty years, Laos has been subjected to many disruptions. Minority groups, like the Hmong, have felt the full impact of the numerous socio-political and economic changes that took place in the country. The Hmong, in particular, who live in mountainous regions and practice slash and burn agriculture, have suffered from economic and social inequality policies practiced by previous governments. The progressive transformation of their methods of land use, their mode of production and their migrant lifestyle must clearly be understood before any attempt at a sedentary lifestyle with a view to a sustainable development be undertaken. The underprivileged Hmong aspire to better living conditions comparable to those of people living in the plains.

Résumé : Le développement durable est un processus d'évolution dans lequel toutes les ethnies coexistent en harmonie avec un environnement sain. Depuis une quarantaine d'années, le Laos a connu de nombreux bouleversements. Des groupes minoritaires, dont les Hmongs, ont subi les contrecoups des changements socio-politiques et économiques. Les Hmongs, qui habitent les régions montagneuses et qui pratiquent l'agriculture itinérante, sont particulièrement touchés par des inégalités économiques et sociales malgré la politique d'égalité ethnique. Les transformations progressives de leur méthode d'utilisation du sol, de leur mode de production et de leur mode de vie itinérants en sédentarisation durable deviennent fondamentales et cruciales. Les Hmongs défavorisés aspirent fortement à de meilleures conditions de vie tout comme les populations qui vivent dans les plaines. En effet, les Hmongs, qui habitent dans les régions de Lakhasipsong et de Longsan, province de Vientiane, s'adaptent aux nouvelles conditions de transformation socio-économique, soient la sédentarisation du mode de production et du mode de vie. On peut affirmer que le développement rural et communautaire permet la sédentarisation des Hmongs et que ces derniers sont aptes à s'adapter à la vie moderne. La méthode d'enquête par entrevue sur la base d'un sondage employée sur le terrain nous a permis de découvrir les caractéristiques de développement durable autant socio-économique que politique dans la province de Vientiane avec application particulière aux Hmongs. Les résultats de l'enquête démontrent que les stratégies de sédentarisation sans relocalisation et avec relocalisation sur l'initiative soit personnelle soit gouvernementale ont fait leurs preuves. Des changements dans les modes de production et de vie ont non seulement permis une meilleure utilisation du sol, une augmentation de la production et une amélioration des conditions de vie mais aussi une meilleure préservation de l'écosystème.||Abstract : Sustainable development is an evolutionary process in which all ethnie groups live in harmony with a healthy environment. For approximately forty years, Laos has been subjected to many disruptions. Minority groups, like the Hmong, have felt the full impact of the numerous socio-political and economic changes that took place in the country. The Hmong, in particular, who live in mountainous regions and practice slash and burn agriculture, have suffered from economic and social inequality policies praticed by previous governments. The progressive transformation of their methods of land use, their mode of production and their migrant life style must clearly be understood before any attempt at a sedentary life style with a view to a sustainable development be undertaken. The underprivileged Hmong aspire to better living conditions comparable to those of people living in the plains. More precisely, the Hmong, who live in Lakhasipsong and Longsan in the province of Vientiane, adapt to their new conditions of social and economic transformation by fixing into place their mode of production and their lifestyle. We can state that the rural community development taking place allows an effective sédentarisation for the Hmong and, that they are able to adapt themselves to modem life. The survey method by interview and randown sampling on the ground permits us to discover elements of farming development within the socio-economic as well as political life in Vientiane province with a particular application to the Hmong. The survey results in showing that settling down strategies without relocation or with relocation on personal or governmental initiative are truly operational. Changes in the mode of production and life style have not only permitted a better land use, an increased production and a better life style but also, a better conservation of the environment.

The aim of the thesis is to investigate patterns and consequences of internal and international migration in Laos during the period 1985-2005 on both a macro-and a micro-level. The thesis focuses on the influences of socio-economic change and government policies on inter-regional and rural-urban migration as well as on crossborder migration from Laos to Thailand. The study also examines the effects of migration and industrial factory work on gender relations during economic transition and consequences of undocumented migration to Thailand. The background consists of a discussion on socio-economic change within the country and on government policies influencing migration patterns, as well as on how socio-economic change, urbanization and industrialization in the region affect internal and international migration in Laos. The thesis consists of three empirical studies which derive from different sources of data; the first is based on Population Censuses in 1995 and 2005 and the second and the third draw from empirical surveys in 2004-2005 and 2006. Paper I focuses on how socioeconomic factors and government policies influence migration patterns in Laos. The paper found that the interregional migration rate decreased in the later census period. This was due to significantly higher rural-rural migration in the earlier period, which in turn was influenced by various types of government policies. Papers II and III are based on micro surveys; paper II focuses on an urban industrial area in Vientiane Capital and explores the current feminization of rural-urban migrations during economic transition with specific focus on the effects of industrial work on gender roles and status of women as industrial workers. Industrial work was seen by the women as temporary jobs for saving money, for sending remittances, and for either returning home or moving to other jobs in Vientiane or Thailand. Paper III is based on surveys in three provinces, and deals with undocumented migration from Laos to Thailand and its consequences. Different income levels, existing social networks, similar language and socio-cultural backgrounds were determinants of cross-border migrations. The study found that migrants who had contacts with informal brokers were highly exposed to risks of human trafficking and violence.

La santé de la population de Vientiane est appréhendée à partir d'un examen de santé effectué en 2006 auprès de 2042 adultes et 1650 enfants, examen qui concerne les maladies chroniques (diabète et hypertension), de surcharge (surpoids et obésité), de carence (anémie, maigreur et retard de croissance) et infectieuses (contact avec les flavivirus). Ces informations biomédicales sont rapportées au lieu de résidence des individus. Les différentes analyses géostatistiques et cartographiques démontrent que des disparités spatiales de santé existent à Vientiane et que celles-ci sont étroitement liées au niveau d'urbanisation des villages - des unités spatiales intra-urbaines dont on aura discuté la pertinence. <br />Si cette ville abrite des phénomènes de santé spatialement différenciés, deux types de mécanismes peuvent l'expliquer. Le premier renvoie aux disparités socio-spatiales : les caractéristiques comme l'âge, le niveau d'éducation et le niveau de vie qui sont autant de facteurs de risque, ne sont en effet pas réparties de façon aléatoire à Vientiane. Néanmoins, il serait approximatif d'interpréter les disparités spatiales de santé comme le reflet des disparités socio-spatiales alors que celles-ci restent de faible ampleur à Vientiane en ce début de XXIème siècle. De fait, un second type de mécanisme participe activement à l'inégale répartition des problèmes de santé dans cette ville : les habitants, au-delà de leurs caractéristiques propres, sont d'autant plus touchés par le diabète, l'hypertension, le surpoids et l'obésité et d'autant moins touchés par l'anémie, la maigreur et le retard de croissance qu'ils résident dans un village plus urbanisé. La santé des habitants de Vientiane est étroitement liée au niveau d'urbanisation de leur lieu de résidence parce que celui-ci influence leur mode de vie, c'est-à-dire leurs comportements (alimentaires, de soin, etc.) à travers les équipements qu'il présente et les normes sociales qu'il véhicule. <br />Bien qu'avérée, l'influence du lieu de résidence sur la santé ne doit pas être considérée comme opérant de façon identique sur tous les habitants de Vientiane : cette influence varie selon leur pratique et leur maîtrise de l'espace (c'est-à-dire leur capital spatial). Cette recherche souligne donc l'influence du lieu de résidence sur la santé des individus sans toutefois céder à un quelconque déterminisme géographique.

IntroductionLao People Democratic Republic (Lao PDR / Laos) has a population of 5.8 million people and is today one of the least developed countries in Asia. That Luang Marsh (TLM) is the largest remaining urban wetland (2000 hectare) in Vientiane Capital, which historically has supplied wildlife and local people with several eco-services. Some important functions are wastewater treatment, flood control (water storage), and several agricultural and aquacultural services. Due to the flat landscape and the low permeability in soil, the area becomes naturally flooded during the wet season when the water level in the Mekong River is high. All storm water in Vientiane is drained through TLM. There have been several projects in Vientiane aimed to solve the drainage and sanitarian situation. However, the problems have still not been completely solved today. Aim and objectives This Master of Science thesis aims at providing a prestudy for a Strategic Environmental Assessment (SEA), which may be used for creating a full-scale SEA in the future. The main objectives that will be analyzed are: Wastewater treatment in Vientiane. The environmental impact caused by human activity and how it can be reduced in TLM / Vientiane / Mekong River. Sustainable development in Vientiane. The need of SEA in TLM. Flood control in Vientiane. • Agriculture and aquaculture in Vientiane. The WATER Project and New Town Development Project. Socioeconomic overview of Laos / Vientiane. Methodology This thesis is a collaboration between the Swedish university KTH and the Thai university AIT. The student (author of this report) was linked to Dr. Shipin, co-advisor at AIT through Dr. Frostell, supervisor at KTH, and Dr. Berg. A field study was made from October 2008 - December 2008 in Vientiane Capital, Laos. The student has collected information from NGOs, institutions, departments, laboratories, libraries, local people, and Internet in the form of hardcopy literature, electronic documents, e-mail contacts, and interviews. During two days the student had the favour to join a team sent out by WWF for collecting water samples around the marsh. The team consisted of representatives from WWF and the three districts that surround That Luang Marsh. Strategic Environmental Assessment The main purpose of a SEA is to support sustainable decision-making processes in an area. Except from environmental aspects, the SEA also considers socioeconomical aspects. SEAs may differ in terminology and practice between countries and organisations but do usually include stages like preliminary scan, conduction of SEA, preparation of the report, implementation of SEA in PPP (policy, plans, or programmes), and review of the implementation. This report gives a short briefing about how SEAs are produced by CIDA (Canadian International Development Agency) and according to the European Directive. The European Directive is the standard SEA for several European countries. The report does also present the project oriented EIA (Environmental Impact Assessment) Wetland valuation Wetlands may be valuated in different ways. This report explains one method where the valuation is separated into: DUV (Direct Use Value), IUV (Indirect Use Value), OV (Option Value), and NUV (Non Use Value). These are added to TEV (Total Economical Value). WATER Project The WATER project is a response to the environmental and socioeconomical problems that have occurred in Vientiane. Several past projects have been less successful, which have resulted in adverse impact on the society and the ecosystem. The WATER project tries to highlight the wetland values and convince authorities to use CWs (Constructed Wetlands) instead of conventional wastewater treatment plants for treating wastewater. This project will first do five pilot studies in Vientiane. Three will be used for treating domestic wastewater and two for industrial. The project is a part of the Wetland Alliance Programme. Main partners during the project are the government of Lao PDR, WWF Laos, WWF Germany, Wild Fowl &amp; Wetland Trust (WWT). Other involved partners are CORIN, AIT, WFC, CIDA, and Sida. It seems that the authorities will allocate 22 hectares for constructing a CW that will purify Vientiane’s most polluted urban water canal Hong Ke. The WATER Project recommends that even Hong Xeng is included which totally requires 61 hectare CW area. New Town Development Project The New Town Development is a collaboration between the Lao and Chinese government. The plan is to develop the city so it attracts more foreign and domestic investors. 1000 hectares low valued land will be developed for business and 200 hectare will be used for creating an artificial lake aimed for compensating lost wetland area. As a part of the negotiations, the Chinese has already constructed a stadium that was used during the SEA Games 2009. 670 hectare will be developed in TLM, 100 hectare in Dongphosy Forest, and 430 hectare close to the new stadium. The Chinese investors will lease the developed land for 50 years. This may be used for business. When the project period is over, the Lao government have the right to reclaim all developed land without compensation. The Chinese Suzhou City stands as model for the development project in Vientiane. The estimated cost of the project is USD 800-1000 million. Discussion and conclusions Choosing SEA, CEA (Cumulative Effect Assessment), or another strategic assessment method should not be the main issue. As long as the method contributes to a strategic sustainable development and is internationally accepted it may be used for PPPs. The main issue of SEA is not to create a report, but convincing authorities about the importance of sustainable decision-making processes. Factors that may inhibit a sustainable development in Laos are low education, corruption, and greedy investors that devastate the environment for own profit. The laws are in several cases enough but due to the lack of a judicial organization and economical funding the legislative system becomes inefficient. It is difficult to valuate wetlands. The greatest challenge is to valuate OVs and NUVs. OVs are difficult because they are just options. NUVs are based on a subjective estimation because these consider cultural and aesthetical values. A problem with the New Town Development Project is that some vulnerable groups that live in TLM will be forced to live in a resettlement area. These people may have difficulties to adapt to the new environment. It is important that the authorities work extra hard with helping project affected people. Wetland degradation is probably a result of i) intense water pollution (wastewater from households and industries), ii) physical destruction (housing, filling, and artificial drainage), iii) overuse of wetland VI resources, iv) invasions or invitations of new species (golden apple snail). In theory, wetlands may be replaced with modern technology for protecting the city against flooding. One way is to build a cement layer in Houay Mak Hiao River for increasing the drainage capacity. However, because the country has very small economical margins and the hydrological situation is not completely investigated, this could be treated as a risk project. Another problem is that the wastewater capacity will reduce and the biodiversity in the river will be lost. The loss of wastewater treatment needs to be compensated with modern technology. Something needs to be done for increasing the sanitarian situation in Vientiane. This report has compared the benefits of using conventional wastewater treatment plants and CWs. Probably the most reasonable solution is to use a CW for treating the wastewater in Hong Ke while the new centre in TLM uses a conventional wastewater treatment plant. This is an optimal solution because a conventional wastewater treatment plant for treating the water in Hong Ke would require a completely new sewage system, which could become very expensive. Maintaining a conventional wastewater treatment plant is also expensive and requires special trained staff. An easier alternative would be to use CWs for the old part of Vientiane. Because the new centre will be built in a modern style with new infrastructure this part of Vientiane could treat wastewater conventionally. Building a conventional wastewater treatment plant would also save some high-valuated land. Conventional Wastewater TreatmentAdvancedStandardizedQuick turnover timeRequire small spaceCould be more sanitarianProcesses better evaluated Constructed WetlandLong lifetimeEffective in warm climatesNo chemical inputEasy to maintainLow sludge productionAestheticalLess need to change infrastructureLow running cost (flat topography) The author will not decide if Vientiane should develop into a top modern city or remain as a small sized capital as it is today. However, today the situation is unsustainable and something needs to be done. Better organization and planning is necessary for not repeating mistakes that were made during past projects. All decisions have to be based on a non-corruptive process and sustainable thinking. Integrating an environmental and socioeconomical strategy into the future of Vientiane should be of interest for all Laotians. Vientiane is the economical centre of Laos and an increased discharge of polluted water into the Mekong would increase the stress of the important river. A collapse of the biodiversity in the Mekong would strike hard on Laos’ fishing industry and economy. Decisions made today will surely more or less affect people at local, regional, national, and international level in the future. / Inledning Mänsklig aktivitet har på vissa håll resulterat i en allvarlig miljöpåverkan. Laos har en befolkningsmängd på 5,8 miljoner invånare och räknas idag som ett av Asiens minst utvecklade länder. That Luang Marsh (TLM) är huvudstaden Vientianes största urbana våtmarksområde (2000 hektar). Våtmarksområdet bjuder på flertalet ekologiska tjänster som under historiens lopp gynnat både människor och djur. Några av dessa är naturlig vattenrening och översvämningsskydd (vattenlager). Våtmarken bidrar till ett rikt jordbruk och akvakultur. Under regnperioden stiger vattennivån i Mekongfloden så att området naturligt svämmas över. Dräneringen av Vientiane försvåras eftersom landskapet är platt och permeabiliteten i jorden är låg. Huvudsakligen flödar vattnet ut via TLM och floden Houay Mak Hiao innan det når Mekongfloden. Flertalet projekt har försökt effektivisera Vientianes dräneringseffektivitet och minska de sanitära problemen. Dock finns det en hel del kvar att göra. Syften och mål Detta examensarbete är en förstudie till en Strategic Environmental Assessment (SEA). Förstudien skulle kunna utnyttjas till uppbyggandet av en komplett SEA. Huvudområden som undersöks i denna rapport är: Vattenreningen i Vientiane. Den mänskliga miljöpåverkan och hur denna kan lindras i TLM / Vientiane / Mekongfloden. Hållbar utveckling i Vientiane. Behovet av SEA i TLM. Översvämningsskydd i Vientiane. Jordbruk och akvakultur i Vientiane. Projekten WATER Project och New Town Development Project. En socioekonomisk översikt för Laos /Vientiane. Metod Projektet är ett samarbete mellan det svenska universitet KTH och det thailändska universitet AIT. Författaren till denna rapport, Fredrik Olsson är mastersstudent på KTH och har genomfört och utvecklat projektet tillsammans med handledaren Dr. Frostell, KTH och bihandledaren Dr. Shipin, AIT. Även Dr. Berg har haft en viktig roll i utvecklandet och det praktiska genomförandet av projektet. Oktober 2008 – december 2008 genomfördes fältstudier i Vientiane, Laos. Fakta till rapporten inhämtades främst från NGOs (Non- Governmental Organizations), institutioner, laboratorier, bibliotek, lokalbefolkning och internet. Detta skedde i form av tryckta papper/avhandlingar, elektroniska dokument, e-mail kontakter samt intervjuer. Under två dagar genomfördes fältstudier i TLM i samarbete med WWF. Syftet var att mäta vattenkvaliteten i våtmarken på ett antal förutbestämda platser. Gruppen bestod av en representant från WWF samt representanter från de tre distrikt som delar TLM. Strategic Environmental Assessment (Strategisk Miljöbedömning) Syftet med en SEA är att skapa hållbarhet i myndigheters beslutsprocesser. SEA integrerar både miljö och socioekonomiska aspekter i samma studie där målet är att sträva mot en hållbar utveckling. Olika SEA kan skilja sig i utformningen beroende på vilken handledning som används. Dock är dessa skillnader små och inträffar oftast i form av annorlunda terminologi och utförande. Normalt ingår moment som preliminär undersökning, genomförande av SEA, förberedelse av rapport, implementering av SEA i PPP (Policy, Plan och Program) samt utvärdering av implementeringen. Den här rapporten redovisar ytligt hur VIII en SEA genomförs enligt CIDA-modellen (Canadian International Development Agency) och enligt Europeiska Direktivet. Den senare handledningen används som standard i flertalet europeiska länder. Denna rapport kommer även att redovisa grunderna i EIA (Environmental Impact Assessment). Värdering av våtmarker Det finns ett antal olika sätt att värdera våtmarker. Ett sätt som redovisas i rapporten är att separera värderingsområdena till DUV (Direct Use Value), IUV (Indirect Use Value), OV (Option Value), och NUV (Non Use Value). Dessa summeras sedan till TEV (Total Economic Value). DUV beskriver de direkt synliga värdena av att bevara en våtmark, IUV de värden som är indirekta, OV de värden som kan vara möjliga i framtiden, NUV de värden som inte kan bedömas ur ett ekonomiskt och TEV våtmarkens sammanlagda värde. WATER Project Detta projekt är ett svar på de sanitära och ekologiska problemen som förekommer i Vientiane. Flertalet projekt har varit mindre framgångsrika vilket påverkat både samhället och ekosystemet negativt. För att råda bot på de sanitära problemen pågår för närvarande ett försök att informera myndigheterna om fördelarna med att bygga konstruerade våtmarker. Dessa skulle kunna vara ett alternativ till konventionella reningsverk. För att bevisa våtmarkernas effektivitet planeras nu byggandet av fem pilotanläggningar i Vientiane. Tre kommer användas för att rena kommunalt avloppsvatten medan två är avsedda för industriellt bruk. Projektet är en del av Wetland Alliance Programme. Samarbetspartners för WATER Project är laotiska staten, WWF Laos, WWF Tyskland och Wild Fowl &amp; Wetland Trust (WWT), CORIN, AIT, WFC, CIDA och Sida. Indikationer tyder på att konstruerade våtmarker (22 hektar) kommer att byggas för rening av vattnet i dräneringskanalen Hong Ke. Detta är Vientianes mest förorenade kanal. Dock önskar WATER Project att totalt 61 hektar avsätts så att även kanalen Hong Xeng kan renas. New Town Development Project Projektet är ett samarbete mellan den laotiska och kinesiska staten. Planen är att ett omfattande utvecklingsprojekt ska locka flera utländska och inhemska investerare till Vientiane. Totalt kommer 1000 hektar lågt värderad mark att kommersialiseras. Ytterligare 200 hektar kommer att användas till byggandet av en konstgjord sjö som kompenserar för förlorad våtmarksyta. Kineserna har i gengäld lovat att bygga en sportarena för SEA Games 2009. 670 hektar kommer exploateras i TLM, 430 hektar i närheten av den nya sportarenan och 100 hektar i Dongphosy skogen. Kinesiska investerare kommer att arrendera marken under 50 år. Under denna period kan investerarna fritt göra affärer och har rätt att sälja marken till vem de vill. När 50 år har passerat har den laotiska staten rätt att ta tillbaka den arrenderade marken utan kompensation. Som modell för utvecklingsprojektet står kinesiska Suzhou City. Projektet beräknas kosta 800-1000 miljoner amerikanska dollar. Diskussion och slutsats Det spelar ingen större roll vilken metod som används för att nå en hållbar utveckling om den har någon form av internationell acceptans, är strategisk och tar hänsyn till att integrera både miljö och socioekonomiska frågor i samma studie. SEA och CEA (Cumulative Effect Assessment) är endast några alternativ. Målet med en SEA är först och främst inte avsedd för att skapa en rapport utan snarare hållbarhet i beslutsprocesser på PPP-nivå. Faktorer som motverkar hållbar utveckling i Laos är bland annat korruption, dålig utbildning och giriga investerare som maximerar sina ekonomiska vinster på miljön och samhällets bekostnad. Det är svårt att värdera OV eftersom denna parameter endast tar hänsyn till möjliga framtida värden. Samtidigt är NUV näst intill omöjligt att värdera eftersom denna parameter värderar kulturella och etiska värden. Värderingen av NUV blir då en subjektiv bedömning. Under New Town Development Project kommer flertalet människor i TLM tvingas flytta till en mer urban miljö. Dessa grupper är ofta speciellt sårbara eftersom de har bristfällig kunskap om urbana arbeten. Det är extra viktigt att myndigheterna följer upp dessa människor så att deras lidande minimeras. Förstörelsen av våtmarker beror troligtvis på i) stor tillförsel av vattenföroreningar (kommunalt och industriellt avloppsvatten), ii) fysisk destruktion (husbyggen, utfyllnad och konstgjorda dräneringssystem), iii) överutnyttjande av våtmarksresurser samt iv) invasioner och införanden av främmande arter som till exempel ”golden apple snail”. Teoretiskt skulle det vara möjligt att ersätta våtmarker med moderna tekniska lösningar för att undvika översvämningar. En lösning skulle vara att floden Houay Mak Hiao beläggs med ett cementlager för att öka vattenflödet ut från Vientiane. Dock har landet mycket svårt att finansiera denna typ av projekt och efterkommande underhåll på grund av små ekonomiska marginaler i statens budget. Det är heller inte helt kartlagt hur hydrologin i området fungerar. Ett annat problem med denna typ av lösning är att Houay Mak Hiaos vattenreningskapacitet och biodiversitet går förlorad. Om projektet genomförs måste vattenrening ske på annat sätt. Den här rapporten har försökt jämföra fördelarna med att använda konstruerade våtmarker (CW) istället för traditionella vattenreningstekniker. Att använda CW för att rena vattenmassorna i Hong Ke (avloppsvatten från gamla Vientiane) är nog det enklaste och billigaste alternativet medan den nya stadsdelen i mitten av TLM skulle kunna utrustas med ett konventionellt reningsverk. Detta eftersom de utländska stadsutvecklarna antagligen kommer ha tillräckligt med medel och kunskap för att stödja modern vattenreningsteknik som rymmer inom New Town Development Project. Infrastrukturen för att använda konventionella reningsverk är inte tillräckligt utvecklad i resterande Vientiane så att bygga ett konventionellt reningsverk i dessa delar av staden kan bli kostsamt. Dock blir situationen en annan i den nya stadsdelen eftersom denna byggs upp från grunden. Eftersom marken beräknas få ett avsevärt högre marknadsvärde kommer antagligen modern reningsteknik spara en del yta. Fördelar med konventionella reningstekniker är att dessa allmänt är mer avancerade, standardiserade, har en snabb omsättningstid på avloppsvattnet, är mindre platskrävande och processerna i dessa verk är bättre kartlagda. Däremot kan CWanläggningar användas under en längre tidsperiod, de har en hög effektivitet i varma klimat, har låg slamproduktion, kräver mycket små tillsatser av kemikalier, är enkla att underhålla, är mer estetiska, kräver enklare infrastruktur och har en låg driftskostnad. Författaren till denna rapport kan inte avgöra om det bästa för staden är att utvecklas till ett modernt urbant komplex. Dock är den nuvarande situationen ohållbar och därför bör någon form av åtgärder vidtas. Om organisationen och planering inom och mellan projekt förbättras minskar risken för misslyckade projekt. Det är viktigt att alla beslut som fattas grundas på ett korruptionsfritt hållbarhetstänkande. Om Vientiane strävar mot att ta ett större ansvar för miljö och socioekonomi så kommer landet som helhet att gynnas, eftersom huvudstaden är motorn i Laos ekonomi. Ett ökat okontrollerat utsläpp av vattenföroreningar från Vientiane kommer att öka belastningen på Mekongfloden. En biodiversitetskollaps i Mekongfloden skulle få allvarliga konsekvenser för landets fiske och ekonomi. De beslut som fattas idag kommer i framtiden att mer eller mindre påverka människor på ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt plan.