Land qualifies as a finite, non-renewable resource. Converting natural or semi-natural land into built-up and artificial areas is understood as land take. Despite the EU’s ‘no net land take by 2050’ goal, the rate of land take is expected to continue unsustainably, particularly due to urban sprawl. The negative consequences of land take, namely landscape fragmentation, habitat loss and biodiversity decline, are, therefore, directly linked to the activities of the built environment sector. Land recycling, i.e. brownfield redevelopment, is key to reducing land take and enhancing circularity in land use. Although land use planning is recognised as a tool to both implement circular economy practices and reduce land take, land as a resource remains understudied in literature on circular economy in the built environment.This study focuses on circular land use in the form of green land recycling, grey land recycling, and densification and what drives and hinders circular land use for real estate developers and municipalities as key actors in land development in the Swedish built environment sector. It draws upon the Industrial Marketing and Purchasing (IMP) perspective by employing a resource interaction approach (RIA) to, firstly, map the resource interfaces of the focal resource land and secondly, explore the drivers and hinders for adapting to circular land use in these interfaces from the perspectives of real estate developers and municipalities.This cross-sectional interview study employed a mono-method qualitative methodology using semi-structured interviews to collect data. The interviews were conducted both with employees of Swedish municipalities and real estate developers based and active in Sweden. Thematic analysis was utilised to analyse data and structure the presentation of the findings.The findings allowed to identify specific resource combinations needed for land to become valuable for developers and municipalities. Valuable land for developers is determined by economic value, whereas for the municipalities social values are similarly important. In identifying key drivers and hinders the findings affirm the role of neighbours as hindering and future users and collaborations between the two actors as driving circular land use. Furthermore, the findings reveal the positive effects of land take restricting guidelines, emphasising the significance as well as the susceptibility of land use planning instruments in reducing land take. The study substantiates the understanding of circular land use and provides insights into drivers and hinders specifically for the context of land use in Sweden. Moreover, the application of the RIA in this context broadens the IMP perspective. / Mark är en ändlig, icke-förnybar resurs. Omvandling av naturlig eller halvnaturlig mark till bebyggda och konstgjorda områden kallas för ianspråktagande av mark. Trots EU:s mål om "no net land take by 2050" förväntas mark fortsättningsvis användas på ett ohållbart sätt, särskilt på grund av stadsutbredning. De negativa konsekvenserna av ianspråktagandet av mark, såsom landskapsfragmentering, förlust av livsmiljöer och minskad biologisk mångfald, är därför direkt kopplade till den byggda miljöns verksamhet. Återvinning av mark, dvs. ombyggnad av tidigare exploaterade områden, är en viktig faktor för att minska markanvändningen och öka cirkuläriteten i markanvändningen. Även om fysisk planering är ett erkänt verktyg för att både implementera cirkulär ekonomi och minska markanvändningen, finns det få studier som kopplar samman cirkularitet i den byggda miljön med markanvändning. Denna studie fokuserar på cirkulär markanvändning i form av så kallad grön och grå återvinning av mark och förtätning samt vad som driver och hindrar cirkulär markanvändning för fastighetsägare och kommuner som nyckelaktörer inom markutveckling i den svenska samhällsbyggnadssektorn. Studien utgår ifrån ett interaktivt perspektiv på resurser (RIA - Resource Interaction Approach) baserat på industriell nätverksteori (IMP - Industrial Marketing and Purchasing). RIA har använts för att kartlägga vilka andra viktiga resurser som krävs för att mark ska bli en värdefull resurs. Därigenom kunde centrala drivkrafter och hinder för cirkulär markanvändning identifieras, ur både privata fastighetsägares och kommuners perspektiv.Denna intervjustudie använde en kvalitativ metodik med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Intervjuerna genomfördes med anställda på svenska kommuner och fastighetsägare som är baserade och verksamma i Sverige. Tematisk analys användes för att analysera data och strukturera presentationen av resultaten.Resultaten visar på specifika resurskombinationer som gör att mark blir värdefull för privata fastighetsägare och för kommuner. Värdefull mark för fastighetsägare bestäms av det ekonomiska värdet, medan sociala värden är lika viktiga för kommunerna. De identifierade drivkrafterna och hindren bekräftar grannars roll i att hindra, och framtida användares samt samarbeten mellan dessa två aktörer i att driva på på cirkulär markanvändning. Vidare visar resultaten på de positiva effekterna av riktlinjer som begränsar markanvändningen, och betonar betydelsen av och mottaglighet hos planeringsinstrument för markanvändning för att minska ianspråktagande av mark. Studien ger större förståelse för cirkulär markanvändning ur ett interaktivt resursperspektiv och ger insikter om drivkrafter och hinder specifikt för markanvändningen i Sverige. Studien representerar också ett nytt empiriskt område för att tillämpa RIA och industriell nätverksteori.