Bakgrund: Bröstsmärta är en av de vanligaste orsaker till varför ambulans tillkallas, ett symtom som kan bero på olika anledningar och vara såväl ofarlig som direkt livshotande. Vid bedömning och behandling finns beslutsstödet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) och behandlingsriktlinjer till sjuksköterskans hjälp. Tidigare forskning visar att följsamhet till behandlingsriktlinjer i ambulanssjukvård är varierande. Brister har påvisats gällande behandling med syrgas, EKG, administration av läkemedel ASA och Nitro. Andra studier visar att samband finns mellan hjärt- och kärlsjukdomar och tid till behandling där tidigt påbörjad behandling minskar patientens lidande och sjuklighet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka ambulanspersonalens följsamhet till behandlingsriktlinjer och bedömningsinstrument för patienter som söker för bröstsmärta samt vilken betydelse detta har för patienters efterföljande vård. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv journalgranskningsstudie med randomiserat urval. Resultat: Totalt inkluderades 224 patientjournaler i studien. Statistisk signifikant skillnad kunde påvisas för de patienter som erhöll fullständig behandling enligt behandlingsriktlinjerna (p <0,001) när patienten prioriterats röd enligt ESS. Statistisk signifikant skillnad kunde även ses gällande EKG tagning (p <0,05) och syrgasbehandling (p <0,001) för patienter som senare diagnostiserades med kardiell sjukdom, låg följsamhet ses till övriga riktlinjer. 131 patienter läggs in på sjukhus varav 41 fick fullständig behandling enligt behandlingsriktlinjerna, 90 patienter fick det inte. Konklusion: Följsamheten till behandlingsriktlinjerna för patienter som söker för bröstsmärta anses förhållandevis låg. Vissa åtgärder och behandlingar anses underutnyttjade. Följsamheten till behandlingsriktlinjerna är god om patienten prioriterats röd enligt ESS. God följsamhet till behandlingsriktlinjerna ses vid registrering av EKG och syrgasbehandling för patienter som diagnostiserats med hjärt- och kärlsjukdom. Få slutsatser kan dras gällande vårdtid på sjukhus eller mortalitetsfrekvens eftersom andra bakomliggande orsaker kan ha inverkat på resultatet, även kan studiens population anses vara för liten.

Bakgrund: Vårdskador är ett stort problem för hälso-och sjukvården där mellan tre och sjutton procent av alla inneliggande patienter drabbas, detta till en kostnad av 11,5 miljarder kronor per år. Sverige står inför en stor utmaning med både kraftigt ökad population, och samtidigt åldrande population. Dessutom har Sverige under flera år lidit av en sjuksköterskebrist och som följd har sjukhus tvingats skära ner på vårdplatser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskans arbetsbelastning påverkar förekomst av vårdskador. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvantitativ ansats, inriktad på arbetsbelastning inom slutenvården och förekomsten av vårdskador. Databassökningen genomfördes med blocksökningar i CINAHL och PubMed. Granskningen och innehållsanalysen följde modellen utvecklad av Forsberg och Wengström där 10 artiklar granskades med en granskningsmall för kvasi-experimentella studier.Resultat: Samtliga studier fann en korrelation mellan ökad arbetsbelastning och förekomsten av vårdskador. Flertalet studier fann att patienterna löper 5-7% ökad risk att avlida för varje extra patient en sjuksköterska ansvarar för. Resultatet delades upp i tre teman: Antal patienter per sjuksköterska, antal timmar per patient samt övertidsarbete. Konklusion: En förhöjd arbetsbelastning har i denna uppsats konstaterats ha en direkt koppling till exempelvis felmedicinering, fall, uppkomsten av trycksår, förväxling av patienter och ökad mortalitet. / Background: Medical errors are a large problem for healthcare providers. Between three and seven percent of all hospitalized patients are affected, to a cost of 11,5 billion Swedish crowns per year. Sweden is facing a challenge with rapid populations growth, and at the same time the population is becoming older. Meanwhile Sweden has for a number of years been faced with a deficit of nurses, causing hospitals to cut down on the number of available beds in hospitals. Aim: The aim with this literature study was to examine how nurse’s workload affect the number of medical errors. Method: The study was conducted as a literature review with a quantitative approach, with focus on nurse’s workload and the number of medical errors. The database search was performed with searches in CINAHL and PubMed. Forsberg and Wengström reviewed 10 articles with a template. A simple form of content analysis was used for analyzing the articles.Results: Every reviewed study found a correlation between an increased workload and the number of medical errors. Several studies found a 5-7% increase in mortality rates for every extra patient a nurse hade to care for. The results were presented in three themes: Number of patients per nurse, number of hours per patient, and overtime. Conclusion: An increased workload has, in this literature study, been observed have a direct link to medication errors, cases of patient falls, the occurrence of pressure ulcers, mix-up of patients and increased mortality.

Diss. Linköping : Univ.

<ul><li>Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (<em>Alces alces</em>), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex. att stranden är för brant, att de tvingas ner i vattnet av rovdjur, att skadeskjutna älgar söker sig till vatten på grund av törstkänningar i samband med blodförlust eller att de går igenom svaga isar. Utifrån teoretiska beräkningar fann jag även att en älg som dött i ett vattendrag bidrar till mycket liten del av den totala näringsbudgeten. Min hypotes är att det endast blir en lokal påverkan nedströms djuret. Hur denna påverkan ser ut och om den kommer primärproducenter och fiskar tillgodo är mycket komplext och undersöks inte i denna studie.</li></ul>

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex. att stranden är för brant, att de tvingas ner i vattnet av rovdjur, att skadeskjutna älgar söker sig till vatten på grund av törstkänningar i samband med blodförlust eller att de går igenom svaga isar. Utifrån teoretiska beräkningar fann jag även att en älg som dött i ett vattendrag bidrar till mycket liten del av den totala näringsbudgeten. Min hypotes är att det endast blir en lokal påverkan nedströms djuret. Hur denna påverkan ser ut och om den kommer primärproducenter och fiskar tillgodo är mycket komplext och undersöks inte i denna studie.

Resume af ph.d afhandling, Uppsala Universitet.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser. NB: Spikblad saknas.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

The purpose of this investigation was to study mortality in northwestern Scania. Rebbelberga,Torekov, Tåssjö and Ängelholm have been studied during the periods 1913–1925 and 1940–1949. It has had the purpose of studying how mortality has changed, how the causes of deathhave changed and how the parishes relate to the national statistics. A particular focus has beenplaced on the Spanish flu to study whether there was any excess mortality in the years itravaged. It has also been studied whether there were any groups that were common in thedeath statistics. The essay has used a quantitative method and with the help of categorizationsof causes of death and social groups, a result has been produced. The variables gender, ageand occupation have been used to study mortality. The results have shown that the mostcommon causes of death were old age, lung and alveolar inflammation, cancer and heartdefects. During the survey period, the age distribution shows that more survived their firstyears and more reached an older age than before.The Spanish flu did not appreciably affect the mortality in the parishes. The group mostaffected was the lower class. Men died to a higher extent than women. Regarding the Spanishflu, it was mainly people between 15-44 who were affected.