Bakgrund: Varje år drabbas 100 000 svenska patienter av vårdskador. Bakom varje vårdskada står minst en vårdpersonal som gjort ett misstag eller en felbedömning. Världen över beskrivs liknande situationer där den som förorsakat en vårdskada också beskrivs som ett “offer”, ett så kallat “second victim”. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att ha förorsakat en vårdskada - ur ett individ- och systemperspektiv. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar bearbetades genom metasyntes. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. En kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av SBUs kvalitetsgranskningsmall, sammanställdes i en matris och slutligen kodades i olika erfarenheter varpå olika kategorier växte fram genom metasyntes. Resultat: Fem kategorier identifierades: 1. Psykosomatiska tillstånd, 2. Känslor och reaktioner, 3. Påverkansfaktorer, 4. Behov och 5, Anpassning. Konklusion: Två huvudsakliga slutsatser formuleras. 1. Begreppet “second victim” beskriver väl de erfarenheter vilka vårdpersonal som förorsakat en vårdskada uttalar. 2. Det råder en diskrepans mellan huruvida arbetet för minskat antal vårdskador tillämpar ett systembaserat eller ett individbaserat perspektiv. Denna diskrepans är sannolikt inte gynnsam i arbetet för ökad patientsäkerhet. / Background: Every year, 100,000 Swedish patients are affected by medical errors. Every medical error is the result of at least one health care professional who made a mistake or misjudgment. Objective: The aim of this literature review study was to describe healthcare professionals’ experiences of causing a medical error- from an individual and system perspective. Method: The study has been conducted as a literature study in which 12 scientific articles were processed through meta-synthesis. Searches were done in databases Cinahl and PubMed. Quality control was performed with the help of SBUs quality control template. The studies were organized into a matrix and finally coded into different experiences whereupon different categories emerged through meta-synthesis. Results: Five categories were identified: 1. Psychosomatic conditions, 2. Feelings and reactions, 3. Influences 4. Needs and 5. Adaption. Conclusion: Two main conclusions were drawn. 1. The concept of “second victim” portrays the way in which healthcare professionals describe their experiences after causing a medical error, 2: There is a discrepancy regarding whether the patient safety work, within the healthcare system applies an individual- or system-based perspective. This discrepancy is probably not favorable in efforts to improve patient safety.

Bakgrund: Definitionen av patientsäkerhet är att patienter inte ska drabbas av skada i samband med åtgärder inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan ska förmedla kunskap, undervisa patienter och anhöriga. Sjuksköterskans arbetsmiljö har blivit allt mer uppmärksammad. Vårdskador har ökat under senaste åren och i forskning kunde samband mellan arbetsmiljön och patientsäkerheten visas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskor upplevde att arbetsmiljön påverkade patientsäkerheten på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med elva vetenskapliga artiklar som hittades med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten framfördes i sju teman. Faktorer i arbetsmiljön som huvudsakligen påverkade patientsäkerheten var ledarskap, teamarbete, personalbrist, överbeläggning, arbetsbelastning, ansvar och stress. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten. Ett patientnära ledarskap som vet hur sjuksköterskornas arbetsdag ser ut är till patientsäkerhetens fördel. Ett bra teamarbete sjuksköterskor emellan samt mellan sjuksköterskan och läkaren är avgörande för att tillsammans arbeta patientsäkert. Personalbrist och överbeläggningar leder till hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna vilket leder till mer ansvar och stress. Sjuksköterskorna upplever att vårdskador kan undvikas i många fall om mer tid finns. / Background: The definition of patient safety is that patients should not suffer injury in connection with measures in health care. The nurse should convey knowledge, teach patients and relatives. The nurse's working environment has become more and more prominent. Injuries have increased in recent years and in research, connections between the work environment and patient safety were shown. Aim: The purpose of the literature study was to investigate how nurses perceived that the working environment affected patient safety in hospitals. Method: A qualitative literature study was conducted with eleven scientific articles found using the databases PubMed and CINAHL. Result: Nurses' experiences of how the work environment affects patient safety were presented in seven themes. Factors in the work environment that mainly affected patient safety were leadership, teamwork, staff shortage, overcrowding, workload, responsibility and stress. Conclusion: Nurses feel that the work environment affects patient safety. A patient-led leadership that knows what the nurses' work day looks like is to the benefit of patient safety. Good teamwork between nurses as well as between the nurse and the doctor is crucial to working together patient-safe. Staff shortages and overcrowding lead to high workloads for the nurses, leading to more responsibility and stress. The nurses feel that injuries can be avoided in many cases if more time is available.

I Sverige drabbas cirka 100 000 patienter av vårdrelaterade skador. Systematisk kommunikationsöverföring mellan vårdpersonal är nödvändig för patientsäkerheten och god vård. Syftet är att undersöka om färre vårdskador uppstår vid systematisk rapportering utifrån standardiserade kommunikationsverktyg. En litteraturöversikt baserad på kvantitativa artiklar genomfördes. Det övergripande resultatet visade att det finns faktorer som påverkar hur kommunikationen förs fram. Resultatet visade delvis att antal vårddagar och vårdrelaterade skador reducerades vid användning av ett elektroniskt kommunikationsverktyg. De undersökta studierna gav ingen enhetlig evidens för sambandet färre vårdskador vid användning av ett standardiserat kommunikationsverktyg. Det går inte att dra någon slutsats om brist på systematisk kommunikationsöverföring bidrar till fler vårdskador då det inte finns tillräckligt med studier som undersöker detta. / In Sweden, approximately 100,000 patients suffer from health-related injuries. Systematic communication between healthcare professionals is essential for patient safety and good care. The purpose of this literature review is to investigate whether fewer health injuries occur in systematic reportering on the basis of standardized communication tools. A literature review based on quantitative articles was conducted. The overall result showed that there are factors that affect how communication is progressed. The results partly showed that the number of care days and care-related injuries was reduced when using an electronic communication tool. The analyzed articles did not provide a uniform evidence for the association of fewer health injuries when using a standardized communication tool. It is not possible to conclude that a lack of systematic communication transmission contributes to more health damage as there are insufficient studies examining this.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesroll innebär ett arbete med både hälsofrämjande och preventionssyfte. Det innehåller också en mängd etiska val och prioriteringar i arbetet som kan omfatta konsekvenser vid fel beslutsfattande. Patientsäkerheten är ett ämne som uppkommer i sjuksköterskans arbete, som syftar på att de patienter som har en kontakt med hälso- och sjukvård inte ska skadas i dessa samband. Detta är grundstenen som ska skydda patienten mot både psykiska och fysiska vårdskador.    Syfte: Syftet är att beskriva faktorer inom sjuksköterskans arbetsområde som påverkar patientsäkerheten på sjukhus   Metod: En litteraturöversikt där åtta kvantitativa artiklar, två kvalitativa artiklar och tre mixad metod artiklar analyserades enligt Friberg (2012).    Resultat: Resultatet delades in i två kategorier och underliggande subkategorier. Den första kategorin är Sjuksköterskans arbetsklimat. Den andra kategorin är Sjuksköterskans mentala hälsa med subkategorierna Utbrändhet och stress och Sociala faktorer. Den tredje kategorin är Misstag och utebliven vård   Slutsats: Slutsatsen av litteraturöversikten presenterar att det finns faktorer inom sjuksköterskeyrket som påverkar patientsäkerheten på sjukhuset. Litteraturöversikten lyfter fram dessa faktorer för att minska riskerna inom patientsäkerheten. Författarna av arbetet anser att genom stöd och förändringar inom arbetsmiljön kan arbetsbelastningen hos sjuksköterskor minska vilket kan leda till att en mer patientsäker vård kan utföras.

Bakgrund: Patientsäkerheten är en stor global utmaning och individer som vårdas på sjukhus hamnar i risk för att drabbas av vårdskada. Framsteg har gjorts kring säkerhetsåtgärder, samtidigt tyder forskning på att mänskliga misstag kvarstår. Sjuksköterskor har en viktig bidragande roll i arbetet mot säker vård för att motverka skada och lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som påverkar det patientsäkra arbetet inom slutenvården.  Metod: Litteraturöversikten utgick från en kvalitativ metod baserat på en induktiv ansats. Totalt formade tretton vetenskapliga artiklar resultatet som kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenteras i två teman följt av sex subteman. Arbetsmiljö; verksamhetens ansvar och patientens rättigheter, en stressad atmosfär, hög arbetsbelastning och brist på personal.  Teamsamverkan och ledarskap; Samarbete med andra professioner, samarbete med patient och närstående, sjuksköterskans ledarskap och kompetens.  Slutsatser: Sjuksköterskans roll är av vikt för att skapa säker vård. Faktorer som påverkar patientsäkerheten presenteras i följande huvudfynd; Stress, samarbete med andra professioner och sjuksköterskans kompetens. För att slutenvården ska kunna bistå med patientsäkerhet krävs en gynnsam arbetsmiljö, god kommunikation mellan kollegor och rätt kompetens hos sjuksköterskan. / Background: Patient safety is a major global challenge and individuals who are cared for in hospital run the risk of suffering a healthcare injury. Progress has been made on security measures, while research indicates that human error remains. Nurses have an important contributing role in the work towards safe care to counteract injury and suffering.  Purpose: To describe nurses' experience of what affects patient-safe work in inpatient care.  Method: The literature review was based on a qualitative method based on an inductive approach. A total of thirteen scientific articles shaped the results, which were quality reviewed and analyzed with Friberg's five-step analysis.  Results:  The result is presented in two themes followed by six subthemes. Working environment; the responsibility of the business and the patient's rights, a stressed atmosphere, high workload and lack of staff. Team collaboration and leadership; Collaboration with other professions, collaboration with patients and relatives, the nurse's leadership and competence.  Conclusions: The role of the nurse is important in creating safe care. Factors that affect patient safety are presented in the following main findings; Stress, collaboration with other professions and the nurse's skills. In order for inpatient care to be able to assist with patient safety, a favorable work environment, good communication between colleagues and the right competence of the nurse are required.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 100000 patienter bara i Sverige av någon form av vårdskada. Globalt sett är den vedertagna siffran ca 10 % av inläggningsfallen. Då sjuksköterskan spenderar mycket tid med patienter har han eller hon ett stort ansvar för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten vid skift- och övertidsarbete. Metod: Metoden är litteraturstudie med tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar som utgår från kvantitativa studier. Metoden inspireras av Polit & Beck (2001). Resultat: Efter granskning framkom fyra teman: Läkemedelsadministration, nedsatt prestationsförmåga, stickskador och vårdrelaterade infektioner. Den vanligast förekommande faktorn i de granskade artiklarna var misstag vid läkemedelsadministration. Slutsats: Resultatet av de granskade artiklarna visar att sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten genom att göra misstag vid läkemedelsadministrationen. Däremot kan inga stora slutsatser dras då studierna skiljer sig mycket till population och metod. / Background: Each year approximately 100000 patients only in Sweden suffer from harm due to the healthcare system. Globally the accepted figure is about 10 % of hospitalization cases. Because the nurse spends a lot of time with the patient he or she has a big responsibility for patient safety. Aim: The aim of the literature review is to investigate how nurses affect patient’s safety by working shift and overtime. Method: The method is a literature review with ten quality reviewed scientific articles that originate from quantitative studies. The method is inspired by Polit & Beck (2001). Results: After the review four themes were revealed: medicine administration, reduced performance, needle-stick injuries and healthcare associated infections. The most abundant element in the reviewed articles was mistakes in medicine administration. Conclusion: The results of the reviewed articles demonstrates that nurses affect patient safety by making mistakes in medicine administration. However, no major conclusions of the studies can be drawn because they differ to much regarding the population and methodology.

Sömnbrist är ett ämne som givits allt mer uppmärksamhet i dagens samhälle. Sömnen har betydelse för människan i den bemärkelse att kroppen får återhämtning och hjärnan kan lagra och bearbeta minnen. Sjuksköterskor har i dagens samhälle en stor roll i det patientnära arbetet. Men vad händer med en sjuksköterska som har sömnbrist och hur påverkar detta hens arbete och hälsa? Syftet med detta arbete är att beskriva hur sjuksköterskor erfar sömnbrist, trötthet och fatigue samt hur det påverkar sjuksköterskans arbete och hälsa. En litteraturöversikt användes till arbetet för att få en överblick om det nuvarande kunskapsläget. Tio artiklar inkluderades i arbetet och analyserades. Studier visar på att sömnbrist, trötthet och fatigue är vanligt förekommande hos sjuksköterskor och studierna visade även på konsekvenser som uppstått till följd av sjuksköterskors trötthet. Dessa konsekvenser kan innebära att sjuksköterskor begår misstag i det patientnära arbetet, men tröttheten kan också gå ut över det privata livet. Detta innebär att sjuksköterskan kan utsätta sig för onödiga risker utanför arbetsplatsen i form av att köra bil medan hen är trött. Resultaten visar att det behövs mer forskning kring vilka orsaker som gör att sjuksköterskan lider av sömnbrist och därav upplever trötthet. Likaså studier som visar hur sömnbrist påverkar den vårdande vården vore värdefullt. En slutsats är att man bör lyfta frågan om sömnbrist och trötthet hos personalen för att på så sätt kunna se om rätt förutsättningar finns för en rimlig återhämtning.

Bakgrund Högt intrakraniellt tryck hos traumatiskt hjärnskadade patienter kan behandlas med traditionell basbehandling, tiopentalsedering eller dekompressiv hemikraniektomi. Metoderna medför risk för komplikationer och svårigheter att utföra omvårdnad. Syfte Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad i vändningsfrekvens, tid i ryggläge och förekomst av trycksår och lungkomplikationer mellan patienterna som fått basbehandling, behandlats med tiopental eller genomgått hemikraniektomi. Dessutom studerades förekomst av postoperativa komplikationer hos de patienter som hade genomgått hemikraniektomi. Metod Detta gjordes genom retrospektiv journalgranskning. 36 patienter från åren 2008–2016 inkluderades. Resultat Patienterna som fått basbehandling vändes oftare, 9,5 ggr/dygn, jämfört med patienterna som behandlats med tiopental, eller hemikraniektomi, vilka vändes 7,9 ggr/dygn. Tiden i ryggläge var kortare, 40,1%, jämfört med 52,3%, för de tiopentalbehandlade patienterna, respektive 54,8% för de hemikraniektomerade patienterna. Trycksår återfanns hos patienter behandlade med tiopental, 2(5%), eller hemikraniektomi, 2(5%). 50 % av patienterna som behandlades med tiopental och hemikraniektomi hade förtätningar på lungröntgen jämfört med 2% av patienterna som hade fått basbehandling. Längst ventilatortid hade patienterna som fått tiopental, 16,4 dygn, jämfört med hemikraniektomigruppens 14,1 dygn och de basbehandlade patienternas 13,8 dygn. Av patienterna som genomgick hemikraniektomi uppstod postoperativa komplikationer hos 2(17%) av 12. Slutsats Patienter behandlade med tiopental eller hemikraniektomi verkar vara mer utsatta för komplikationer och vänds i mindre utsträckning och spenderar mer tid i ryggläge är patienter som fått basbehandling. Omvårdnaden av de traumatiskt hjärnskadade patienterna behöver individualiseras, och vaksamhet krävs för att identifiera de mest utsatta patienterna och kunna förebygga riskerna för komplikationer, så att vårdlidandet kan minskas. / Background Intracranial hypertension following traumatic brain injury is treated with either basic medical treatment, barbiturate coma or decompressive craniectomy. The methods are associated with complications and difficulties performing nursing care. Aim To investigate whether there was a difference in frequency of repositioning, time spent in supine position and number of complications between the patient groups, and to out rule the number of postoperative complications following decompressive craniectomy. Method A retrospective medical record review was conducted including 36 patients from the years 2008-2016. Result The basic medical treatment group had a higher frequency of repositioning, 9,5 times a day, compared to 7,9 times a day in the other groups, and a shorter amount of time, 40,1%, in supine position, compared to 52,3% (barbiturate coma), or 54,8% (decompressive craniectomy). Pressure injuries occurred among patients treated with barbiturate coma 2(5%) or decompressive craniectomy, 2(5%). Increased density in chest x-ray was seen in 50% of the patients treated with barbiturate coma and decompressive craniectomy, compared to 2% (basic medical treatment). Barbiturate coma was associated with the longest time of mechanical ventilation, 16,4 days, compared to 14,1 days and 13,8 days for the decompressive craniectomy group and the basic medical treatment group. Postoperative complications occurred in 2(17%) patients. Conclusion Patients treated with barbiturate coma or decompressive craniectomy seem to be of higher risk of complications, as having a lower frequency of repositioning and more time spent in supine position. Nursing care needs to be individually adapted to prevent complications and minimise suffering in patients with traumatic brain injury.

Introduktion: Vårdskador relaterade till fel läkemedelshantering är ett bestående problem inom hälso- och sjukvården globalt. Läkemedelsrelaterade vårdskador har ett tydligt samband med stressade sjuksköterskor på underbemannade vårdavdelningar. Stress och avbrott vid läkemedelshantering ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av läkemedelshantering inom slutenvården. Metod: Undersökningen har en kvalitativ metod med en induktiv ansats och ett avsiktligt urval för att bäst svara till syftet. Det genomfördes sju semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det finns bra system och möjligheter för en säker läkemedelshantering, samtidigt som de upplyser flera risker som hotar patientsäkerheten. I resultatet framgår också förslag på åtgärder som sjuksköterskorna anser skulle vara till hjälp i arbetet. Olika tekniska hjälpmedel skulle både kunna öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet så sjuksköterskorna kunde få mer tid till patientnära arbete. Slutsatser: Sjuksköterskorna beskrev att läkemedelshantering på avdelningar tog för mycket tid från patienterna i en stressad arbetsmiljö vilket ökar risken för läkemedelsrelaterade fel. För en bättre arbetsmiljö och en säkrare vård med god kvalitet krävs förbättringsarbeten på vårdavdelningarna som är riktade mot läkemedelshantering. / Introduction: Injuries related to errors in drug management are a consistent global healthcare problem. Drug-related health injuries are connected to stressed nurses and understaffed departments. Stress and disruption in drug management increases the risk of errors and reduces patient safety. Aim: To describe the nurse's experience of drug management in the field of inpatient care. Method: The study has a qualitative method with an inductive approach and a strategic selection to best respond the aim of the study. Seven semi structured interviews were conducted which were analysed by a content analysis. Result: Nurses feel that there are useful systems and opportunities for safe drug management, while they indicate several risks that threatens patient safety. The results also show suggestions on measures that nurses consider would be helpful at work. Technical tools could both increase patient safety and efficiency in work and nurses could recieve more time for patient-related work. Conclusions: Nurses described that drug management at departments were time consuming and gave little time for patients in a stressful work environment, increasing the risk of drug-related errors. To obtain a better work environment and safer quality of care improvements that focus on drug management are required in healthcare departments.