No / ‘Lean’ is an operations management initiative that has received significant attention from both practitioners and scholars within service environments (Panchak 2003, de Souza 2009, Mazzocato et al. 2010, Burgess and Radnor 2012, Vegting et al. 2012, Toussaint and Berry 2013, Bhat and Jnanesh 2014). The application of Lean processes is alluring for healthcare managers globally because of the promise of combining cost reductions with outstanding standards of health service to patients.

No description available.

No description available.

Engagerade, kompetenta medarbetare är en grundförutsättning för att sjukvården ska fungera idag och i framtiden. Framgångsrikt medarbetarengagemang kräver bland annat ett tydligt ledarskap där medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mänskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens värderingar, riktlinjer, mål och färdriktning. För att detta ska lyckas krävs färdigheter och kunskaper inom olika områden där folkhälsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll än vad många ledare själv är medvetna om. Syftet med studien är att belysa hur ledare som utmärker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap. Studien syftar även till att undersöka hur och i vilken omfattning olika modeller för hälsa och lärande finns med i det ledarskap som studeras. För insamling av data användes kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med sju första linjens chefer på ett universitetssjukhus som, i av sjukhuset fastställda parametrar för gott ledarskap, visat bra resultat. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att cheferna till stor del använder olika modeller för hälsa och lärande, till exempel känslan av sammanhang och lärandets loopar, om än omedvetet. Genom tydlighet och delaktighet skapas förtroende, förståelse och drivkrafter så att alla arbetar mot samma mål och medarbetarna känner sig som en viktig del av ett sammanhang. Genom att fokusera på hur cheferna som inkluderades i studien resonerar kring sitt ledarskap och hur de använder olika modeller för hälsa och lärande kan erfarenheterna från studien förhoppningsvis användas i framtida ledarskapsutbildningar, chefsrekryteringar och ledarförsörjningsprogram. Erfarenheterna kan spridas så att fler chefer, på olika nivåer, ökar sina kunskaper och sin medvetenhet kring modellerna för hälsa och lärande i syfte att skapa en god arbetsmiljö där medarbetare trivs och stannar kvar och där patienterna får den bästa tänkbara vården. / Dedicated, qualified employees are essential conditions to the healthcare system to function today and tomorrow. Succesful employee commitment requires for instance a clear leadership where employees are given the opportunity to empowerment and where the leader in addition to the task as coordinator of human and material resources shows and clarifies the values, guidelines, goals and direction of the organization. To succeed in this, skills and knowledge in different areas are required and where public health and pedagogics probably plays a much larger role than many leaders are aware of. The aim of this study was to highlight how the leaders who is characterized positively reason about their leadership and how they describe the practice of their leadership. The aim was also to examine how and to what extent models for health and learning are parts of this leadership. Qualitative interviews of semistructured nature with seven firstline managers who, by the hospital defined parameter, had showed good results, were used as data collection. The interviews were transcribed and analyzed by qualitative content analysis. The results showed that the managers largely used different kinds of models for health and learning, even if unconsciously. By clarity and participation, confidence, comprehension and motivations are created so that everyone is working towards the same goal and the employees feel like important parts of a coherence. By focusing on how these managers exert their leadership and how they are using different models this experience can be used in future leadership training, executive recruitment and programs of leadership succession. The experience from this study can be spread so that managers, in different levels, increase their knowledge and their awareness about the models in order to create a working environment where employees thrive and remain, and where the patients get the best possible care.

No description available.

I Sverige drabbas cirka 100 000 patienter av vårdrelaterade skador. Systematisk kommunikationsöverföring mellan vårdpersonal är nödvändig för patientsäkerheten och god vård. Syftet är att undersöka om färre vårdskador uppstår vid systematisk rapportering utifrån standardiserade kommunikationsverktyg. En litteraturöversikt baserad på kvantitativa artiklar genomfördes. Det övergripande resultatet visade att det finns faktorer som påverkar hur kommunikationen förs fram. Resultatet visade delvis att antal vårddagar och vårdrelaterade skador reducerades vid användning av ett elektroniskt kommunikationsverktyg. De undersökta studierna gav ingen enhetlig evidens för sambandet färre vårdskador vid användning av ett standardiserat kommunikationsverktyg. Det går inte att dra någon slutsats om brist på systematisk kommunikationsöverföring bidrar till fler vårdskador då det inte finns tillräckligt med studier som undersöker detta. / In Sweden, approximately 100,000 patients suffer from health-related injuries. Systematic communication between healthcare professionals is essential for patient safety and good care. The purpose of this literature review is to investigate whether fewer health injuries occur in systematic reportering on the basis of standardized communication tools. A literature review based on quantitative articles was conducted. The overall result showed that there are factors that affect how communication is progressed. The results partly showed that the number of care days and care-related injuries was reduced when using an electronic communication tool. The analyzed articles did not provide a uniform evidence for the association of fewer health injuries when using a standardized communication tool. It is not possible to conclude that a lack of systematic communication transmission contributes to more health damage as there are insufficient studies examining this.

Bakgrund: Våld i nära relation kan bestå av fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt våld. Följder av våld ger risk för fysisk och psykisk ohälsa och kan leda till dåligt självförtroende och suicid. Kvinnor utsatta för våld i nära relation söker sig oftare till akutmottagningar än till andra instanser där det är öppet årets alla dagar. Sjuksköterskan har en central roll i att identifiera våld i nära relation. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation och som söker akut hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av åtta artiklar från hela världen hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Analysen var inspirerad av innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrevs i tre kategorier som belyste sjuksköterskans erfarenheter att utmanas i sin yrkesroll, att utmanas känslomässigt samt att hindras och få stöd i omvårdnadsarbetet. Konklusion: Det framgick att det fanns många brister inom olika områden där sjuksköterskor mötte våldsutsatta kvinnor. Studien visade även att det krävdes mer kunskap och utvärdering av befintliga riktlinjer såväl inom hälso-sjukvårdens verksamheter som i sjuksköterskeutbildningarna. Dagens forskningsläge uppfattas även vara mer inriktat mot kvinnor än män. / Background: Intimate partner violence could consist of physical, psychological, social and sexual violence. Consequences of violence could cause physical and mental illness and can lead to bad self-confidence and suicide. Women exposed to intimate partner violence often seek the emergency departments instead of other clinics because the emergency department are open all days of the year. The nurse has a central role in identifying intimate partner violence. Aim: The aim of this study was to illuminate into nurses’ experiences when meeting women exposed to intimate partner violence that seek emergency healthcare. Methods: A literature study with qualitative approach of eight articles from all around the world that was retrieved from PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by content analysis. Results: The result was described in three categories that highlighted nurse’s experience of challenges in their professional role, to be challenged emotionally, and to be hindered and get support in the nursing. Conclusion: There was a considerably amount of lack of knowledge in areas where nurses' meet women victims of violence. The study also shown the need of more knowledge and evaluation of existing guidelines in both health-care service and in nursing school. We have also perceived that today's research had more focus on women than men.

Bakgrund: Kuratorer inom hälso- och sjukvården har ett brett uppdrag och de beskrivs ofta behöva kämpa för sin jurisdiktion. Allt fler kuratorer tar nu på sig rollen som rehabiliteringskoordinator, en roll som i vissa viktiga aspekter skiljer sig från kuratorns. Det saknas idag forskning på hur detta uppdrag inverkar på kuratorernas yrkesroll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvården som även arbetar som rehabiliteringskoordinatorer upplever detta dubbla uppdrag samt hur det påverkar deras yrkesroll. Metod: För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultat och slutsats: Studien fann möjligheter, så som högre status, men även risker i form av bland annat fokusförflyttning, samt beskriver viktiga förutsättningar i kombinationen av de två rollerna där gränsdragning och tydlighet framstår som viktigt. / Background: Healthcare social workers (HSW) have a broad mission and are often described as having to fight for their jurisdiction. More HSW’s are now taking on the new role of Return To Work Coordinator, a role that differs in some important aspects from that of the HSW. There is currently a lack of research on how this new role affects the professional role of the HSW’s. Purpose: The aim of this study was to explore how healtcare social workers that also work as return to work coordinator experience this double mission and how it effects their professional role. Method: This was a qualitative study where five semistructured intervews were conducted. Results and conclusions: The study findings presents both opportunitys, such as higher status, risks, includig shift of focus, and prerequisites, boundary work and distinctness, forcombining the two roles.

5 ABSTRACT This thesis is focused on examining quality and range of care services for people with dementia and their family carers in the region of Ústí. Through the testimony of nine respondents provides a view of social awareness about this diagnosis. It also focuses on providing information of possibilities of prevention, medical treatment and social care that is currently available. Last but not least it deals with possibilities of development of the services within this area. Key words: Alzheimer disease, dementia, social services, healtcare services, family care.

Viele der Geflüchteten und Asylsuchenden in Deutschland sprechen nur wenig oder kein Deutsch. Hinreichende Gesundheitsversorgung ist daher oft nur mithilfe von Sprachmittlung möglich. Die vorliegende Arbeit untersucht, wie ein Sprachmittlungsdienst im Gesundheitsbereich in Berlin aussehen kann und soll, damit die Regelversorgung für nicht deutschsprachige Menschen gewährleistet und Integration gefördert wird. Im theoretischen Teil wird der Forschungsstand zum Thema Sprachmittlung im Gesundheitsbereich sowie die aktuelle Situation in Deutschland und insbesondere in Berlin dargestellt. Im empirischen Teil werden die Bedarfe, der Status quo und bisherige Erfahrungen anhand des Sprachmittlungsangebotes durch SprInt Berlin, einer schriftlichen Umfrage unter Fachkräften (n = 66), welche mit Sprachmittler*innen arbeiten, sowie Interviews mit Sprachmittler*innen (n = 11) ermittelt. Die Ergebnisse zeigen den Bedarf an Sprachmittlung im Berliner Gesundheitsbereich. Um diesen zu decken, muss Sprachmittlung größtenteils aus öffentlichen Mitteln finanziert und transparent organisiert werden. Das Sprachangebot und die Anzahl der Sprachmittler*innen müssen vergrößert werden. Telefon- und Videodolmetschen sollte für einfach strukturierte Gespräche und Notfallsituationen vermehrt zum Einsatz kommen. Die Qualität muss durch einheitliche Qualifizierung und Weiterbildung der Sprachmittler*innen gewährleistet werden. Sprachliche, interkulturelle, berufsbezogene, translatorische und soziale Kompetenzen sind für die Sprachmittler*innen unerlässlich. Die Arbeit verdeutlicht, dass Gesundheit ein wichtiger Faktor für Integrationsprozesse ist und professionelle Sprachmittlung an der Entwicklung einer pluralistischen, gleichberechtigten Gesellschaft mitwirkt.:1 Einleitung 1 I. Theoretische Grundlagen: Sprachmittlung im Gesundheitsbereich 3 2 Forschungsstand: Dolmetschen im Gesundheitsbereich 3 2.1 Besonderheiten des Dolmetschens im Gesundheitsbereich 5 2.1.1 Wo und was wird gedolmetscht? Einsatzorte, Themengebiete und Gesprächstypen 5 2.1.2 Wie wird gedolmetscht? Kompetenzen für das Dolmetschen im Gesundheitsbereich 7 2.1.3 Die Rolle der Sprachmittler*innen 10 2.2 Wer dolmetscht? Nicht ausgebildete, geschulte und ausgebildete Sprachmittler*innen 13 2.2.1 Nicht ausgebildete Sprachmittler*innen 13 2.2.2 Geschultes medizinisches Personal und ausgebildete Sprachmittler*innen 16 2.3 Wege zum Beruf Sprachmittler*in 18 2.4 Telefonisches und videobasiertes Dolmetschen 21 2.5 Was dolmetscht? Alternativen zur Sprachmittlung durch eine Person 25 3 Sprachmittlung im Gesundheitsbereich in Deutschland 26 3.1 Menschen mit Migrationshintergrund in Deutschland 26 3.2 Migration und Gesundheit 28 3.2.1 Daten zum Gesundheitszustand von Menschen mit Migrationshintergrund 30 3.2.2 Daten zum Gesundheitsverhalten von Menschen mit Migrationshintergrund 31 3.2.3 Hintergründe und Einflussfaktoren 32 3.2.4 Migration, Gesundheit und Sprachmittlung 33 3.3 Das Recht auf Sprachmittlung 36 3.4 Finanzierung von Sprachmittlung 39 4 Sprachmittlung im Gesundheitsbereich in Berlin 42 4.1 Menschen mit Migrationshintergrund in Berlin 42 4.2 Gesundheitsversorgung in Berlin 44 4.3 Finanzierung von Sprachmittlung im Gesundheitsbereich in Berlin 45 4.4 Geschulte und ausgebildete Sprachmittler*innen in Berlin 46 5 Zwischenfazit: Warum sollten Sprachmittler*innen im Gesundheitsbereich eingesetzt werden? 49 II. Empirische Untersuchung: Sprachmittlung im Gesundheitsbereich am Beispiel SprInt Berlin 51 6 SprInt Berlin als Akteur für Sprachmittlung im Gesundheitsbereich 52 7 Quantitative Umfrage unter Fachkräften in der Gesundheitsversorgung 54 7.1 Methoden: Planung und Anwendung 54 7.2 Analyse und Auswertung 56 7.2.1 Rücklauf und Studienpopulation 56 7.2.2 Klient*innenfrequenz 58 7.2.3 Verständigung mit nicht deutschsprachigen Klient*innen 59 7.2.4 Termine mit Sprachmittlung 61 7.2.5 Wer benötigt Sprachmittlung? Personengruppen, Herkunftsländer und Sprachen 63 7.2.6 Bedeutung der gleichen Herkunft von Sprachmittler*in und Klient*in 65 7.2.7 Wer übernimmt die Sprachmittlung? 68 7.2.8 Erfahrungen mit Sprachmittler*innen 70 7.2.9 Was tun Sie, wenn kein*e Sprachmittler*in zur Verfügung steht? 74 7.2.10 Hinzuziehung von Sprachmittler*innen 76 7.2.11 Maßnahmen zur Verbesserung der Kommunikation mit nicht deutschsprachigen Klient*innen 76 7.2.12 Kompetenzen von Sprachmittler*innen 78 7.2.13 Kompetenzen der SprInt-Mittler*innen 79 7.2.14 Aufgaben der Sprachmittler*innen 80 7.2.15 Nutzen von Sprachmittlung 82 7.2.16 Telefonische Sprachmittlung 83 7.2.17 Videobasierte Sprachmittlung 86 7.2.18 Argumente für und gegen telefonische und videobasierte Sprachmittlung 87 7.2.19 Finanzierung von Sprachmittlung 88 7.2.20 Vermittlung der Einsätze und Verfügungszeiten 89 7.2.21 Weitere Serviceleistungen, Kritik und Verbesserungsvorschläge 90 7.3 Zusammenfassung und Beurteilung der Umfrageergebnisse 94 8 Leitfadengestützte Interviews mit SprInt-Mittler*innen 96 8.1 Methoden: Planung und Anwendung 96 8.2 Analyse und Auswertung 98 8.2.1 Studienpopulation 98 8.2.2 Einsätze: Anzahl, Einsatzorte und Themen 100 8.2.3 Klient*innen: Personengruppen und Herkunftsländer 102 8.2.4 Kompetenzen von Sprachmittler*innen 105 8.2.5 Aufgaben und Rolle von Sprachmittler*innen 110 8.2.6 Erfahrungen im Kontakt mit Fachkräften 112 8.2.7 Erfahrungen im Kontakt mit Klient*innen 113 8.2.8 Missverständnisse aufgrund kultureller Hintergründe 115 8.2.9 Psychische Belastung und Supervision zur Bewältigung 116 8.2.10 Telefonische und videobasierte Sprachmittlung 118 8.2.11 Die SprInt-Qualifizierung, Aufqualifizierung und Weiterbildungen 119 8.2.12 Der Weg zum Beruf Sprachmittler*in 121 8.2.13 Erfahrungen mit nicht ausgebildeten Sprachmittler*innen 123 8.2.14 Die Zusammenarbeit mit der Vermittlungszentrale 123 8.3 Zusammenfassung und Beurteilung der Auswertung der Interviews 124 9 Diskussion der Ergebnisse: Theoretische Grundlagen, Perspektive der Fachkräfte und der Sprachmittler*innen im Vergleich 127 10 Reflexion und Ausblick 133