Det här är en litteraturstudie som undersöker hur forskningsfältet kring utomhusmatematik ser ut, samt de olika resultat som forskningen kommit fram till. Genom systematiska sökningar har tretton artiklar i sin helhet valts ut för granskning, samt nio artiklar som ej finns tillgängliga i fulltext. Dessa inkluderades för att bidra till en mer komplett beskrivning av karaktären för hela det aktuella forskningsfältet. Resultatet visar framför allt att det finns relativt lite forskning inom området. Endast fem artiklar kunde bedömmas uppfylla kriterierna som vetenskapliga och därmed får dessa stå till grund för att visa vad forskningen för området säger. Dessa artiklar konkluderade att elever spontant upplever utomhusmatematik som roligt, att de lär sig lättare samt får en djupare förståelse för matematiken. En artikel kunde även påvisa att de elever som har utomhusmatematik lär sig mer, än de som endast har traditionell klassrumsundervisning. / The purpose of this literature study is to examine what the research field around outdoor mathematics looks like, as well as present the results, research findings and scientific conclusions. Through systematic searches thirteen articles have been found in their entirety selected for audit, as well as nine articles that are not available in full text - these were included in order to contribute to a more complete description of the nature of the entire current field of research. The results primarily show that relatively little research and scientific studies have been done in the area of outdoor mathematics. Only five articles could meet the criteria as scientific, and therefore these may be considered the basis of presenting what the research in this field says. The articles concluded that students own spontaneous reaction to outdoor math is that it is fun, that they learn the subject of math easier, and that they get a deeper understanding of mathematics as a whole. One article was also able to demonstrate that the students who are subjected to the learning method of outdoor mathematics, learned more than those who only have access to traditional classroom teaching.

Bakgrund: Våld i nära relation kan bestå av fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt våld. Följder av våld ger risk för fysisk och psykisk ohälsa och kan leda till dåligt självförtroende och suicid. Kvinnor utsatta för våld i nära relation söker sig oftare till akutmottagningar än till andra instanser där det är öppet årets alla dagar. Sjuksköterskan har en central roll i att identifiera våld i nära relation. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation och som söker akut hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av åtta artiklar från hela världen hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Analysen var inspirerad av innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrevs i tre kategorier som belyste sjuksköterskans erfarenheter att utmanas i sin yrkesroll, att utmanas känslomässigt samt att hindras och få stöd i omvårdnadsarbetet. Konklusion: Det framgick att det fanns många brister inom olika områden där sjuksköterskor mötte våldsutsatta kvinnor. Studien visade även att det krävdes mer kunskap och utvärdering av befintliga riktlinjer såväl inom hälso-sjukvårdens verksamheter som i sjuksköterskeutbildningarna. Dagens forskningsläge uppfattas även vara mer inriktat mot kvinnor än män. / Background: Intimate partner violence could consist of physical, psychological, social and sexual violence. Consequences of violence could cause physical and mental illness and can lead to bad self-confidence and suicide. Women exposed to intimate partner violence often seek the emergency departments instead of other clinics because the emergency department are open all days of the year. The nurse has a central role in identifying intimate partner violence. Aim: The aim of this study was to illuminate into nurses’ experiences when meeting women exposed to intimate partner violence that seek emergency healthcare. Methods: A literature study with qualitative approach of eight articles from all around the world that was retrieved from PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by content analysis. Results: The result was described in three categories that highlighted nurse’s experience of challenges in their professional role, to be challenged emotionally, and to be hindered and get support in the nursing. Conclusion: There was a considerably amount of lack of knowledge in areas where nurses' meet women victims of violence. The study also shown the need of more knowledge and evaluation of existing guidelines in both health-care service and in nursing school. We have also perceived that today's research had more focus on women than men.

Bakgrund: Patienter som vårdas i livets slutskede önskar en god vård av sjuksköterskor samt en god sista tid. De upplever en förlust av autonomi och självbestämmande och de önskar ett respektfullt bemötande. Patienter anser att otillräckligt stöd från sjuksköterskorna bidrar till orolighet och ångest under sista tiden i livet. Anhöriga till patienter anser att de har ett stort behov av stöd, en god kommunikation och tillräcklig information. De anhöriga upplever inte alltid att detta behov tillfredsställs. Syftet: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman med fyra subteman. Det första huvudtemat Göra gott för den unika människan uppmärksammar sjuksköterskors upplevelser av vikten att tillfredsställa patienters behov och att skapa goda relationer. I det andra huvudtemat, Hinder i vårdandet, beskrevs två hinder som sjuksköteskor upplevde, svårighet i kommunikation och brist på kunskap och erfarenhet. Slutsats: Sjusköterskorna upplevde att vården var berikande när de kinde skapa goda relationer med patienter och anhöriga och tillgodose deras behov. Dock upplevde sjuksköterskorna att vården innebar utmaningar som var relaterade till bristande kunskap och erfarenhet vilket kunde utgöra ett hinder till tillfredställa patienternas behov. / Background: Patients who are cared for at the end of life want good care by nurses and good last days of life. They experience a loss of autonomy and self-determination and they want a respectful treatment. Patients believe that insufficient support from the nurses contributes to anxiety and anxiety in palliative care. Relatives of patients believe that they have a great need for support, good communication and sufficient information. The relatives do not always feel that this need is met. Aim: The aim of the examination work is to describe nurses experience of caring for patients at the final stages of life. Method: A literature study with descriptive synthesis based on 11 qualitative articles. Results: The results revealed two themes with four subthemes. The first main theme Do good for the unique person draws attention to nurses' experiences of the importance of satisfying patients' needs and creating good relationships. The second main theme, Obstacles in care, described two obstacles that nurses experienced, difficulties in communication and lack of knowledge and experience. Conclusion: The nurses felt that the care was enriching when they could create good relationships with patients and relatives and meet their needs. However, the nurses experienced the care involved challenges that were related to lack of knowledge and experience, which could constitute an obstacle to satisfying the patients' needs.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder:   Behöver den tysta läsningen förändras- varför? Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas? Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande?   Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet.   Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka. För att ändra på detta behövs mer undervisning i lässtrategier. En förändring i momentet tyst läsning är därför av vikt. Om en sådan förändring skulle medföra ökade resultat går inte att säga, det behövs det större undersökningar för att ta reda på.   En förändring från den enskilt tysta läsningen till en tyst läsning där samtalet och innehållet i texten får en större betydelse visar undersökningen är att föredra. Detta innebär inte att den tysta läsningen ska försvinna. Den enskilda läsningen behövs också, då avkodning är en viktig förmåga för att utveckla goda läsare. Däremot visar studien att genom att samtala om lässtrategier, lyfta olika tolkningar och få ett dialogiskt klassrum där elevernas frågor är av vikt, kan vi utveckla bättre läsare i skolan. / The aim of this study is to see if the silent reading in the early school years in Sweden needed to change. The purpose was also to see how this educational moment could change and what benefit the students learning could have of this change. To answer this aim some question was written. These where:   Does the silent reading need to change - why? How can the silent reading in school develop? How can the development of this educational moment benefit the students’ lifelong learning and reading skills?   The study where executed thru a literature study with both research- and other literature material. These where analyzed thru Vygotskijs and the sociocultural perspective on learning.   The study shows that the reading ability in Swedish school has dropped and continues to drop. To change this down going pattern more education in reading strategies are necessary. A change in the silent reading is therefore important. The study cannot say if a change would increase Swedish students reading ability. A larger research is needed to see this.   A change in the silent reading, from an individual work, to a moment where the conversation and content of the text get larger space, are something the study shows as an important change. This does not exclude the silent reading as an individual work. It is necessary to read much to increase the reading fluency. This is a significant part of becoming a good reader. Though the study shows that this is important, the education need more conversations and education about reading strategies. If we teachers lift different aspects of the text and create a dialogical classroom where the students’ questions matters the development of good readers will have a significant chance of growing.

The aim of this study was to do a structured analysis of the literature on biomarkers for major depressive disorder (MDD) and how these biomarkers may be modulated by physical activity (PA). This with implications for future treatment of mild to moderate MDD with PA. The method was quantitative and followed guidelines for conducting a simplified meta-analysis. The study analyzed 37 randomized controlled trials (RCTs) that covered a total of 911 individuals doing PA. Articles on biomarkers that are previously well established in their relationship with MDD were collected in a structured way, following strict criteria. Results were achieved using statistical methods for calculating the average effect size (ES) and average mean difference (Δ%) for the biomarkers as a result of PA. BDNF showed an effect size of 0.81 ± 1.09 and an average mean difference of +61.7 ± 112.20 %. CRP showed an effect size of 0.35 ± 0.28 and an average mean difference of -18 ± 13.69 %. Cortisol showed an effect size of 0.09 ± 0.75 and an average mean difference of -2.9 ± 17.30 %. Serotonin showed an effect size of 0.39 ± 0.54 and an average mean difference of -11.53 ± 21.10 %. Testosterone showed an effect size of 0.59 ± 1.46 and an average mean difference of +6.50 ± 20.04 %. The conclusion was that PA had a large effect on BDNF and can be used as a diagnostic- and follow-up tool for patients with MDD treated with PA. PA has a small but consistent effect on CRP which therefore can be used in conjunction with other outcome measures to diagnose and follow up patients with MDD treated with PA. PA showed no effect on cortisol and can therefore be considered to be irrelevant as a diagnostic- and follow-up tool for patients with MDD treated with PA. PA had a small but relatively consistent effect on serotonin which therefore can be used in conjunction with other outcome measures to diagnose and follow up patients with MDD treated with PA. PA had a moderate and relatively inconsistent effect on testosterone which therefore can be used in conjunction with several other outcome measures to diagnose and follow up patients with MDD treated with PA. On the basis of these conclusions PA can be a valuable tool for improving some biomarkers for MDD (BDNF, CRP, serotonin & testosterone). Hopefully this study can provide a basis for further research as well as an addition to first line treatment for mild to moderate MDD with PA. / Syftet med studien var att genomföra en strukturerad analys av litteraturen på biomarkörer och depression (MDD) samt hur dessa biomarkörer kan påverkas av fysisk aktivitet (FA). Detta med implikationer för framtida behandling av mild till måttlig MDD med FA. Metoden var av kvantitativ ansats och följde riktlinjer för en förenklad metaanalys. Studien analyserade 37 randomiserade, kontrollerade studier (RCT) som tillsammans täckte in 911 individer som utförde FA. Artiklar på biomarkörer som tidigare kopplats starkt till MDD samlades in strukturerat enligt strikta kriterier. Resultat erhölls genom statistiska metoder för att beräkna den genomsnittliga effektstorleken (ES) och den genomsnittliga medelvärdesdifferensen (Δ%) för biomarkörerna som ett resultat av FA. BDNF uppvisade en effektstorlek på 0.81 ± 1.09 och en genomsnittlig medelvärdesdifferens på +61.7 ± 112.20 %. CRP uppvisade en effektstorlek på 0.35 ± 0.28 och en genomsnittlig medelvärdesdifferens på -18 ± 13.69 %. Kortisol uppvisade en effektstorlek på 0.09 ± 0.75 och en genomsnittlig medelvärdesdifferens på -2.9 ± 17.30 %. Serotonin uppvisade en effektstorlek på 0.39 ± 0.54 och en genomsnittlig medelvärdesdifferens på 11.53 ± 21.10 %. Testosteron uppvisade en effektstorlek på 0.59 ± 1.46 och en genomsnittlig medelvärdesdifferens på +6.50 ± 20.04 %. Konklusionen var att FA hade en stor effekt på BDNF, vilken därför kan användas för diagnostik och uppföljning av individer med MDD under behandling med FA. FA hade en liten men konsekvent effekt på CRP vilken därför kan användas tillsammans med andra mått för att diagnosticera och följa upp individer med MDD under behandling med FA. FA visade ingen effekt på kortisol som därför kan anses som irrelevant för diagnostik och uppföljning av individer med MDD under behandling med FA. FA hade en liten men relativt konsekvent effekt på serotonin vilken därför kan användas tillsammans med andra mått för att diagnosticera och följa upp individer med MDD under behandling med FA. FA hade en medelstor och relativt inkonsekvent effekt på testosteron och kan därför tillsammans med flera andra mått användas för att diagnosticera och följa upp individer med MDD under behandling med FA. Med bakgrund av dessa slutsatser kan FA vara ett värdefullt verktyg för att förbättra vissa biomarkörer för MDD (BDNF, CRP, serotonin & testosteron). Förhoppningsvis kan denna studie verka som en grund för vidare forskning samt utgöra en ett tillägg till standardiserad behandling för mild till måttlig MDD med FA.