No description available.

Anledningen till valet av undersökningsområdet i denna studie grundar sig i mitt intresse för litteratur och betydelsen av läsning hos elever. Mitt syfte var att söka reda på hur en specifik slags skönlitterär form av bok kunde användas i undervisningen för att skapa läsintresse och behandla läroplanens värdegrundsdel. Metoden jag har använt mig av i denna studie är en narratologisk modell vid bokanalys, där jag har analyserat boken Den osynliga flickan av Deborah Ellis (2002). Med hjälp av, för ämnet aktuell forskning samt analys av ovanstående bok, har jag kommit fram till ett resultat. Min studie visar på att högläsning främjar elevers läsintresse och att boksamtal är ett förmånligt arbetssätt för att gynna elevers fortsatta läsintresse samt förståelse och acceptans för omvärlden. Boksamtal i denna form visar på tecken på att det bidrar positivt till arbetet kring läroplanens värdegrund. / The reason for the choice of study area in this study is based on my interest in literature and the importance of reading. My purpose was to find out how a specific kind of fictional form of book could be used in teaching to create reading interest and treat the curriculum value base. The method I have used in this study is a narrative model in book analysis, in which I have analyzed the book The Invisible Girl by Deborah Ellis (2002). With the help of research on the subject and analysis of the above book, I have come up with a result. My study shows that reading aloud promotes students interest in reading and that book conversations are a favorable way of working to benefit students' continued reading interest as well as understanding and acceptance for the outside world. Book conversations in this form show signs that it contributes positively to the work on the curriculum's value base.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder:   Behöver den tysta läsningen förändras- varför? Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas? Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande?   Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet.   Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka. För att ändra på detta behövs mer undervisning i lässtrategier. En förändring i momentet tyst läsning är därför av vikt. Om en sådan förändring skulle medföra ökade resultat går inte att säga, det behövs det större undersökningar för att ta reda på.   En förändring från den enskilt tysta läsningen till en tyst läsning där samtalet och innehållet i texten får en större betydelse visar undersökningen är att föredra. Detta innebär inte att den tysta läsningen ska försvinna. Den enskilda läsningen behövs också, då avkodning är en viktig förmåga för att utveckla goda läsare. Däremot visar studien att genom att samtala om lässtrategier, lyfta olika tolkningar och få ett dialogiskt klassrum där elevernas frågor är av vikt, kan vi utveckla bättre läsare i skolan. / The aim of this study is to see if the silent reading in the early school years in Sweden needed to change. The purpose was also to see how this educational moment could change and what benefit the students learning could have of this change. To answer this aim some question was written. These where:   Does the silent reading need to change - why? How can the silent reading in school develop? How can the development of this educational moment benefit the students’ lifelong learning and reading skills?   The study where executed thru a literature study with both research- and other literature material. These where analyzed thru Vygotskijs and the sociocultural perspective on learning.   The study shows that the reading ability in Swedish school has dropped and continues to drop. To change this down going pattern more education in reading strategies are necessary. A change in the silent reading is therefore important. The study cannot say if a change would increase Swedish students reading ability. A larger research is needed to see this.   A change in the silent reading, from an individual work, to a moment where the conversation and content of the text get larger space, are something the study shows as an important change. This does not exclude the silent reading as an individual work. It is necessary to read much to increase the reading fluency. This is a significant part of becoming a good reader. Though the study shows that this is important, the education need more conversations and education about reading strategies. If we teachers lift different aspects of the text and create a dialogical classroom where the students’ questions matters the development of good readers will have a significant chance of growing.

I essäns form utforskas här grunderna till och eventuella effekter av formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan där entreprenöriella förmågor framhålls. Dessa ska främjas hos eleverna vilket ska leda till att de i framtiden kan starta och driva företag. Syftet är att undersöka varför läroplanen innehåller dessa formuleringar, om det är möjligt eller önskvärt att lärare omsätter dem i undervisning, vad det kan innebära för eleverna, utbildningen, arbetslivet och för samhället i stort. Essän tar sin utgångspunkt i ett boksamtal om romanen Yarden som författaren till denna essä och en grupp elever hade hösten 2017. Ur denna berättelse och ur upplevelsen av kontrasten mellan det som kan vara undervisningens mål och mening och de skrivningar om entreprenörskap läroplanen innehåller växer utforskandet fram. Det utmynnar i en kritik av den nyliberala politik som skapat den marknadsanpassade skolan. Essän ifrågasätter också tron på att vi kan utbilda för en tänkt framtid. Slutligen pekar den mot det nödvändiga i reformer som kan undandra skolan från marknaden. / An essay that investigates the basis and possible effects of certain formulations in the upper-secondary curriculum that emphasise entrepreneurial skills. Such skills are to be promoted in pupils, with the aim of their being able to start and operate businesses in the future. The purpose is to examine why the curriculum contains these formulations, whether it is possible or desirable for teachers to implement them in their instruction and what this might mean for the pupils, their education, the professional world and society as a whole. The essay is based on a discussion of the novel Yarden (“The Shipyard”) by Kristian Lundberg, which the author of this essay and a group of pupils read in autumn 2017. The exploratory aspect of the essay develops out of this story and the experience of the contrast between what is perhaps the goal and purpose of the instruction, and the writings about entrepreneurship contained in the curriculum. The result is a criticism of the neoliberal policy that created market-adapted schooling. The essay also questions the belief that we can educate people for a hypothetical future. Finally, it points to the necessity of reforms that can extract schools from the market.