Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av hur den personligaintegriteten respekteras i olika vårdsituationer. Varje människa har rätt att blirespekterad som en individ och inte utsättas för intrång i den personliga sfären. Då dettainte alltid respekteras i vårdsituationerna blir det intressant att skaffa kunskaper om hurpatienter upplever detta. I studien användes en kvalitativ ansats. Med hjälp av criticalincident metoden undersöktes patienters positiva och negativa erfarenheter av hur denpersonliga integriteten respekterades i olika vårdsituationer. Nio informanter deltog istudien, dessa bidrog med arton berättelser. Materialet analyserades kvalitativt. Treöverordnade teman med fem underteman framstod. Övergripande handlar fenomenetom att bli respekterad som människa. De tre överordnade temana är att bli lyssnad till,att bli sedd och att bli förstådd. Resultatet visar att om den personliga integriteten interespekterades blev patienter kränkta och ett onödigt lidande orsakades därmed avvården. Studien har betydelse för vården då respekt för integriteten är ett grundläggandebehov för patienters upplevelse av hälsa och lidande. / The aim of this study was to describe patient’s experiences of how privacy is respectedin health care. Every human being has the right to be respected as an individual and notbe subjected to interference in the personal sphere. Since this is not always respected inhealth care, it is interesting to gain knowledge about patient’s experiences. Aqualitative method was used in the study. By using the critical incident techniquepatient’s positive and negative experiences of personal integrity in health care wasreviewed. Nine informants participated and contributed eighteen stories. The materialwas analyzed qualitatively. Three superior themes with five subthemes found. Overall,this phenomenon is about to be respected as a human being. The superior themes are tobe heard, to be seen and to be understood. The result shows that if the personal privacywas not respected, the patient’s felt violated and an unnecessary suffering was therebycreated of health care. The study has implications for health care because the integrityis a fundamental need for patient’s experiences of health and suffering.

Bakgrund: Det är viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vården har kunskaper och färdigheter om faktorer som orsakar trycksår så att förebyggande åtgärder kan genomföras. Det är väl dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhället i arbetet genom förebyggandet av trycksår. Trycksår i litteraturöversikter diskuteras främst i samband med långtidsvård, intensivvård och rehabilitering. Det är mindre fokus i litteraturöversikter på den akuta vården samt den operativa miljön relaterat till trycksår. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga faktorer som är viktiga att uppmärksamma för att minska risken att utveckla trycksår perioperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod. Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som är viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksårspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som påverkar trycksårsutveckling var operationstid, diabetes, poäng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mätinstrument, blodtryck, läkemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta områden där trycksår utvecklas samt fukt och inkontinens. Slutsats: Vår systematiska litteraturstudie påvisar faktorer som påverkar trycksårsutveckling i den operativa miljön. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie kan möjligen styrka att det finns många perioperativa faktorer som påverkar trycksårsutveckling samt att den perioperativa miljön är en högriskmiljö för att utveckla trycksår. Viktiga faktorer som det perioperativa teamet behöver uppmärksamma för att minska risken att trycksår uppstår perioperativt framkommer i resultatet. / Background: It is important that clinical nurse specialists working in the perioperative care have the knowledge and skills of key factors that cause pressure sores so that preventive measures can be implemented. It is well documented that there are significant cost savings to society in the prevention of pressure ulcers. Pressure ulcers in the literature reviews discussed primarily in the context of long-term care, intensive care and rehabilitation. There is less focus on literature reviews on the acute care and the operating environment related to pressure ulcers. Objective: The purpose of the systematic study was to identify factors that are important to pay attention to reduce the risk of developing pressure ulcers perioperatively. Method: A systematic literature review with quantitative method. Results:In the result analysis showed this result in three different themes: a, intra and post-operative factors that are important to consider for the perioperative team in pressure ulcer prevention. Recurring factors in the outcome affecting pressure ulcers development were operative time, diabetes, points Braden Scale, BMI, mobility, measuring instruments, blood pressure, drugs, anesthesia shape, temperature, postoperative period, friction and shear, vulnerable areas where pressure ulcers develop as well as moisture and incontinence. Conclusion: Our systematic literature review reveals factors affecting pressure ulcer development in the operating environment. The result of this systematic literature could possibly prove that there are many perioperative factors affecting pressure ulcer development, and the perioperative environment is a high-risk environment for developing pressure ulcers. Important factors that the perioperative team needs to pay attention to reduce the risk of pressure ulcers occurring perioperatively evident in the results.

<p>Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av hur den personligaintegriteten respekteras i olika vårdsituationer. Varje människa har rätt att blirespekterad som en individ och inte utsättas för intrång i den personliga sfären. Då dettainte alltid respekteras i vårdsituationerna blir det intressant att skaffa kunskaper om hurpatienter upplever detta. I studien användes en kvalitativ ansats. Med hjälp av criticalincident metoden undersöktes patienters positiva och negativa erfarenheter av hur denpersonliga integriteten respekterades i olika vårdsituationer. Nio informanter deltog istudien, dessa bidrog med arton berättelser. Materialet analyserades kvalitativt. Treöverordnade teman med fem underteman framstod. Övergripande handlar fenomenetom att bli respekterad som människa. De tre överordnade temana är att bli lyssnad till,att bli sedd och att bli förstådd. Resultatet visar att om den personliga integriteten interespekterades blev patienter kränkta och ett onödigt lidande orsakades därmed avvården. Studien har betydelse för vården då respekt för integriteten är ett grundläggandebehov för patienters upplevelse av hälsa och lidande.</p> / <p>The aim of this study was to describe patient’s experiences of how privacy is respectedin health care. Every human being has the right to be respected as an individual and notbe subjected to interference in the personal sphere. Since this is not always respected inhealth care, it is interesting to gain knowledge about patient’s experiences. Aqualitative method was used in the study. By using the critical incident techniquepatient’s positive and negative experiences of personal integrity in health care wasreviewed. Nine informants participated and contributed eighteen stories. The materialwas analyzed qualitatively. Three superior themes with five subthemes found. Overall,this phenomenon is about to be respected as a human being. The superior themes are tobe heard, to be seen and to be understood. The result shows that if the personal privacywas not respected, the patient’s felt violated and an unnecessary suffering was therebycreated of health care. The study has implications for health care because the integrityis a fundamental need for patient’s experiences of health and suffering.</p>

Sammanfattning Bakgrund: De bakterier som överförs till händerna från omgivningen via föremål och sprider sig vidare mellan individer kan skapa en vårdrelaterad infektion, som i sin tur kan ge ett lidande för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler hos personalen vid patientnära arbete under förberedelserna av patienten på operationssalen. Metod: Metoden av studien genomfördes med en öppen observationsstudie med en kvantitativ design baserad på strukturerade observationsprotokoll. Observationerna av följsamheten till basala hygienrutiner genomfördes när personalen utförde olika arbetsmoment i förberedelserna vid patientnära arbete. Arbetsmoment var positionering av patient inför operation, insättning av urinkateter, perifer venkateter, artärnål, epiduralkateter och intubation av patienten. Observationsstudien genomfördes på en kirurgisk och en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Studien omfattade 10 observationstillfällen per operationsavdelning med totalt 175 observationsmätningar på kirurg- och ortopedoperation angående klädregler, resultatet visade att 98% av personalen på ortopedoperation och 100% på kirurgoperation hade en korrekt följsamhet. Vid samtliga arbetsmoment som observerades förekom det brister vid användning av handdesinfektion före och efter patientnära arbete. Det arbetsmoment där rutinerna brister mest var vid intubation av patienten. Slutsats: I studiens resultat framgår det att personalen har en god följsamhet till klädregler, majoriteten använder engångskläder på båda operationsavdelningarna. När det gäller basala hygienrutiner finns fortfarande arbetsmoment där det finns brister. Vidare forskning och fortsatt utvecklingsarbete kring basala hygienrutiner behövs för att öka kunskap och medvetenhet hos personalen vid patientnära arbete. / Abstract  Background: The bacteria that are transmitted to the hands from the environment through objects and is spreading further among individuals can create a health care associated infection, which in turn can cause a hardship for the individual patient. Purpose: The purpose of this study was to investigate the adherence to basic hygiene and dress code of staff in patient-related work during the preparation of the patient in the operating room. Method: The method of study was conducted with an open observational study with a quantitative design based on structured observation protocol. The observations of adherence to basic hygiene was carried out when the staff performed various tasks in preparation for near patient work. Operations were positioning of the patient before surgery, insertion of urinary catheter, peripheral venous, artery needle, epidural catheter and intubation of the patient. Observational study was conducted in a surgical and orthopedic surgery department at a university in central Sweden. Results: The study involved 10 observation occasions a surgical department with a total of 175 observational measurements on surgical and orthoped operation regarding the dress code, the results showed that 98% of the staff at the orthopedic surgery and 100% in the surgical operation had a proper adherence. In all the operations were observed, there were deficiencies in the use of hand disinfectant before and after patient-related work. The operation in which the routines shortcomings were for intubation of the patient. Conclusion: The results of the study, it appears that the staff has a good adherence to the dress code, the majority use disposable clothing on both operations departments. In terms of basic hygiene are still occupations where there are shortages. Further research and further development work on basic hygiene needed to increase knowledge and awareness of-staff for near patient work.

Bakgrund: Handhygienrutiner är en grundläggande åtgärd i sjuksköterskans dagliga arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Över 1500 patienter dör varje år på grund av bristfällig standard på hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner orsakar stort vårdlidande hos patienten som kan förebyggas med god följsamhet till handhygienrutiner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva orsaker som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer vid handhygien på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre huvudkategorier; Risk för smittspridning, omgivningens villighet att ge återkoppling, samt brister i organisationen, med åtta underkategorier. Konklusion: Brister på följsamhet till handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Det finns ett behov av större insikt inom sjuksköterskors följsamhet till handhygienrutiner för att minska vårdlidandet hos patienten. / Background: Following guidelines for hand hygiene is a basic part of the daily routine of nurses to help prevent healthcare associated infections. Over 1500 patients die every year as the result of poor adherence to hand hygiene guidelines. Health care associated infections result in care suffering for the patient which could have been prevented with higher adherence to hand hygiene guidelines. Aim: The aim of the literature review was to identify what causes nurses adherence to hand hygiene guidelines in a hospital setting. Method: The method used was a literature review where both qualitative and quantitative articles were analyzed. Results: Three main categories emerged from the analysis; risk for infectivity, peers willingness to give feedback and organizational shortcomings, with eight subcategories. Conclusion: Poor adherence to hand hygiene guidelines increases the risk of health care associated infections. To prevent care suffering for the patient there is a need for a deeper understanding for nurses’ adherence to hand hygiene guidelines.

Bakgrund Högt intrakraniellt tryck hos traumatiskt hjärnskadade patienter kan behandlas med traditionell basbehandling, tiopentalsedering eller dekompressiv hemikraniektomi. Metoderna medför risk för komplikationer och svårigheter att utföra omvårdnad. Syfte Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad i vändningsfrekvens, tid i ryggläge och förekomst av trycksår och lungkomplikationer mellan patienterna som fått basbehandling, behandlats med tiopental eller genomgått hemikraniektomi. Dessutom studerades förekomst av postoperativa komplikationer hos de patienter som hade genomgått hemikraniektomi. Metod Detta gjordes genom retrospektiv journalgranskning. 36 patienter från åren 2008–2016 inkluderades. Resultat Patienterna som fått basbehandling vändes oftare, 9,5 ggr/dygn, jämfört med patienterna som behandlats med tiopental, eller hemikraniektomi, vilka vändes 7,9 ggr/dygn. Tiden i ryggläge var kortare, 40,1%, jämfört med 52,3%, för de tiopentalbehandlade patienterna, respektive 54,8% för de hemikraniektomerade patienterna. Trycksår återfanns hos patienter behandlade med tiopental, 2(5%), eller hemikraniektomi, 2(5%). 50 % av patienterna som behandlades med tiopental och hemikraniektomi hade förtätningar på lungröntgen jämfört med 2% av patienterna som hade fått basbehandling. Längst ventilatortid hade patienterna som fått tiopental, 16,4 dygn, jämfört med hemikraniektomigruppens 14,1 dygn och de basbehandlade patienternas 13,8 dygn. Av patienterna som genomgick hemikraniektomi uppstod postoperativa komplikationer hos 2(17%) av 12. Slutsats Patienter behandlade med tiopental eller hemikraniektomi verkar vara mer utsatta för komplikationer och vänds i mindre utsträckning och spenderar mer tid i ryggläge är patienter som fått basbehandling. Omvårdnaden av de traumatiskt hjärnskadade patienterna behöver individualiseras, och vaksamhet krävs för att identifiera de mest utsatta patienterna och kunna förebygga riskerna för komplikationer, så att vårdlidandet kan minskas. / Background Intracranial hypertension following traumatic brain injury is treated with either basic medical treatment, barbiturate coma or decompressive craniectomy. The methods are associated with complications and difficulties performing nursing care. Aim To investigate whether there was a difference in frequency of repositioning, time spent in supine position and number of complications between the patient groups, and to out rule the number of postoperative complications following decompressive craniectomy. Method A retrospective medical record review was conducted including 36 patients from the years 2008-2016. Result The basic medical treatment group had a higher frequency of repositioning, 9,5 times a day, compared to 7,9 times a day in the other groups, and a shorter amount of time, 40,1%, in supine position, compared to 52,3% (barbiturate coma), or 54,8% (decompressive craniectomy). Pressure injuries occurred among patients treated with barbiturate coma 2(5%) or decompressive craniectomy, 2(5%). Increased density in chest x-ray was seen in 50% of the patients treated with barbiturate coma and decompressive craniectomy, compared to 2% (basic medical treatment). Barbiturate coma was associated with the longest time of mechanical ventilation, 16,4 days, compared to 14,1 days and 13,8 days for the decompressive craniectomy group and the basic medical treatment group. Postoperative complications occurred in 2(17%) patients. Conclusion Patients treated with barbiturate coma or decompressive craniectomy seem to be of higher risk of complications, as having a lower frequency of repositioning and more time spent in supine position. Nursing care needs to be individually adapted to prevent complications and minimise suffering in patients with traumatic brain injury.

Bakgrund: Delaktighet som är lagstyrd innebär att patienter får information om sin vård och har möjligheter att vara med i planeringen där vården utformas efter deras egna behov och önskemål. Dessa förutsättningar gäller även patienter som vårdas under tvång. Delaktighet gynnar återhämtningsprocessen, minskar den negativa upplevelsen av tvångsvården samt bidrar till empowerment som stärker patienternas välbefinnande och autonomi.   Syfte: Hur kan sjuksköterskor utforma och genomföra vården i samråd med de tvångsvårdade patienterna för att främja delaktighet?   Metod: Denna intervjustudie har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Sjutton semistrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I föreliggande studie har flera faktorer framkommit som påverkar delaktighet inom sluten psykiatrisk heldygnsvård, där patienterna vårdas på tvång, som redovisas i följande kategorier: Att bygga upp en vårdrelation, Att visa respekt och ta hänsyn till patienter som individer, Att vården framställs mer begriplig för patienter, Att möjliggöra för patienter att ha inflytande över sin egen vård, Att se närstående som stöd, Att se omgivningen som hälsofrämjande resurs.   Slutsats: För att främja de tvångsvårdade patienternas upplevelse av delaktighet när de vårdas på en psykiatrisk heldygnsvårdavdelning kan vara en svår och komplex process. Det förfaller i denna studie att det är viktigt för sjuksköterskor att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv, för att förstå individens behov och önskemål. Det är också viktigt att arbeta med att bygga en vårdrelation, visa respekt och ta hänsyn till patienter som individer, göra att vården framställs mer begriplig och att se närstående som stöd för att kunna främja upplevelsen av delaktighet / Background: Participation that is governed means that patients receive information about their care and have opportunities to participate in the planning, where care is tailored to their own needs and wishes. These conditions also apply to patients under involuntary care. Participation favours the recovery process, reduces the negative experience of coercion, and creates empowerment that strengthens patient well-being and autonomy.   Purpose: How can nurses design and implement healthcare in co-operation with the involuntary treated patients to promote participation?   Method: This interview study has a qualitative method with inductive approach. Seventeen semi structured interviews have been conducted and were analyzed by using qualitative content analysis.   Results: In the present study, several factors have been identified that affect participation  in psychiatric  department, where the patients are care for under compulsion, which are reported in the following categories: Building a care relationship, Showing respect and taking into account patients as individuals, Making care more understandable for Patients, Enabling patients to have influence over their own care, family members are considered as support in the caring process, Seeing the environment in the department as a health promotion resource.   Conclusion: In order to promote the compulsive careers' experience of participation when cared for in a psychiatric day care department, it can be a difficult and complex process. It is due in this study that it is important for nurses to take care of a life-world perspective, to understand the needs and wishes of the individual. It is also important to work on building a healthcare relationship, showing respect and taking into account patients as individuals, making care more comprehensively, and seeing related people in support of promoting the perception of participation.

Bakgrund: Patientbesöken på svenska akutmottagningar har minskat men väntetider har ökat. Systemet triage används av sjuksköterskor för att prioritera patienter med utifrån deras anamnes och symtom. En god vårdmiljö, regelbunden kommunikation, information, ökad delaktighet och personcentrerad vård kan minska uppkomsten av vårdlidande för patienter som sökt vård på svenska akutmottagningar. Syftet: Syftet var att belysa hur det är att vara patient under väntetiden på svensk akutmottagning. Metod: Studien är en litteraturöversikt som är baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Tre huvudkategorier mötet med sjuksköterskan, faktorer som påverkar upplevelsen, konsekvenser av bristande vård. Sex underkategorier positiva erfarenheter, negativaerfarenheter, vårdmiljöns inverkan, grundläggande behov, utsatthet och sårbarhet samt situationen accepteras. Diskussion: I diskussionen redogör författarna patientersupplevelser från akutmottagningen. Det diskuterades kring tre begrepp personcentrerad vård, vårdlidande och delaktighet. Konklusion: Det framkom att när grundläggande behov blev tillgodosedda, information gavs och när sjuksköterskan gav bekräftelse kunde delaktigheten öka och vårdlidande förhindras. / Background: Patient visits at Swedish emergency departments have decreased, but waitingtimes has increased. The triage system is used by nurses to prioritize patients based on their health background and symptoms. A good care environment, regular communication, information, increased participation and person-centered care can reduce the incidence of caregiving for patients who have sought care at Swedish emergency departments. Aim: The aim of this study was to illustrate what it is like to be a patient under waiting time at a Swedish emergency department. Method: This study is a literature review based on ten scientific articles with a qualitative method. Results: Three main categories of meeting with the nurse, factors affecting the experience, consequences of inadequate care. Six subcategories of positive experiences, negative experiences, the impact of the care environment, basic needs, exposure and vulnerability and situation is accepted. Discussion: In the discussion, the authors emphasize patients’ experiences from the emergency department. It was discussed around three concepts person-centered care, caregiving and participation. Conclusion: It emerged that when basic needs were met, information was provided and when the nurse gave confirmation, participation increased, and care sufferers could be prevented.

Bakgrund: Besöksantalet på akutmottagningar i Sverige har senaste åren ökat och hög arbetsbelastning är vanligt förekommande. Stort patientantal, för få vårdplatser och långa väntetider leder till stress hos sjuksköterskor och att patientsäkerheten minskar. Sjuksköterskor på akutmottagningar upplever att de är överansträngda och att de ej klarar av att ge den vård de önskar.   Syfte: Belysa hur sjuksköterskor upplever att patienter påverkas av arbetsmiljön på en akutmottagning.   Metod: En kvalitativ studie med 12 sjuksköterskor verksamma på en akutmottagning intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ latent innehållsanalys användes som analysmetod.   Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema “Arbetsmiljön skapar brister i vården” med två kategorier “Risk för skada hos patienten” och “Negativ upplevelse för patienten”. När arbetsbelastningen är hög blir det brister i omvårdnad, kommunikation och triagering. Resurserna räcker inte till och patienterna får vänta på läkemedel. Patienterna känner sig inte sedda och upplevs vara till besvär. Integriteten blir bristande när arbetsbelastningen är hög och patienterna upplevs få utstå stress och oro av miljön.   Slutsats: Det finns risker för patienterna som söker hjälp på akutmottagningar. Sjuksköterskorna är stressade, glömmer och ger bristfällig vård och behandling. Arbetsmiljön behöver förbättras för att sjuksköterskorna ska ha möjlighet att ge den vård de vill samt den vård som patienterna förtjänar. Riskerna för patienterna är belysta från sjuksköterskornas perspektiv och fortsatt forskning behöver utgå från patienters egna upplevelser. Fortsatt forskning behövs kring rutiner för hur omvårdnaden kan förbättras på akutmottagningar. / Background: The number of visits to emergency departments in Sweden has increased in recent years and high workloads are common. Large patient numbers, lack of care places and long waiting periods lead to stress in nurses and patient safety decreases. Nurses in emergency department feel that they are overworked and unable to provide the care they wish. Objective:  The aim of this study is to clarify nurses’ experiences of how patients are affected by the working environment in an emergency department. Method: A qualitative study of 12 nurses working at an emergency department was interviewed through semi-structured interviews. The analysis has been conducted through a qualitative latent content analysis.   Result: The result is based on a theme "The working environment creates shortages in care" with two categories; "Risk of injury to the patient" and "Negative experience for the patient". When the workload is high, the nursing, communication and triage is lacking. Resources are not enough and patients can wait for medicines. Patients feels unseen and experience they are in the way. The result shows that integrity becomes insufficient when the workload is high and the nurses experience that patients feels stressed and anxious because of the environment.   Conclusion: There are risks for the patients seeking medical care at the emergency department. Nurses are stressed, forgets and provides insufficient care and treatment. The working environment needs to be better for the nurses in order to provide the care they want as well as the care that patients deserve. The risks to the patients are highlighted from the nurse's perspective and continued research needs to be based on the patient's own experiences. Continued research is needed on routines for improving nursing care at emergency departments.

Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan vara en traumatisk upplevelse där inte enbart sjukdom orsakar lidande utan även den främmande fysiska vårdmiljön. När ett barn drabbas av sjukdom drabbas hela familjen vilket gör att föräldrarnas hälsa och upplevelser spelar stor roll för barnets återhämtning. Barn som själva varit patienter upplever att tillgång till familjen är en viktig faktor som stärker den egna hälsan. Det är därför viktigt att skapa en fysisk vårdmiljö som främjar en familjecentrerad vård, där föräldrarollen kan upprätthållas och föräldrarna kan bli en del av vårdteamet.  Syfte: Att belysa upplevelsen av den fysiska vårdmiljön hos familjer med sjuka barn som vårdas under långvarig sjukhusvård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklar utfördes systematiskt genom att använda specifikt utformade sökord i databaserna PubMed samt Cinahl. Utvalda artiklar analyserades sedan i en artikelmatris och innehållet kondenserades ner till teman där likheter och skillnader identifierades.  Resultat: I analysprocessen växte ett huvudtema fram; en främmande miljö. Detta huvudtema fick i sin tur fem underteman; medicinsk apparatur på gott och ont, avsaknad av avskildhet, tillfällig frihet från sjukhusmiljön, ljud, belysning och temperatur samt bekvämlighet. Slutsats: Familjers upplevelser av den fysiska vårdmiljön har en direkt påverkan på såväl familjers hälsa som den familjecentrerande vården. Vidare kan anpassningar i den fysiska vårdmiljön både minska vårdlidande och främja föräldrars delaktighet. Sjuksköterskan har även en viktig uppgift i att informera och instruera föräldrar om den fysiska vårdmiljön för främja den familjecentrerade vården. / Background: Being treated at a hospital can be a traumatic experience in which not only sickness causes care suffering but also the foreign physical health care environment. When a child suffers from illness, the whole family is affected, which means that the parents' health and experiences play a major role in the child's recovery. Children who have been patients themselves feel that access to their family is an important factor that strengthens both the child's health and the experience of being cared for in hospitals. It is therefore important to maintain a family-centered care that enables an environment in which the parental role can be maintained and where parents become part of the care team. Aim: To illustrate families of hospitalized children experiences of the physical health care environment.  Method: The results of the literature review are based on 15 research articles. The search for articles was carried out systematically using specifically designed search words in the PubMed and Cinahl databases. Selected articles were then analyzed in an article matrix and the content condensed to themes where similarities and differences were identified and presented.  Results: In the analysis process, a main theme emerged: a foreign environment. Which consisted of five sub-themes medical equipment for good and bad, lack of privacy, temporary freedom from the hospital environment, sound, lighting and temperature and uncomfortable interior. Conclusion: Families 'experiences of the physical health care environment have a direct impact on families' health as well as on family-centered care. The nursing profession needs more knowledge about how care suffering can be alleviated through adaptation of the physical care environment. Registered nurses have an important task to inform and instruct parents with hospitalized children about the physical health care environment.