Bakgrund: Den fysiska miljö vi befinner oss i påverkar oss alltid. Vårdmiljön kan påverka sjuksköterskorna och patienterna antingen positivt eller negativt beroende hur den är utformad. Den fysiska miljön kan även ha betydelse för de interaktioner som äger rum mellan sjuksköterskorna och patienterna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans uppfattning av den fysiska vårdmiljön inom psykiatrin. Metod: Kvalitativ ansats. Sex intervjuer med sjuksköterskor på tre olika avdelningar alla verksamma inom psykiatrin genomfördes för att belysa deras erfarenheter och uppfattningar om den fysiska vårdmiljön inom psykiatrin. Resultat: Materialet resulterade i sju teman. Dessa var uppfattning, förutsättningar, känslor, negativa faktorer, positiva faktorer, fysisk påverkan samt visioner. Resultatet visade att personalen är medveten om att det finns brister i den fysiska vårdmiljön, men att det saknas ekonomiska resurser för att kunna göra de förändringar som skulle behövas. Slutsats: Samtliga sjuksköterskor hade visioner om hur den fysiska vårdmiljön skulle kunna förbättras och förändras men på flera avdelningar kom sjuksköterskornas och patienternas säkerhet på avdelningen i första hand framför den fysiska vårdmiljön. En bättre fysisk vårdmiljö skulle sannolikt gynna både sjuksköterskornas och patienternas återhämtning. / Background: The physical environment that we are in always affects us. It can also affect the nurses and the patients in a positive or negative way depending on how it’s designed. The physical environment might also affect the interactions between the nurses and the patients. Purpose: To illuminate the nurses perceptions about the physical environment in psychiatric care. Design: Qualitative method. Six interviews with nurses working on different psychiatric wards were performed to illuminate their experiences and perceptions about the physical environment in psychiatric care. Results: Seven themes could be seen. These were perception, conditions, feelings, negative factors, positive factors, physical impact and visions. The result showed that the nurses are aware of the shortcomings of the physical care environment, but the economical resources are missing to make the changes that are needed. Conclusion: All the nurses had visions about how the physical environment could be changed and improved but the security of the nurses and the patients was a priority in several of the wards. An improved physical care environment would probably benefit both nurses and patients and promote a better health.

Vårdmiljön delas upp i två perspektiv; den fysiska miljön och den psyko-sociala, vilka integrerar och stödjer varandra. Vårdmiljön upplevs ofta som främmande och skrämmande för barn som ska genomgå anestesi. Genom att skapa ett förberedelserum där fysisk vårdmiljö är anpassad efter barnet med möjlighet till lek och distraktion, kan ångest reduceras och istället leda till ett ökat välbefinnande. Syftet med denna systematiska integrativa litteraturstudie var att sammanställa och beskriva forskningsresultat om barns vårdmiljö på sjukhus. Studien är genomförd som en systematisk och integrativ litteraturöversikt enligt Whittemore och Knalfs (2005) beskrivning. Tio artiklar inkluderades varav tre var genomförda på en operationsavdelning. De inkluderade studierna var genomförda med både kvalitativ och kvantitativ ansats hittades i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. I analysen av studierna framkom kategorier. “Fysiskt utformning av vårdmiljön” och “En barnvänlig vårdmiljö”. Resultatet visade att oro, ångest och behovet av lugnande läkemedel minskade när barnen fick förbereda sig perioperativt och distraherades med portabla mediaspelare. Ett barnanpassat förberedelserum har en betydande roll och tillsammans med ett åtgärdsprogram minskar den farmakologiska användningen perioperativt. En gynnsam vårdmiljö stärker och hjälper också anestesisjuksköterskan att skapa en bättre vårdrelation till barnet. Positiva hälsoeffekter kan ses vid en icke farmakologisk alternativ vilket förkortar den postoperativa processen och stärker förtroendet mellan anestesisjuksköterskan och barnet inför framtida besök.

Bakgrund: Allt fler människor kommer att drabbas av någon form av demenssjukdom vilket bland annat leder till förlust av kognitiva förmågor. Detta innebär ökat behov av vård- och omsorgsboende för de personer som drabbats. Det centrala för personer med demenssjukdom är att vården är personcentrerad samt att den fysiska vårdmiljön är anpassad efter deras behov. Syfte: Att beskriva den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnad av personer med demens på vård- och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som grundades i kvalitativa (n=12), kvantitativa (n=1) samt mixade (n=2) studier. Studierna hade fokus på den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och indelades fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Resultat: Resultatet visade att den fysiska vårdmiljön påverkade personer med demenssjukdom. Genom anpassning av måltidsmiljö, utomhusmiljö och inomhusmiljö främjades livskvalitén för personer med demenssjukdom. Att vårdmiljön utformades hemlik med välbekanta föremål gjorde det lättare för personer med demenssjukdom att göra sig hemmastadda och trivas på sitt nya boende. Detta påverkade självbestämmande och självständighet likväl som livskvalité och trygghet. Slutsats: Personer som diagnostiseras med demenssjukdom drabbas olika då det finns många varierande symtom och begräsningar. Forskning indikerar att det rör sig om kognitiv nedsättning vilket kan påverka personens integritet, självbestämmande och autonomi. Resultatet visar på att anpassning av den fysiska vårdmiljön kan minska konsekvenserna av kognitiv nedsättning för personer med demenssjukdom, samt ge en känsla av att vara hemma och frihet. Detta kan bidra till lugn, trygghet och autonomi för de som bor på vård- och omsorgsboendet. / Background: An increasing number of people will become suffering from dementia which means loss of cognitive abilities. Aging populations means an increased need for residential care. The most important thing for people with dementia is that the care is person-centered and the environment adapted to their needs. Purpose: To describe the importance of the physical care environment for caring of people with dementia in nursing homes. Methods: A literature review based on qualitative (n = 12), quantitative (n = 1) and mixed (n = 2) studies. The studies focused on the meaning of the physical care environment for the care of people with dementia. The articles were quality checked, analyzed and divided into four main categories with seven sub-categories. Results: Persons who are diagnosed with dementia are affected differently because there are many varying symptoms and limitations. By adapting the meal environment, the outdoor environment and the indoor environment the quality of life for people with dementia was promoted. When the care environment was designed home-like with familiar objects it made it easier for people with dementia to feel like home and enjoy their new home. This was shown to affect selfdetermination and independence as well as quality of life and security. Conclusions: People who suffer from dementia are not affected in the same way, there are many different symptoms and limitations. Research indicates that in all cases it is a cognitive impairment which affects the person's capability of integrity, self-determination and autonomy. The results show that adapting the physical care environment can promote cognitive decline for persons with dementia, and also give a feeling of being at home and freedom. This can contribute to tranquility, security and autonomy for those living at the nursing home

Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan vara en traumatisk upplevelse där inte enbart sjukdom orsakar lidande utan även den främmande fysiska vårdmiljön. När ett barn drabbas av sjukdom drabbas hela familjen vilket gör att föräldrarnas hälsa och upplevelser spelar stor roll för barnets återhämtning. Barn som själva varit patienter upplever att tillgång till familjen är en viktig faktor som stärker den egna hälsan. Det är därför viktigt att skapa en fysisk vårdmiljö som främjar en familjecentrerad vård, där föräldrarollen kan upprätthållas och föräldrarna kan bli en del av vårdteamet.  Syfte: Att belysa upplevelsen av den fysiska vårdmiljön hos familjer med sjuka barn som vårdas under långvarig sjukhusvård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklar utfördes systematiskt genom att använda specifikt utformade sökord i databaserna PubMed samt Cinahl. Utvalda artiklar analyserades sedan i en artikelmatris och innehållet kondenserades ner till teman där likheter och skillnader identifierades.  Resultat: I analysprocessen växte ett huvudtema fram; en främmande miljö. Detta huvudtema fick i sin tur fem underteman; medicinsk apparatur på gott och ont, avsaknad av avskildhet, tillfällig frihet från sjukhusmiljön, ljud, belysning och temperatur samt bekvämlighet. Slutsats: Familjers upplevelser av den fysiska vårdmiljön har en direkt påverkan på såväl familjers hälsa som den familjecentrerande vården. Vidare kan anpassningar i den fysiska vårdmiljön både minska vårdlidande och främja föräldrars delaktighet. Sjuksköterskan har även en viktig uppgift i att informera och instruera föräldrar om den fysiska vårdmiljön för främja den familjecentrerade vården. / Background: Being treated at a hospital can be a traumatic experience in which not only sickness causes care suffering but also the foreign physical health care environment. When a child suffers from illness, the whole family is affected, which means that the parents' health and experiences play a major role in the child's recovery. Children who have been patients themselves feel that access to their family is an important factor that strengthens both the child's health and the experience of being cared for in hospitals. It is therefore important to maintain a family-centered care that enables an environment in which the parental role can be maintained and where parents become part of the care team. Aim: To illustrate families of hospitalized children experiences of the physical health care environment.  Method: The results of the literature review are based on 15 research articles. The search for articles was carried out systematically using specifically designed search words in the PubMed and Cinahl databases. Selected articles were then analyzed in an article matrix and the content condensed to themes where similarities and differences were identified and presented.  Results: In the analysis process, a main theme emerged: a foreign environment. Which consisted of five sub-themes medical equipment for good and bad, lack of privacy, temporary freedom from the hospital environment, sound, lighting and temperature and uncomfortable interior. Conclusion: Families 'experiences of the physical health care environment have a direct impact on families' health as well as on family-centered care. The nursing profession needs more knowledge about how care suffering can be alleviated through adaptation of the physical care environment. Registered nurses have an important task to inform and instruct parents with hospitalized children about the physical health care environment.