Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter hör numera till det normala i vården. Bristen på vårdplatser har visat sig leda till vårdskador, missnöjda patienter samt att vårdpersonalen känner frustration över sin arbetssituation. Sjuksköterskan ska arbeta för att göra patienten delaktig i sin egen vård. Trots att överbeläggningar och utlokaliseringar förekommer finns det inte mycket skrivet som lyfter fram sjuksköterskornas upplevelser om denna situation. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som förflyttats mellan vårdavdelningar på grund av brist på vårdplatser. Examensarbetet har genomförts genom en kvalitativ metod där data samlats in via intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet beskriver tre kategorier samt sex underkategorier. Kategorierna är: Hinder för att arbeta patientsäkert, konsekvenser av minskat antal vårdplatser och sjuksköterskans tankar om framtiden. Utifrån sjuksköterskornas berättelser visar resultatet att det finns brister i kommunikation och på en ansträngd arbetssituation, samt att det är svårt att arbeta patientsäkert. Diskussionen fokuserar på betydelsen av en fungerande kommunikation samt vad ett minskat antal vårdplatser och en hög arbetsbelastning kan resultera i.

Bakgrund: Brist på vårdplatser innebär att en patient får vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på utformning, utrustning och säkerhet eller att kunskapen hos sjuksköterskor inte stämmer överens med vårdbehovet (Socialstyrelsen 2016, s. 93). Syfte: Att undersöka om patientsäkerheten påverkas vid platsbrist och överbeläggning. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie där 11 artiklar granskats och analyserats samt presenteras i resultatet. Resultat: Överbeläggningar och utlokaliseringar leder till ökade vårdskador och orsakar ett lidande för patienten. Brister i sjukvårdsmiljön visade sig genom att utrustning eller läkemedel inte var tillgängliga, vilket ledde till ytterligare fördröjning av behandling för patienten och till en förlängd sjukhusvistelse. En annan effekt var ökad risk att smittas av vårdrelaterade infektioner.

Akutmottagningens uppgift är att omhänderta den akut sjuka patienten, stabilisera, behandla och erbjuda en patientsäker vård av god kvalitet vid oförutsägbara och akuta händelser. Sedan längre tid ses en global trend med ett ökande inflöde till akutmottagningarna, även i Sverige. Detta belastar i allt högre grad en redan pressad organisation och orsakar överbeläggning (“Crowding”), en situation där patientflödet på akutmottagningen överstiger kapaciteten som verksamheten är dimensionerad för. Inte bara inflöde påverkar, utan även vårdtyngd och möjlighet att förflytta patienternavidare i vårdkedjan. Crowding kan leda till försämrat patientflöde, längre vänte- och vårdtider på akutmottagningen, högre arbetsbelastning för personalen och negativa konsekvenser för patienterna. Syftet med detta examensarbete var att belysa hur crowding på akutmottagningen kan påverka patientsäkerheten. För att besvara syftet gjordes en systematisk, integrativ litteraturstudie inkluderande 18 vetenskapliga studier publicerade mellan 2013-2022. Inkluderade studier hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus och kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar från Joanna Briggs Institute. En tematisk analys genomfördes, där tre huvudteman identifierades: “Organisatoriska brister”, “Upplevelser av crowding” samt “Vårdskador orsakade av crowding”. Resultatet påvisade att crowding har negativ påverkan på patientsäkerheten, med ökning av både mortalitet och morbiditet. Det tycks däremot inte vara någon proportionell samstämmighet, utan andra faktorer tycks påverka i hög grad. Crowding och otillräckliga resurser medför ett ökat lidande för patienter, anhöriga och personal. Slutsatsen är att crowding på akutmottagningen är ett komplext problem som påverkar hela sjukvården. Med växande och åldrande befolkning kommer problemet troligen fortsätta öka och åtgärder i hela vårdkedjan blir nödvändiga för att inte äventyra patientsäkerheten.

Vårdenheter i dagens sjukvård arbetar ofta och återkommande i överbeläggningssituationer. Detta kan innebära konsekvenser för patientsäkerheten. En litteraturstudie gjordes med granskning av 9 artiklar med syftet att belysa konsekvenser för patienter vid överbeläggningar inom somatisk slutenvård. Som största konsekvenser för patienter vid överbeläggningar identifierades brister i överrapporteringssituationer av patienternas fortsatta vård och konsekvenser av utlokalisering av patienter. För vårdpersonalen innebär utlokaliserade patienter ökade belastningar på flera nivåer, framförallt på grund av skillnader i kompetens och otillräckliga erfarenheter för att kunna tillgodose patienters omvårdnadsbehov. Kommunikationsbrist visades vara en bidragande faktor till vårdskador. Brister i basal omvårdnad kan leda till ökat lidande, förlängd vårdtid och komplikationer. Fortsatt forskning är angelägen, då det finns flera aspekter på ämnet som behöver belysas. / Health care units are frequently and repeatedly working with overcrowding situations. This can pose consequences to patient safety. A literature review was done with the review of nine articles with the aim to illuminate the consequences for patients with overcrowding wards at inpatient care units. Main consequences for patients with overcrowding wards were identified as lack of information at handoff situations regarding to the care of the patients and the consequences of the relocation of patients. Relocated patients implies increased loads on several levels for nursing staff , mainly due to differences in skills and insufficient experience to meet the care needs of patients. Lack of communication was shown to be a contributing factor to adverse events. Deficiencies in basic nursing care can lead to increased suffering, prolonged hospital stay and complications. Continued research is important, since there are several interesting aspects that need to be elucidated.