No description available.

Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker’s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg. betingelsegrupp). Resultatet visade på ett signifikant samband mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen samt ett signifikant samband mellan self-compassion och antal skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften före ändring i den positiva betingelsegruppen. Resultaten visade även på signifikanta korrelationsskillnader både mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten samt mellan self-compassion och antalet skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften. Resultaten tyder på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion blir mer framträdande samt påverkar prestation på olika sätt beroende på om situationen är positiv eller negativ.

Att uppnå balans är en viktig aspekt inom hållbarhetsredovisning, trots detta är det inte ovanligt att företagens hållbarhetsrapporter är i en obalans. Det har visat sig vara en överrepresentation av positiva händelser i dessa rapporter. Tidigare forskning har visat att legitimitetsteori ligger till grund för upprättandet av en hållbarhetsrapport och förklarar varför företag väljer att presentera negativa händelser. Det finns incitament för företag att presentera negativa händelser, då det skapar legitimitet gentemot företagens intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av negativa händelser som presenteras och hur företag presenterar negativa händelser. Genom en kvalitativ innehållsanalys sker en branschjämförelse för att identifiera eventuella mönster och skillnader. Det empiriska materialet består av en kvalitativ innehållsanalys som tillämpats på nio företag inom branscherna dagligvaruhandel, IT-och telekom och byggbranschen. Hållbarhetsrapporter från samtliga bolag har analyserats och sedan har all data kodats med hjälp av ett kodningsschema där strategier och kategorier har identifierats. Utformning av kodningsschemat präglades av tidigare forskning och lagtext där tidigare definierade legitimeringsstrategier och kategorier identifierats. Strategierna som identifierats från tidigare forskning var marginalisering, avskiljande, rationalisering, korrigerande åtgärder samt återge fakta. Resultatet påvisar att samtliga strategier framtagna från tidigare forskning kunde identifieras i studiens empiriska material. Där vissa strategier förekom mer frekvent än andra. Det var även möjligt att urskilja mönster inom och mellan branscherna, framför allt inom dagligvaruhandeln fanns ett samförstånd i hur negativa händelser presenteras och vilket område dessa berörde. De typer av negativa händelser som presenterades har även identifierats som småskaliga händelser. / Balance plays a key role in sustainability reporting, despite this it has been shown that there is an overrepresentation of the positive aspects. This indicates an imbalance in sustainability reporting. The legitimacy theory is the foundation in sustainability reporting and explains why companies choose to disclose. It has been shown that incentive to disclose negative aspects exists, because it provides the companies with legitimacy towards stakeholders. The purpose of this study was to examine which type of negative events companies choose to disclose and how companies choose to disclose information concerning negative events. Further the aim was to do an industry comparison, in order to identify patterns and differences. A qualitative content analysis was conducted and applied to nine companies, in the food industry, IT &- telecom and the construction industry. The sustainability reports from all the companies, got analyzed and then coded with the help of a coding scheme. The coding scheme helped identify the companies strategies and categories of the negative events. The coding scheme was conducted with previous research and laws as a base. The results show that all the strategies from earlier research could be identified, and those strategies were marginalization, authorization, indicating facts, rationalizing and corrective action. Some strategies occurred more frequently than others. Some patterns were identified, both within the industries and between the industries. Especially in the food industry, there was a consensus on how the negative events were to be presented and within which area. Further, the result showed that the negative events that were presented, could be identified as insignificant events.

Syftet för föreliggande studie var att undersöka olika sätt att organisera primärvårdens om- händertagande av patienter med psykisk ohälsa och hur det påverkar patienters nöjdhet med vården. Studiens frågeställningar syftade att undersöka 1) skillnader i nöjdhet mellan patienter som erbjuds sedvanlig Integrerad Beteendehälsa (IBH) med Brief Interventions (BI) och de som får utökad bedömning med vägledd självhjälp 2) om patienters vardagliga funktion förbättras och om förbättringen har ett samband med deras upplevelse av nöjdhet 3) hur vanligt negativa upplevelser är inom behandlingsmetoderna. Av 41 randomiserade primärvårdspatienter kunde 30 analyseras utifrån deras upplevda nöjdhet inom vården. Båda grupperna var i genomsnitt nöjda med vården och skattade besöken som hjälpsamma. Patienter som efter utökad bedömning fick vägledd självhjälp skattade tidigt i behandlingen högre grad av nöjdhet och den skillnaden kvarstod. Det fanns en signifikant förändring av vardaglig funktion till det bättre för patientgruppen som helhet, men förändringen korrelerade inte signifikant med nöjdhet. Det fanns en tydlig skillnad i antal rapporterade negativa upplevelser. 14 negativa upplevelser rapporterades av patienter som fått Brief Interventions, medan en negativ upplevelse rapporterades av patienterna som fått vägledd självhjälp. Slutsatser från föreliggande studie bekräftar tidigare forskning kring att nöjdhet går att uppfylla med kortare behandlingsinterventioner samt strukturerade behandlingar. / The purpose of the present study was to examine different ways of organizing primary care for patients with general mental disorders, and how the treatment affects the patient’s satisfaction with the care. The study aimed to examine 1) if there is a difference in patient satisfaction between patients offered brief interventions within the primary care behavior health model, and patients offered an extended assessment with guided self help 2) if the patients everyday function improves and correlates with their experience of satisfaction 3) how common adverse events are within the two treatment methods. Out of 41randomized primary care patients, 30 could be analyzed based on their perceived satisfaction in health care. The result showed that both treatment groups were overall satisfied with the care and estimated the care visits as helpful. Patients who received guided self-help estimated a higher degree of satisfaction earlier in the treatment, and the level of satisfaction remained high throughout the treatment. Regarding the patient group as a whole, there was a significant change in everyday function; the patients improved their everyday function although it did not correlate with satisfaction. There was a significant difference in the number of adverse events between the two treatment groups. 14 adverse events were reported from patients who received Brief Interventions and 1 adverse event was reported from a patient who received guided self-help. Conclusions from the present study confirm findings from previous research that it is possible to achieve patient satisfaction with brief treatment interventions and structured treatment plans.