Syftet med den här undersökningen är att se hur invånarna i Halmstad reagerade när motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka åtgärder tog man för att hantera alkoholen efteråt och kan man förklara åtgärderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning. Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhändertagna för fylleri under övergångstiden. Det var nyheten över det frisläppta starkölet som lockade till inköp. Åtgärderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer.

The study aims to investigate which factors determine why people who live in Valdemarsvik commute to work and how work commuting affects their everyday lives. In order to find such factors, five individuals were interviewed and the same five individuals also answered survey questions. More and more people commute to and from work in Sweden. The reason for why humans today travel greater distances physically is because many have access to a car. This means that more people can travel farther for work, then return back to their home when the work day is over. People can also move even greater distances through virtual mobility and all the communication technologies that exist. Crucial factors in determining why people in Valdemarsvik choose to commute are the love for the place and the desire to live in Valdemarsvik specifically and to be close to family and friends. Some of the participants in this study have moved back to Valdemarsvik with commuting as a result. For the participants in the study, the car is necessary to be able to get to and from work. Given the lack of public transportation to the south and west, it is not possible to get to work if the individual does not have access to a car and a driving license. The participants in the study believe that car-sharing is not an option because they do not want to be dependent on someone else or having to take someone else into account. Commuting to work affects the everyday life of the individuals in several ways. Work commuting leads to fatigue and limits the amount of time available. It’s difficult to be at a certain place at a certain time, which means that the participants may refrain from leisure activities. Several of the participants in the study made a conscious choice to move back to Valdemarsvik and there are no particular circumstances that would cause them to quit work commuting. On the other hand, if several different factors were to interfere with each other, commuting to work could become unsustainable. There are also positive factors associated with commuting, such as the opportunity for a better job and better finances. The advantage of time geography is that it is based on each individual. If the teacher uses time geography in their teaching, students can develop knowledge about how different factors in society affect their choices, but also how the choices they make themselves affect the world in which they live.

Sammanfattning Häktning och restriktioner utgör tvångsingripanden i den enskildes rättsliga sfär och är de mest ingripande personella tvångsmedlen som kan tillämpas mot misstänkta. Detta återspeglas i de misstänktas uppfattning om tvångsmedlen och i deras psykiska hälsa. Skyddet mot att utsättas för dessa ingripanden regleras i lagbestämmelser avseende grundläggande fri- och rättigheter. Tillämpning av dessa tvångsmedel får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och de får vidare inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet som föranlett dem. I uppsatsen har det diskuterats om de rådande förhållandena på häktena kan anses vara godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Detta har besvarats nekande, främst med hänsyn till den slentrianmässiga tillämpningen som sker och den isolering som de misstänkta utsätts för. Det intressanta i sammanhanget är den psykologiska studie som gjorts av Kriminalvården som visar på att var fjärde häktad med restriktioner och var femte utan restriktioner lider av psykisk ohälsa.[1] Att det inte är så stor skillnad på hur de häktade med respektive utan restriktioner mår, talar för att häktning i sig är skadligt för den enskilde och blir farligare för hälsan om de utsätts för isolering.      Uppsatsen har även behandlat olika alternativ till häktning samt utrett hur man kan få kortare häktningstider och färre restriktioner och vidare redogjort för förslag på hur författaren anser att den rådande situationen kan förbättras. Det konstateras att den internationella kritik som har framförts är befogad och att det vetenskapligt är bevisat att de häktades psykiska hälsa försämras av häktning och isolering, vilket är svårt att försvara ur ett rättssäkerhetsperspektiv eftersom de misstänktas förmåga att försvara sig i rättegången försämras. Detta innebär således att det kontradiktoriska förfarandet, som fastställer att det i brottmål ska vara fråga om två jämlika parter, sätts ur spel.      Problematiken med häktning och restriktioner har även uppmärksammats av regeringen, som i skrivande stund tillsatt tre utredningar, för att utreda gällande rätt i praktiken och för att utreda hur rättsläget kan förbättras för att ligga mer i linje med Sveriges internationella åtaganden. Det kommer dock dröja ett par år innan en redogörelse för vad som kan komma att ändras läggs fram. Det kommer bli väldigt intressant att se vad dessa utredningar kommer fram till samt om det kommer ske en totalreform av häktningsreglerna i RB. Sammanfattningsvis kan det sägas att den internationella kritiken är befogad och att det återstår en hel del att göra för att det svenska häktningssystemet ska uppfylla Sveriges internationella åtaganden. [1] Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner.

Barns situation till frihetsberövade föräldrar har under det senaste decenniet allt mer uppmärksammats. Häktestiden kan ibland bli lång och tiden för häktning framförs vara den svåraste tiden att hantera dels för att familjen hamnar i ett kristillstånd dels för den häktade sällan får ha kontakt med familjen. För att minimera de skadeverkningar ett frihetsberövande av en förälder kan medföra ett barn har fokus till stor dela riktats mot kriminalvårdens ansvar att underlätta för en kontakt mellan den frihetsberövade föräldern och barnet. Då en person häktas kan denne i vissa fall åläggas restriktioner vilket innebär att den häktades möjlighet till kontakt omvärlden delvis eller helt inskränks. Sverige har från flera håll mottagit kritik kring användningen av restriktioner med fokus på mänskliga rättigheter, den häktades rättigheter och psykiska hälsa. Restriktionsfrågan har dock inte belysts utifrån barnets behov och rätt till kontakt med den häktade föräldern förutom rekommendationer från Barnombudsmannen att barn till häktade inte bör omfattas av restriktioner. Mot bakgrund av detta aktualiseras syftet om att undersöka förhållandet mellan barns rätt till kontakt med sin häktade förälder och restriktioner samt att undersöka på vilket sätt åklagare beaktar barnperspektivet då de beslutar om att ålägga den häktade restriktioner. Genom kvalitativa metoder inspirerad av grundad teori har datamaterial dels samlats in genom studier av dokument dels genom intervjuer med åklagare. Resultatet visar att det finns tydliga politiska målsättningar om att ett barnrätts- och barnperspektiv ska genomsyra alla beslut som tas av offentliga myndigheter. Trots detta har fokus främst riktats mot kriminalvårdens ansvar att beakta barnets rätt till kontakt med sin häktade förälder och barnperspektivet. Resultatet påvisar att Sverige trots åtagandet att följa barnkonventionen är det barnets rättigheter som får ge vika då det uppstår en konflikt mellan andra samhällsintressen och barnets rättigheter. Resultatet visar att åklagarna har ett utpräglat utredningsperspektiv där barns rätt till kontakt med sin häktade förälder får ge vika för att möjliggöra effektiva brottsutredningar. Ytterligare är de normativa attityderna ledande vilket gör att åklagaren intar ett vuxenperspektiv i frågan. Resultatet visar att barns rätt till kontakt och restriktioner upplevs som ett icke problem. Barnperspektivet överlåtes istället till den häktade föräldern eller kriminalvården att beakta. Resultatet har analyserats med 4 teoretiska begrepp grundat på data samt med hjälp av teorier kring organisation. Nyckelord: Barn till frihetsberövade, barn till häktade, restriktioner, FN:s barnkonvention, barnperspektivet

Automatisk generering av innehåll till dataspel är ett viktigt forskningsområde eftersom allt mer detaljerat innehåll går att använda. Denna rapport beskriver en studie som jämför två metoder att automatiskt generera kartor för militära strategispel. Den bygger på Stachniak och Steurzlingers (2005) arbete om deformationer av terräng efter ställda kriterier. De använder stokastisk lokalsökning för att hitta lämpliga deformationer. Andra sökmetoder kan användas och den stokastiska lokalsökningen ställs mot en evolutionär sökning i denna studie. Ett program utvecklades som implementerade en evolutionär algoritm och en förenklad variant av Stachniak och Steurzlingers (2005) algoritm. Programmet testkördes med olika indata för att försöka få algoritmerna att prestera sitt bästa så att de kunde jämföras rättvist. Den evolutionära algoritmen visade sig vara effektivast men gav inte tillräckligt bra resultat på utsatt tidsåtgång. Arbetet kan utvecklas genom fler tester och optimeringar.

Introduktion: I slutet av år 2019 startade spridningen av influensan Covid-19 och orsakade en global pandemi. En av de mest utsatta grupperna under pandemin har varit seniorer över 70 år då dessa har haft särskilda restriktioner att förhålla sig till. Fysisk aktivitet är en faktor för god hälsa och studier visar ett samband mellan social distansering, fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa. Fysioterapeuter som arbetar med dessa områden har därför en bidragande roll att finna tillvägagångssätt för att upprätthålla fysisk aktivitet under isolering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur den fysiska aktiviteten, det psykiska välbefinnandet samt den allmänna livskvalitén har påverkats hos seniorer över 70 år i Gällivare, till följd av restriktioner och isolering under Covid-19 pandemin. Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ tvärsnittsdesign där 31 enkätfrågor användes för att samla in data. En webbenkät skickades ut elektroniskt till en pensionärsförening i Gällivare under en 2-veckorsperiod. Deskriptiv statistik användes vid analysering av data. Resultat: Totalt deltog 15 respondenter i studien. Av dessa upplevde 85,7% att deras fysiska aktivitet påverkats negativt till följd av restriktionerna och pandemin. Ett samband fanns mellan minskad fysisk aktivitet och minskad allmän livskvalitet. Konklusion: Pandemins restriktioner och isolering har ett samband med minskad fysisk aktivitet och nedsatt välbefinnande. Studien ger endast tidiga indikationer på konsekvenser ett drygt halvår in i pandemin i Sverige och kan komma att förändras i framtiden. Mer forskning krävs då pandemin är fortsatt pågående när studien slutförs.

No description available.

This thesis aims to explore the relationship between different infection control strategies during the first year of covid-19 and trust in government. The scope is limited to EU member states. The relationship is analysed with OLS-regression with a host of restriction data and trust controls. The variables are motivated by a theoretical framework constructed from previous theories and research on trust during previous crises where diverse effects on trust are discussed. The relation-ship is also analysed with scatterplots and diagram to illustrate the change in trust in the different EU member states. The results indicate that there is a negative relationship between trust and infection control measures. However, there is noth-ing in this study that provides support for the hypothesis that different strategies affect trust in different ways. Nevertheless this should be further examined in fu-ture studies.

No description available.

Denna studie undersöker individers möjligheter och begränsningar till att nyttja både den fysiska och virtuella handeln, med analys ur ett tidsgeografiskt perspektiv. Möjligheterna och begränsningarna har identifierats med de tidsgeografiska begreppen restriktioner och handlingsutrymme, och undersökningen avgränsas till kvinnor i Uppsala. Studien grundas i ett intresse av att granska hur det moderna samhällets stora tillgång till shopping ställs i kontrast mot personliga begränsningar och värderingar. För att erhålla studiens empiriska material och fånga in individuella perspektiv har en kvalitativ metod använts. Informationsinsamlingen har innefattat intervjuer, som har kompletterats med formulär för att samla in data om enskilda inköp. Undersökningen visar att individuella förutsättningar och platsspecifika faktorer påverkar hur individerna upplever shopping. Individernas möjligheter till shopping beror av personlig inställning, tid och ork relaterad till arbete, transportmöjligheter, kunskap och preferenser. De platsrelaterade parametrarna avser bland annat infrastruktur och tillgängligt utbud av butiker. Dessa faktorer spelar in på hur respondenterna väljer mellan shopping i fysisk butik och onlinebutik. Resultaten är specifika för både platsen och individerna, men kan likväl belysa samband som kan återfinnas även på andra handelsplatser eller hos andra människor.