The Swine flu (H1N1) erupted in 2009 and wasquickly spread over the world and developed into a pandemic, with a great threat against people’s health. It was soon discovered that the H1N1–virus had a different character than the seasonal flu, since it especially affected younger individuals and the consequences from the disease were expected to be more severe. In Sweden it was decided to provide a free of charge vaccination against the H1N1-virus, and the Swedish vaccination ratiobecome relatively high compared to other countries. This thesis studies what factors affected the Swedish population´s decision to take the flu shot against the H1N1-virus in 2009.  This is done by a statistical study with a logistic regression analysis, which is conducted on secondary data. The results show that the probability of vaccination against H1N1 increases if the individual is over 60 years, and increases with growing income. The results also show that women have a higher vaccination propensity than men. In contrast, there’s no association between vaccination against H1N1 and the level of health or education level. As the results were not entirely consistent in comparison with theories and previous studies, it can be concluded that it is difficult to determine how different factors actually affected the individuals’ vaccination decision against H1N1. Possibly,it depends on the specific and extreme circumstances with regard to H1N1. Therefore, it may be difficult to predict how individuals will behave in the case of future pandemics. / Svininfluensan (H1N1) bröt ut 2009 och spred sig snabbt över flera länder i världen med utveckling till en pandemi, vilket utgjorde ett stort hot mot människors hälsa. Det konstaterades snart att H1N1 var av en annan karaktär än säsongsinfluensan, då den framförallt drabbade yngre individer och konsekvenserna av sjukdomen förväntades vara allvarligare.  I Sverige beslutades att befolkningen skulle erbjudas en kostnadsfri vaccinering och den svenska vaccinationstäckningsgraden blev relativt hög i jämförelse med många andra länder. Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkade svenska befolkningens beslut om vaccinering mot svininfluensan under 2009. Detta görs genom en statistisk undersökning i form av en logistisk regressionsanalys som utförs på sekundärdata. Resultaten visar att sannolikheten för vaccinering mot H1N1 ökar om individen är över 60 år, samt ökar med en stigande inkomst. Resultaten visar också att kvinnor har högre benägenhet att vaccinera sig än män. Däremot förekommer inget samband mellan hälsonivå eller utbildning och vaccinering mot H1N1. Då resultaten inte var helt konsistenta i jämförelse med teorier och tidigare studier, kan konstateras att det är svårt att fastställa hur olika faktorer påverkade individers vaccinationsbeslut mot H1N1. Möjligtvis kan detta bero på de särskilda och extrema omständigheter som rörde H1N1. Utifrån detta kan det bli svårt att förutse hur individer kommer resonera och agera inför eventuella framtida pandemier.

Bakgrund: Covid-19 betraktas som en allvarlig luftvägssjukdom som i dagsläget smittat över 270 miljoner människor. I takt med virusets spridning utlystes ett globalt krisläge och restriktioner vidtogs i flera länder som kom att begränsa befolkningens möjligheter till fysisk aktivitet. Under 2021 minskade smittspridningen i Sverige när delar av populationen vaccinerade sig. Hur vaccinering och lättade restriktioner har påverkat befolkningens fysiska aktivitet är dock än så länge relativt outforskat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om fullvaccinering mot Covid-19 och avvecklade restriktioner har påverkat den fysiska aktivitetsnivån hos fysioterapeutstudenter. Metod: För att besvara studiens syfte valdes en retrospektiv kvantitativ observationsstudie som metodansats. En webbenkät med 11 egendesignade frågor utformades i Google Forms och skickades ut till 132 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet via fysioterapeutprogrammets studentplattform. Data sammanställdes med Microsoft Excel. Resultat: Urvalet bestod av totalt 20 deltagare. Före fullvaccinering var styrketräning och konditionsträning de vanligaste träningsformerna. Efter fullvaccinering hade styrketräning ökat och var den vanligaste träningsformen medan konditionsträning hade minskat. Av urvalet rapporterade 45% (n=9) en ökning, 20% (n=4) en minskning och 35% (n=7) ingen förändring av sina träningstimmar/vecka före/efter fullvaccinering. Konklusion: Studenter som var mindre fysisk aktiva rapporterade en ökad aktivitetsnivå efter fullvaccinering jämfört med de redan aktiva studenterna som hade en oförändrad alternativt minskad aktivitetsnivå efter fullvaccinering. Samtidigt såg man att de mindre aktiva studenterna hade påverkats i större grad av fullvaccinering och restriktioner medan de mer aktiva hade påverkats i mindre grad. Fler studier behövs dock för att bekräfta studieresultatet.

Bakgrund: Det finns olika typer av demenssjukdomar och Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen i Sverige. AD karakteriseras av att nervceller i hjärnan dör som leder till försämring av minne och kognitiva förmågor. Det är ungefär 100 000 personer i Sverige som lever med AD och det är vanligast hos äldre över 65 år. Eftersom genomsnittsåldern hos människor ökar i hela världen ökar även antalet människor som får sjukdomen. I nuläget finns det ingen behandling som botar AD utan endast läkemedel som dämpar symptomen. I ungefär två decennium har forskare studerat AD och utvecklat aktiv och passiv vaccinering med varierande resultat. Tanken är att passiv vaccinering ska minska Amyloid-beta (Aβ) plack som anses vara av stor betydelse för sjukdomsförloppet och stoppa fortsättningen av förloppet och förbättra de kognitiva förmågorna. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att redogöra för rådande utvecklingsläge vid framtagandet av antikroppsbaserad terapi vid AD. Utifrån syftet ställdes tre frågeställningar upp. Frågeställning 1: Hur fungerar passiv vaccinering vid AD? Frågeställning 2: Hur tidigt behöver en behandling med passiv vaccinering sättas in vid AD och är det några personer som speciellt ska få behandling? Frågeställning 3: Vilken potential har passiv vaccinering vid AD och kommer behandlingen att bota AD? Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie baserad på 6 vetenskapliga artiklar. Resultat: Samtliga musstudier visade uppfylla sina syften. Alla tre antikropparna visade en effektiv penetration till hjärnan och effektiv reduktion av Aβ plack nivån. För Fas 1-studierna erhölls antikropparna vara säkra och väl tolererade hos människor upp till specifika doser. Antikropparnas förmåga att förbättra de kognitiva förmågorna hos människorna studerades via Mini-Mental State Examination (MMSE) där alla tre studierna presenterade ett MMSE värde före start av behandling men ingen Fas 1-studie presenterade MMSE värdet efter behandling, vilket betyder att antikropparnas förmåga att förbättra kognitiva förmågor inte har presenterats i dessa studier. Slutsats: Alla tre antikroppar studeras just nu i Fas 3-studier och förväntas att avslutas 2022- 2023. Det är fortfarande oklart om passiv vaccinering kommer att fungera för att bota AD. Studierna visar en reduktion av Aβ plack, dock är det viktigt att poängtera att studiegrupperna är små och studierna är sponsrade av läkemedelsföretagen. Läkemedelskandidaterna kan förhoppningsvis tillsammans med stamcellsterapi och anti-ag

Bakgrund: Skolbarn kan utsättas för onödig smärta vid vaccinering vilket kan leda till ofullständigt vaccinationsskydd samt minskat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal. I Sverige vaccineras barn i skolålder av skolsköterskan. Vaccinationer är den vanligaste orsaken till procedursmärta hos barn. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnadsåtgärder för att minska smärta och oro vid vaccinering. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 14 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Avledning som omvårdnadsintervention är av betydelse vid vaccinering av skolbarn. Enligt litteraturstudiens resultat innebär avledning information/undervisning, medverkan, träning, miljöanpassning, specifik omvårdnad samt olika former av stöd och läkemedelshantering. Diskussion: Avledning utifrån resultatet är delvis överförbart till liknande situationer som till exempel venprovtagning. Trots att stöd finns för omvårdnadsåtgärd vid vaccinering saknas implementering för det. Slutsats: Skolsköterskan behöver identifiera barns behov och utifrån det välja omvårdnadsintervention. Skolsköterskan ska värna om en god kommunikation samt förtroendefull relation med barn. Vaccinationen kan då genomföras med minskad smärta och oro för barn. / Background: Schoolchildren may be exposed to unnecessary pain during immunization which might lead to incomplete vaccination protection and reduced confidence in healthcare professionals. In Sweden school aged children are vaccinated by the school nurse. Immunization is considered the most common reason for iatrogenic pain in children. Aim: To describe the school nurse’s interventions to reduce pain and anxiety. Methods: The study was conducted as a general literature review based on 14 articles which were quality examined and analysed. Results: Distraction as nursing intervention is of significance in immunization of schoolchildren. According to the result of the literature review distraction includes information/training, involvement, practice, environment adjustment, specific nursing, different form of support and medication. Discussion: Accordingto the result distractionis partly transmittable to similar situations such as venous sampling. Despite supporting evidence that distracting reduces pain and anxiety the interventions are not incorporated. Conclusion:The school nurse should identify the child’s needs and based on this select nursing intervention. The school nurse has to advocate good communication and trustful relation with the child. Immunization can then be conducted with decreased pain and anxiety.

Denna uppsats undersöker medierapporteringen om covid-19 i Tyskland och Sverige. Frågorna som besvaras handlar om omfånget samt förekomsten av olika gestaltningar, så kallade frames. Framing theory beskriver hur media använder sig av olika gestaltningar för att forma hur publiken tänker om en fråga. I kombination med dagordningsteorin, eller agenda setting, som beskriver vilka frågor som kommer med i nyhetsrapporteringen ligger den som grund för att beskriva hur de utvalda tidningarna från Tyskland och Sverige har rapporterat kring ovaccinerade i covid-19-pandemin. Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys. Till detta valdes tidningarna Die Welt och die Zeit från Tyskland och Aftonbladet och SvD från Sverige. Från varje tidning har 25 artiklar slumpmässigt valts ut och analyserats, det totala antalet artiklar ligger alltså på 100 artiklar. Resultatet blev att de svenska tidningarna hade en mer neutral beskrivning av ovaccinerade där gestaltningen av ovaccinerade som personer med en större risk för infektioner och svår sjukdom. I Tyskland däremot blev resultatet annorlunda. Där var det framförallt negativa beskrivningar som dominerade, framförallt att ovaccinerade bör pressas till vaccinering genom att uteslutas från delar av samhället.

In the last two years of our lives we have been living in a world that revolves around the covid-19-pandemic. During this time we have, and still are, exposed to a large amount of information that circulates both through media but also in real life. This information contains everything from management, scientific research, statistics and people's own experiences about the subject. Everyday we are fed with new pieces of information and the media is the biggest source to collect it from. With an uprising pandemic, there is also a revealed question about vaccines. The question about vaccines and their outcome has been on the table for generations and is still something that the world has very different opinions about. This subject has left whole countries, communities and individuals divided due to their opinions. Medias discursive representation and construction of people or certain groups during crisis is therefore crucial. Our work will be presented and connected to previous research about crises focused on communication methods and where blame often is being placed in situations like this. It will also touch previous scientific research about how groups and sometimes individuals have been constructed and portrayed in media from a pandemic-aspect. In this case it’s about the anti-vaccination movement as a group and antivaxxers as individuals. We will use a theoretical framework based on discourse, framing and social identity to critically review articles from Dagens Nyheter. This study will expose the relations between media and construction of those who haven't been or don't want to get vaccinated for different kinds of reasons. The study examines which discursive strategies are being used to communicate and which actors who are represented and why. Furthermore, the analysis of the selected articles investigates if there are any underlying agendas and if there are aware or unaware ideological perspectives. The study indicates that vaccine- hesitancy or vaccine-resistance are being portrayed as one of the main reasons this pandemic is still an ongoing experience. The discourse shows that unvaccinated people are overall being blamed for continued spread of infection and distribution of disinformation and conspiracy theories. By applying a critical discourse analysis method on our work we have been able to provide empirical evidence which shows how people who haven't gotten vaccinated for different kinds of reasons are being overall constructed in negative terms in the discourse. Often with few chances of defending themselves and their opinions.

In times of crisis and disaster, history can testify to humanity's tendency to burst at the seamsof morality. This thesis aims to investigate and prove that the introduction of vaccinepassports can be considered ethically justified on the basis of a theory whose basic values canbe said to be furthest from such a conclusion. Based on paternalism, freedom and autonomy, Iintend to examine whether the state is justified in introducing measures that restrict people'sfreedom with the aim of preventing them from harming others. The discussion is based onJason Brennan's ‘clean hands principle’ and examines arguments concerning collectivelyharmful activities and unacceptable risk. What does it really say about libertarians'propensity, or obligation, to accept vaccine passports? The conclusion is that libertarians donot have to be too sure that the justification of vaccine passports is beyond reason, but neithermust those who have been convinced abandon the basic values of libertarianism.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som skiljer i personlighet mellan studenter som vaccinerade sig mot svininfluensan och studenter som inte vaccinerade sig. Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning på 194 studenter från ett universitet i Svealand. Deltagarna fick besvara psykometriska personlighetstester som mätte känslighet, ångest, depression, sympati och pålitlighet. Därefter utfördes statistiska test i SPSS för att i huvudsak beräkna medelvärdesskillnader. Resultaten visar att vaccinerade studenter är signifikant känsligare än ovaccinerade studenter. Vaccinerade studenter är också mer ångestfyllda men skillnaderna är inte signifikanta. Det finns inga nämnvärda skillnader i depression, sympati eller pålitlighet. Typ av utbildning och kön predicerar heller inte vaccinering. Sammanfattningsvis ska känslighet därmed ses som den viktigaste prediktorn för vilka personer som vaccinerar sig vid pandemier. Resultatet kan generaliseras till den svenska befolkningen eftersom studiens andel vaccinerade motsvarar befolkningens andel vaccinerade. Studiens urval motsvarar däremot inte den svenska populationens genomsnittliga utbildningsnivå. Å andra sidan har utbildningsnivå inte visat sig vara en betydande faktor för hälsoskyddande beteenden i tidigare forskning, varför mitt resultat bör betraktas som betydelsefullt. / The purpose of this study is to examine which personality aspects that are differing from students who got vaccinated against the swine flu, to students who did not get vaccinated. This study carried out a quantitative survey on 194 students from a mid-region university in Sweden. The participants were to answer psychometric personality tests on sensitivity, anxiety, depression, sympathy and dependability. Thereafter, statistical tests were conducted through SPSS, mainly to calculate mean differences. The results conclude that vaccinated students are significantly more sensitive than un-vaccinated students. Vaccinated students are also more anxious but these differences are not significant. There are no notable differences in depression, sympathy or dependability. Type of education and sex do not either predict vaccination. Finally, sensitivity shall be viewed as the most important predictor in a person’s likeliness to get vaccinated at pandemics. The findings can be generalized to the Swedish population because the proportion of vaccinated students in this study corresponds to the proportion of vaccinated people of the Swedish population. However, the sample of this study does not correspond to the educational level of the Swedish population. On the other hand, educational level has not been shown as an important determinant in health protective behaviors in former research literature, why my result should be considered as meaningful.

Introduktion: Kolera är en sjukdom som orsakar akut diarré. Kolera fortsätter att orsaka stor sjukdomsbörda och dödlighet världen över. Vaccin mot kolera kan användas i kombination med WASH åtgärder (wash, sanitation and hygiene) för att stävja utbrott eller som proaktiv åtgärd i områden som anses vara högriskområden för att drabbas av kolera. Trots att WHO (Världshälsorganisationen) sedan 2010 rekommenderar vaccin som en reaktiv åtgärd vid utbrott används det sällan på grund av en global brist av vaccin och bristen på forskning kring vaccinets effekt i verkliga miljöer, särskilt vid pågående kolera utbrott. Det finns fortsatt ett behov att utforska vaccin som en reaktiv åtgärd vid pågående kolera utbrott. Syfte: Syftet med studien var att analysera effekten av vaccin vid pågående kolera utbrott. Metod: En systematisk litteraturöversikt där analysen utfördes genom narrativ syntes. Även en evidensgradering enligt EPPI-center modellen utfördes. Resultat: Resultatet av syntesen antyder att vaccin kan vara effektivt som en reaktiv åtgärd, även i miljöer där befolkningen saknar grundläggande immunitet. Två doser vaccin ger ett skydd som varar i upp till fyra år, effekten av vaccinet varierar inte nämndvärt beroende på hur lång tid som passerat sedan vaccinering. Effekten av vaccinet är högre i endemiska miljöer, skillnaden är dock marginell.Slutsats: Vaccin kan vara en effektiv åtgärd för att kontrollera utbrott av kolera. / Introduction: Cholera is an acute diarrhoeal disease with high morbidity and mortality globally. Oral cholera vaccines can be used in conjunction with improvements of water and sanitation to control cholera outbreaks as well as for prevention in areas known to be in high risk for cholera. Altough WHO has recommended oral cholera vaccines as a reactive measure since 2010 they are not routinely used during cholera outbreaks due to global vaccine shortage and the scarcity of data on the effectiveness of the vaccines in real life settings, especially during a cholera epidemic. As a consequense of this there is a need to explore the effectiveness of reactive use of oral cholera vaccines during cholera outbreaks. Aim: The aim of this study was to analyze the effectiveness of oral cholera vaccines in response to an outbreak. Method: Astructured literature review was performed and analysed trough narrative synthesis. Furthermore an assesment of the overal weight of evidence was conducted using the EPPIaproach. Result: The result of the synthesis suggest that vaccines may be an effective reactive measure during an outbreak, even in areas of little or no recent exposure to cholera. Two doses of oral cholera vaccine provides protection, lasting up to four years. The effectiveness did not wary much depending on the time passed since vaccination. The vaccine effectiveness is higher in endemic settings, altough the difference is only marginal. Conclusion: The findings suggest that vaccine may be effective in controlling cholera outbreaks.

The first case of Covid-19 in Sweden was confirmed at the end of January 2020. At the time of conducting this study the society has begun vaccination against the virus. Although a majority of the population seem positive towards vaccination, the question remains which factors are influencing this attitude. The aim of this study is to create an understanding of how young adults in Sweden reason about Covid-19 and the vaccination thereof. The aim of this study is answered with the following question statements, how do young adults in Sweden reason about the risk of Covid-19 and the vaccination thereof and how do young adults in Sweden reason about the vaccination formed by their natural attitude and trust towards expert systems. Previous research shows that risk and trust towards expert systems are influential factors on individuals' inclination towards vaccines, regarding child vaccines or previous influenza vaccines. Antecedent quantitative studies show differences in vaccination attitudes between age categories and that young adults were most likely to have a negative attitude towards vaccines. This qualitative interview study, focusing on individuals in the age category of young adults, shows how risk and trust towards expert systems can influence their reasoning regarding Covid-19 and the vaccine against the virus, furthermore it shows how their natural attitudes can be affected by the pandemic. The result of this study shows that the studied young adults tend to see more risks with Covid-19 towards other people than themselves, which can be a contributing factor to the attitude towards vaccination of that age category. This study also shows that a high trust in expert systems can enable a positive reasoning regarding the vaccine and that the subjects of this study’s natural attitudes are changed by the pandemic. / Det första fallet av Covid-19 bekräftades i Sverige i slutet på januari 2020. Vid studiens genomförande har samhället påbörjat vaccineringen mot viruset. Även om majoriteten av befolkningen verkar positivt inställda till vaccinet återstår frågan om vilka faktorer som påverkar detta. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur unga vuxna i Sverige resonerar kring Covid-19 viruset och vaccinationen mot det. Syftet besvaras med följande frågeställningar, hur resonerar unga vuxna i Sverige kring risker med Covid-19 viruset och vaccinationen mot det och hur formas unga vuxna i Sveriges resonemang kring vaccinering av den naturliga inställningen och deras förhållningssätt till expertsystem. Tidigare forskning visar att risk och tillit till expertsystem kan vara påverkande faktorer på individers vaccinationsbenägenhet, åtminstone när det gäller barnvaccin eller tidigare influensavaccinationer. Tidigare kvantitativ forskning har även visat på skillnader i vaccinationsbenägenhet mellan åldersgrupper, där unga vuxna var mest troliga att vara negativt inställda. Denna kvalitativa intervjustudie med individer i åldersgruppen unga vuxna visar hur risk och tillit till expertsystem kan influera deras resonemang kring Covid-19 viruset och vaccineringen mot det samt hur deras naturliga inställning kan påverkas av pandemin. Resultatet av studien visar att respondenterna tenderar att se allvarligare på risker med Covid-19 gentemot andra än sig själva, något som kan vara en bidragande faktor till den åldersgruppens inställning till vaccinering. Studien visar även att en hög tillit till expertsystem möjliggör ett positivt resonemang kring vaccineringen och att den naturliga inställningen i pandemins samhälle är förändrad hos respondenterna.