The purpose of this study is to analyse friendship and the making of friendships. This will be done by analysing students at an upper secondaryschool in Sweden. Then in regards of the Covid-19 pandemic and how the restrictions that follows affected friendships. Qualitative interviews with four students are conducted with the aim to answer this study’s purpose. The research questions and the theory in this study is based on previous research of friendship and the research question is following: How have friendship relations been affected in relation to the Covid-19 pandemic? The aim of this analysis is to acquire a deeper understanding of the concept of friendship. The results in this study shows how the students defines friendship, how they did friendship before, under and at the end of Covid-19. The consequences can be seen in some cases where friendships ended and in other cases where the friendships grew stronger because of the pandemic. The main theories used are of relation theories and theories about friendships and time. Key words used in this study are; Friendship, The making of friendships, The Covid-19pandemic and Relations

En litteraturstudie i form av en scoping review genomfördes för att ta reda på vilka strategier skolan behöver utveckla för att stötta elever med selektiv mutism på organisations-, grupp- och individnivå. Selektiv mutism (SM) är en funktionsnedsättning som yttrar sig i en talångest. Det är även en diagnos enligt DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) som karaktäriseras av en oförmåga att tala i vissa situationer där tal förväntas, t.ex. i skolan, medan individen talar obehindrat i andra miljöer, t.ex. i hemmet. Elever med selektiv mutism är i behov av stöd i skolan, både för att nå målen med sin utbildning och i sociala sammanhang. Forskning visar att skolan behöver mer kunskap om och förståelse för SM för att stötta dessa elever. Därför är den här studien viktig. I studien identifierades fem forskningsartiklar - och tre huvudteman med vardera tre underteman växte fram. Det första temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på organisationsnivå” med undertemana ”lärarnas behov av utbildning kring SM”, ”lärarnas relationskompetens” och ”hälsa och lärande”. Det andra temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på gruppnivå” med undertemana ”systematiskt arbete med anpassningar i klassrummet”, ”socialt samspel” och ”delaktighet och inflytande”. Det tredje temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på individnivå” med undertemana ”individuella anpassningar och stödstrukturer”, ”tal, språk och kommunikation”, ”rätten till kunskapande, vänskapande och välbefinnande”. Resultatet visar att lärare behöver mer kunskap om och förståelse för SM. De behöver förmåga att bygga trygga relationer till elever med SM och deras vårdnadshavare, och förmåga att skapa kommunikationsvänliga klassrumsmiljöer, samt acceptera alternativa kommunikationsmetoder. Skolan behöver arbeta med såväl individuella som generella anpassningar och stödstrukturer, samt ge lärare förutsättningar att kunna ge elever med SM möjligheter till kunskapande, vänskapande och välbefinnande i skolan. / A literature review in the shape of a scoping review was performed to identify which strategies schools need to develop to support students with selective mutism on organizational, group and individual level. Selective mutism (SM) is a disability that manifest itself as a speech anxiety. It is also a diagnosis according to DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) characterized by an inability to speak in certain situations in which speaking is expected, e.g., at school, while the individual speaks freely in other environments, e.g., at home. Students with selective mutism need support both to achieve the goals in their education and in social development. Research shows that school needs more knowledge and a shared understanding about SM to support these students. Therefore, this study is important. The study identified five research articles and three main themes with three subthemes each emerged. The first theme was “Strategies in school to support students with SM at organizational level” with the sub-themes “teachers' need for knowledge about SM”, “teachers' relational skills”, “health and learning”. The second theme was “Strategies in school to support students with SM at group level” with the sub-themes “systematic work with adaptation in the classroom”, “social interaction”, “participation and influence”. The third theme was “Strategies in school to support students with SM on an individual level” with sub-themes “individual adaptations and support structures”, “speech, language and communication”, “the student’s right to active learning, doing friendship, and well-being”. The results show that teachers need more knowledge about SM to develop an understanding. They need to be able to build stable relationships with students with SM and their guardians, to create communication-friendly classroom environments, and to accept alternative communication methods. Schools need to work with both individual and general adaptations and support structures. Schools also need to provide teachers with the necessary framework for them to be able to give students with SM opportunities to student active learning, doing friendship and well-being at school.