Syfte: Denna studie har ämnat undersöka vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar att internationell samverkan kan påverka HR-medarbetares känsla av sammanhang och självtillit samt vilka effekter det kan resultera i. Metod: Studien bygger på en abduktiv ansats och forskningsfrågorna har besvarats genom en kvalitativ metod. Datan som ligger till grund för studiens resultat samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Vid datainsamlingen undersöktes fem internationella organisationer med respondenter som har en befattning inom HR och en tematisk analysmetod tillämpades vid sammanställningen av resultatet. Resultat: Resultatet visar att det finns olika framgångsfaktorer och barriärer för att internationell samverkan ska leda till en känsla av sammanhang och självtillit.  Teknologi, fysiska möten, ledarskap och kultur samt HR-funktionens struktur och medarbetarnas roller har identifierats som de viktigaste framgångsfaktorerna. Kultur, tid och avstånd utgör barriärer för att internationell samverkan ska leda till en känsla av sammanhang och självtillit. Resultatet påvisar också att sambandet mellan internationell samverkan, en känsla av sammanhang och självtillit leder till flera olika effekter, som en ökad prestation, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa effekter resulterar i en ökad vilja hos HR-medarbetarna till att samverka över nationella gränser. Teoretiska implikationer: Studien bidrar med teoretiska implikationer till forskningen inom SIHRM genom att studera internationell samverkan ur ett nytt perspektiv. Studien bidrar till en ökad förståelse för vilka faktorer som möjliggör eller hindrar att samverkan ska bidra till en känsla av sammanhang och självtillit för medarbetarna inom HR-funktioner. Studien bidrar även med en ökad förståelse för hur effekterna av sambandet kan främja HR-funktionens internationella samverkan positivt. Praktiska implikationer: Studien kan användas som ett ramverk för HR-medarbetare och chefer samt andra individer som samverkar över nationella gränser. Detta genom att det kan bidra med en förståelse för vilka faktorer som främjar eller hindrar att samverkan kan påverka en känsla av sammanhang och självtillit. / Purpose: The aim of this study have been to examine barriers and success factors for how international collaboration affect HR employees sense of coherence and self-efficacy and the resulting effects. Method: The study is based on an abductive approach and the research questions have been answered with a qualitative method. The data on which the results of the study is based were collected by conducting semistructured interviews. Interviews was conducted with HR people in five international organizations and a thematic analysis method was applied. Results: The results show that there are several different success factors and barriers to international collaboration leading to a sense of coherence and self-efficacy. Technology, physical meetings, leadership and culture, structure and roles of the employees have been identified as the most important success factors. Culture, time and distance are barriers to international collaboration leading to a sense of coherence and self-efficacy. The result also shows that the relationship between international collaboration, a sense of coherence and self-efficacy leads to several different effects, such as increased work performance, motivation and job satisfaction. These effects result in an increased motivation to collaborate across national borders. Theoretical implications: The study contributes theoretical implications to SIHRM research by studying international collaboration from a new perspective. The study contributes to an increased understanding of which factors enable or prevent international collaboration to affect HR employees' sense of coherence and self-efficacy. The study also contributes with an increased understanding of how the effects of the association can positively promote the HR function's international collaboration. Practical implications: The study can be used as a framework for HR employees and managers as well as other individuals who collaborate across national borders. It can contribute with an understanding of which factors enable or prevent collaboration to affect a sense of coherence and self-efficacy.

Purpose: The aim of this study have been to examine barriers and success factors for how international collaboration affect HR employees sense of coherence and self-efficacy and the resulting effects. Method: The study is based on an abductive approach and the research questions have been answered with a qualitative method. The data on which the results of the study is based were collected by conducting semistructured interviews. Interviews was conducted with HR people in five international organizations and a thematic analysis method was applied. Results: The results show that there are several different success factors and barriers to international collaboration leading to a sense of coherence and self-efficacy. Technology, physical meetings, leadership and culture, structure and roles of the employees have been identified as the most important success factors. Culture, time and distance are barriers to international collaboration leading to a sense of coherence and self-efficacy. The result also shows that the relationship between international collaboration, a sense of coherence and self-efficacy leads to several different effects, such as increased work performance, motivation and job satisfaction. These effects result in an increased motivation to collaborate across national borders. Theoretical implications: The study contributes theoretical implications to SIHRM research by studying international collaboration from a new perspective. The study contributes to an increased understanding of which factors enable or prevent international collaboration to affect HR employees' sense of coherence and self-efficacy. The study also contributes with an increased understanding of how the effects of the association can positively promote the HR function's international collaboration. Practical implications: The study can be used as a framework for HR employees and managers as well as other individuals who collaborate across national borders. It can contribute with an understanding of which factors enable or prevent collaboration to affect a sense of coherence and self-efficacy. / Syfte: Denna studie har ämnat undersöka vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar att internationell samverkan kan påverka HR-medarbetares känsla av sammanhang och självtillit samt vilka effekter det kan resultera i. Metod: Studien bygger på en abduktiv ansats och forskningsfrågorna har besvarats genom en kvalitativ metod. Datan som ligger till grund för studiens resultat samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Vid datainsamlingen undersöktes fem internationella organisationer med respondenter som har en befattning inom HR och en tematisk analysmetod tillämpades vid sammanställningen av resultatet. Resultat: Resultatet visar att det finns olika framgångsfaktorer och barriärer för att internationell samverkan ska leda till en känsla av sammanhang och självtillit.  Teknologi, fysiska möten, ledarskap och kultur samt HR-funktionens struktur och medarbetarnas roller har identifierats som de viktigaste framgångsfaktorerna. Kultur, tid och avstånd utgör barriärer för att internationell samverkan ska leda till en känsla av sammanhang och självtillit. Resultatet påvisar också att sambandet mellan internationell samverkan, en känsla av sammanhang och självtillit leder till flera olika effekter, som en ökad prestation, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa effekter resulterar i en ökad vilja hos HR-medarbetarna till att samverka över nationella gränser. Teoretiska implikationer: Studien bidrar med teoretiska implikationer till forskningen inom SIHRM genom att studera internationell samverkan ur ett nytt perspektiv. Studien bidrar till en ökad förståelse för vilka faktorer som möjliggör eller hindrar att samverkan ska bidra till en känsla av sammanhang och självtillit för medarbetarna inom HR-funktioner. Studien bidrar även med en ökad förståelse för hur effekterna av sambandet kan främja HR-funktionens internationella samverkan positivt. Praktiska implikationer: Studien kan användas som ett ramverk för HR-medarbetare och chefer samt andra individer som samverkar över nationella gränser. Detta genom att det kan bidra med en förståelse för vilka faktorer som främjar eller hindrar att samverkan kan påverka en känsla av sammanhang och självtillit.

Corporate Social Responsibility has become an increasingly important aspect for companiesto consider. Partly because it attracts customers and investors, and partly because societyplaces higher demands on companies to act as good citizens. Research has shown that anadditional effect of CSR work is that it can create a positive attitude among employees.Employees’ motivation to work can depend on a number of different factors, such as beingable to participate in and contribute to the decision-making process. The purpose of the studyis to investigate the relationship between organizations’ CSR work and employees’ workmotivation. Furthermore, the study looks into how the employees’ work motivation isaffected by the opportunity to influence the CSR work. The survey is a qualitative case studyof the organization Husqvarna and its results are based on interviews with employees and ananalysis of the company's documents. Its theoretical framework consists of George Homans’social exchange theory, Anthony Giddens’ structuration theory and Pinder and Lathamsmotivational framework. The results of the study show that CSR policies can contribute towork motivation. However, employees’ personal opinions of CSR work in general are ofgreat importance for how they value CSR policies. Moreover, the results suggest that theopportunity to participate in the CSR work is a motivating factor for most employees, eventhough organizational hierarchy and lack of time were described as obstacles. The studyreflects on whether these obstacles are what make some employees indifferent to CSR work. / Corporate Social Responsibility-arbete har blivit en viktig komponent för företag. Dels då detattraherar kunder och investerare, dels då samhället ställer högre krav på företag att agerasom goda samhällsmedborgare. Forskning har visat att en ytterligare effekt av CSR-arbete ärdess skapande av en positiv inställning hos interna aktörer såsom anställda. Ytterligareforskning har däremot visat att anställdas inställning rörande CSR-arbete är komplext ochvidare behöver undersökas. Anställdas inställning och motivation till arbete och sinorganisation kan bero på ett flertal olika faktorer, där bland annat möjlighet till deltagandevisat sig ha betydelse. Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan organisationersCSR-arbete och de anställdas arbetsmotivation. Vidare undersöks hur de anställdasarbetsmotivation påverkas av den möjlighet som finns att medverka till och påverkaCSR-arbetet. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie av organisationen Husqvarna ochdess resultat utgår från intervjuer med anställda samt från en analys av företagets dokument.Dess teoretiska ramverk består av George Homans sociala utbytesteori, Anthony Giddensstruktureringsteori samt Craig Pinder och Gary Lathams arbetsmotivationsram. Homanssociala utbytesteori bidrar till ökad förståelse i huruvida företagets CSR-arbete i sig kan ökamotivationen hos en anställd. Ett socialt utbyte i ett tvåpartsförhållande (såsom företaget ochden anställde) innebär att parterna söker jämvikt och gör detta genom att återbetala. Giddensstruktureringsteori förklarar hur möjligheten till att vara en aktör med möjlighet att delta ochpåverka strukturer (såsom CSR-arbete) kan öka arbetsmotivationen. Pinder och Lathamsarbetsmotivationsram beskriver att anställdas arbetsmotivation består av individuellavärderingar, behov, egenskaper och kognition. I studiens resultat framkommer attCSR-policys kan bidra till arbetsmotivation. Dock är anställdas personliga åsikter av viktgällande vilken grad CSR-policys påverkar arbetsmotivationen. Vidare antyder resultatet attmöjlighet till deltagande är en motivationsfaktor. Även om de anställda upplever möjlighettill aktörskap, uppgavs vissa hinder till att delta i CSR-arbetet. Studien reflekterar över omdessa hinder för anställda att kunna vara aktörer kan vara det som gör att somliga anställdablir likgiltiga inför CSR-arbetet.