Att resultatmanipulation förekommer genom redovisning och nedskrivning av goodwill är allmänt känt inom ämnet. Sedan SFAS 142 infördes, som innebar att den tidigare avskrivningen inom goodwill skulle ersättas av en årlig nedskrivningsprövning. Har studier påpekat att den subjektivitet som IFRS och IAS erbjuder kan användas för att manipulera företagets resultat. Denna studie breddar den befintliga litteraturen med att undersöka om resultatmanipulation också förekommer hos svenska börsnoterade företag. Studien omfattas även av en tid då Covid-19 pandemin präglade hela världen och innebar ekonomiska utmaningar för många företag. Studien är utvecklad med relevanta befintliga teorier inom ämnet som upptäckt att resultatmanipulation och diskretion förekommer genom redovisning av goodwill hos börsnoterade företag i länder utanför Sverige. Uppsatsen följer därmed en deduktiv forskningsprocess och använder en binär regressionsanalys för att besvara de huvudsakliga hypoteserna. Urvalet består av 268 svenska börsnoterade företag i Sverige över räkenskapsåren 2019 och 2020 vilket medför 536 observationer. Dessa företag har hämtats via databasen Retriever Business. Då det inte existerar något verktyg hos de tillgängliga databaserna som specifikt kan identifiera om nedskrivning av goodwill ägt rum har granskning av företagens årsredovisningar gjorts. Övriga nyckeltal och finansiell information har tillhandahållits från databasen och kompletterats med information från företagets årsredovisningar. Resultatet visar att nedskrivning av goodwill förekommer i samband med “Earnings bath” och resultatutjämning. Samt att företag som precis redovisat ett positivt resultat har mindre sannolikhet att genomföra en nedskrivning. Vidare visar resultaten att det också finns företagsekonomiska faktorer som rationellt leder till nedskrivning av goodwill. Detta är i linje med resultat i tidigare studier. Studien kunde däremot inte dra slutsatsen att de diskonteringsräntor som används till värdering av goodwill utnyttjas på ett opportunistiskt sätt för att genomföra en nedskrivning av goodwill.Ytterligare intressanta observationer som framkommit under tiden som 100-tals årsredovisningar granskats är den stora påverkan valutakursförändringar hade på värdet hos redovisad goodwill under 2020. Dessutom stötte vi på den brist av transparens som företagen visar under nedskrivningsprövning av goodwill, vilket kan härledas från de upplysningar som IAS 36 kräver. Vi tänker att detta kan inspirera till ny forskning inom goodwill. Under en tid med högre inflation och stigande räntor kan det bli mer aktuellt än någonsin att analysera goodwill och dess nedskrivningsprövning hos börsnoterade företag.

Nuvarande redovisningsregler och principer under IFRS är till viss del öppna för subjektiva bedömningar om hur kostnader och intäkter ska redovisas. Denna subjektivitet går stundom under benämningen resultatmanipulering och innebär då att företagets resultat antingen justeras i positiv eller negativ riktning beroende på bakomliggande incitament. De subjektiva valen kan delas in i operationella åtgärder eller diskretionära periodiseringar, beroende på om de påverkar kassaflödet eller ej. Denna studie fokuserar på hur redovisningsreglerna kan användas för att uppnå resultatmanipulering och inriktas därför på de diskretionära periodiseringarna. Forskning har påvisat att möjligheten till resultatmanipulering är särskilt påtaglig i samband med att företag byter vd. Det baseras på teorierna om horisontproblemet och stålbad, att vd:n i varje given situation ämnar uppnå maximal personlig vinning. Då tidigare studier sällan undersökt den svenska marknaden avser vi uppnå kontribution om hur teorierna om resultatmanipulering är applicerbara under svenska regelverk och normer, från dess att IFRS infördes till dags dato. Via syftet att undersöka sambandet mellan ett byte av vd och resultatmanipulering har vi för avsikt att hjälpa investerare till att bättre förstå marknaden och till förbättrade investeringsbeslut. Via kvantitativ analys av årsredovisningar har vi med hjälp av den modifierade Jonesmodellen tagit fram ett mått på företags diskretionära periodiseringar. Måttet har likställts med resultatmanipulering och ställts i relation till företags vd-byten. Kopplat till horisontproblemet har nivån på resultatmanipulering jämförts mot vd-byte som sker efterföljande räkenskapsår. Teorin om stålbad har i sin tur testats genom att undersöka om resultatmanipulering nyttjas under en vd:s första verksamma år, alternativt i något av de efterföljande två räkenskapsåren. Resultaten påvisade att den svenska marknaden skiljer sig mot både bakomliggande teori och tidigare forskning. Förekomsten av horisontproblemet eller stålbad kunde inte bevisas, däremot fann studien att resultatet skrivs upp via resultatmanipulering i de två efterföljande åren efter att ett byte av vd skett. Anmärkningsvärt bevisades även att resultatminskande åtgärder utförs året innan ett rutinmässigt vd-byte inträffar. Sett till orsakssambanden bevisades därutöver att sannolikheten för att ett vd-byte kom att inträffa ökade vid användning av negativ resultatmanipulering samt när företagets lönsamhet var lägre än marknadsgenomsnittet. Studien belyser att kausalitetsproblem föreligger mellan resultatmanipulering, vd-byte och företagets lönsamhet. De exakta orsakssambanden kan studien inte förmå förklara utan vi påvisar att ytterligare forskning behöver genomföras för att klargöra det sanna orsaksförhållandet. Avslutningsvis renderar studien teoretiskt bidrag då den påvisar att teorierna om horisontproblemet och stålbad i samband med vd-byte inte stämmer in på den svenska marknaden.