Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. Det finns dock människor där det inte är självklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillämpas, vilka faktorer som vägs in i besluten samt om det finns motsättningar mellan rollen som rättstillämpare och rollen som socialarbetare hos de socialsekreterare som utreder kommuntillhörighet. För att besvara studiens syfte användes kvalitativa forskningsintervjuer med tre socialsekreterare i mottagningsgrupper i olika kommuner i Stockholms län. Studien utgick från ett rättssociologiskt perspektiv. Resultatet av studien visade att utredandet av tillhörighet när det gäller personer vars kommuntillhörighet inte är självklar går ut på att fråga var personen har tillbringat de senaste dagarna och nätterna och att socialsekreterarna inte använder sig av traditionella juridiska källor vid rättstillämpningen. Studien visade att faktorer som vägs in i beslutsfattandet, förutom rättsregeln och sakomständigheterna, är kommunens ekonomi, hur pass påstridig klienten är och om det finns barn inblandade. Resultaten visade även att socialsekreterarna i vissa fall känner sig otillräckliga i rollen som socialarbetare.

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ”överväga” och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor. Även samtalsklimatet på arbetsplatsen, konflikt mellan förälder och nätverk samt socialsekreterarens samarbete med föräldrarna påverkade socialsekreterarens konstruktion. För att besvara frågeställningarna tillämpades en rättsvetenskaplig metod där kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom barn- och ungdomsenheter i Stockholm. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var socialkonstruktivistisk teori samt kognitiv teori.

Syftet med vår studie är att undersöka socialtjänstens förutsättningar att samtala med barn inom ramen för barnavårdsutredningar. Studiens utgångspunkt är att undersöka socialsekreterares upplevelser av de potentiella effekter som den lagändring som trädde ikraft den första augusti 2010 kan ha medfört i det praktiska barnavårdsutredande arbetet. Genom lagändringen som stadgas i 11 kap. 10 § socialtjänstlagen har socialtjänsten givits befogenhet att samtala med barn utan vårdnadshavares samtycke. Syftet med lagändringen beskrivs utifrån dess förarbeten vara att stärka barnperspektivet, barnets perspektiv och principen om barnets bästa. Lagändringen kan även betraktas som ett steg i Sveriges vilja att stärka FN:s barnkonvention i svensk lagstiftning. Dock benämner förarbetena potentiella problemområden vid lagändringens praktiserande vilka i studien har delats in i lojalitetskonflikten, rättssäkerheten samt socialsekreterarens tillämpning och tolkning av lagändringen. För att främja förståelsen för den aktuella lagändringen behandlar studien hur barnets möjligheter att komma till tals uttrycks utifrån såväl en tillbakablick som gällande rätt i socialtjänstlagen och föräldrabalken. Dessa relateras till barnkonventionens artikel tre, fem och tolv. För att besvara studiens syfte har intervjuer genomförts med yrkesverksamma socialsekreterare. Empirin har analyserats utifrån en rättssociologisk ansats samt barnperspektivet. Vår studie visar att informanterna beskådar lagändringen som positiv utifrån en teoretisk synvinkel. Däremot uppstår svårigheter vid dess tillämpning som i hög grad överensstämmer med de problemområden som lagändringens förarbeten vidrör. Viljan att genom lagändringen stärka barnperspektivet kan riskera att försätta barnet i en förvärrad situation. Därmed är det av yttersta vikt att socialsekreteraren praktiserar lagändringen med varsamhet och omsorgsfulla överväganden. Med tanke på att lagändringen medför en ökad utmaning för den enskilde socialsekretaren ser vi ett behov av att utarbeta riktlinjer för lagändringens tillämpning. Dessa riktlinjer skulle syfta till att tydliggöra i vilka ärenden lagändringen kan tillämpas samt i vilken utsträckning vårdnadshavaren har rätt att informeras om att ett samtal med barnet kommer att hållas.

Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material. Materialet vi använder är beslut från tingsrätten där de olika parterna får lägga fram sin talan kring adoptionen och där ett slutligt beslut fastställs. I förarbeten presenteras förslag till lagändringar vilka är inspirerade av rådande trender och opinioner inom samhälle och forskning. Därför anser vi att det som presenteras i förarbeten gällande adoption och som påverkar familjehemsbarn dels är utav samhällelig påverkan. När ett beslut fastställs är det viktigt att skälen till adoptionen har stöd i lagen. Om andra faktorer förutom gällande rätt spelar in på vad parterna åberopar kan dessa vara värda att uppmärksammas och lyftas fram som viktiga aspekter gällande adoption. Genom vår studie kunde vi utläsa fyra olika teman i de beslut vi granskade som vi inte kunde återfinna i 4 kap. FB. Dessutom kunde vi finna på motsättningar mellan de olika paragraferna och teman som vi kunde utläsa.

I takt med att den globala temperaturen ökar, ökar även risken för klimatförändringar som kräver skyndsamma ingripanden. År 2015 presenterade FN Agenda 2030 med ändamålet att uppnå mer hållbarhet inom ekonomiska, sociala och miljömässiga områden. Samma år antog en majoritet av världens länder Parisavtalet, ett globalt klimatavtal för att angripa den stigande globaltemperaturen och minska koldioxidutsläppet. EU antog både Parisavtalet och Agenda 2030, och för att uppnå målet om att minska klimatförändringarna presenterade kommissionen, efter en tillsatt expertgrupps rekommendationer, en handlingsplan för att konstruera en hållbar finansieringsstrategi. I handlingsplanen framgår det att för att uppnå målen om minskade klimatförändringar krävs det att EU stärker det finansiella systemets bidrag till en hållbar tillväxt. Att styra privata kapitalflöden till hållbara investeringar är väsentligt för att uppnå ett hållbart ekonomiskt system och rådande investeringsnivåer är otillräckliga. För att styra mer kapital mot hållbara investeringar krävs det en enhetlig definition av begreppet hållbarhet och mer transparens på finansmarknaden. Av den anledningen presenterade kommissionen Taxonomiförordningen, ett klassifikationssystem som ska användas som verktyg i bedömningen av huruvida en finansiell verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar eller inte. Även klimatrelaterad transparens är väsentligt för att kunna styra mer privat kapital mot hållbara investeringar. För att investerare ska kunna fatta beslut om vilka hållbara verksamheter de ska investera i krävs det att de får tillgång till information om hur verksamheterna bidrar till klimatförändringarna samt vilka risker och möjligheter verksamheterna står inför med anledning av klimatförändringarna, något som Disclosureförordningen kommer att möjliggöra. Hållbarhetsförordningarna ska således bidra till att fler privata investerare får en djupare inblick och förståelse för vad de investerar i och kunna ta bättre investeringsbeslut.   Baserat på relevanta rättsociologiska teorier, bedöms hållbarhetförordningarna kunna bidra till att mer privat kapital kan styras mot hållbara investeringar. Bedömningen grundas i att privata investerare, tack vare hållbarhetsförordningarna, får en djupare inblick i sina finansiella placeringar. Finansmarknadsaktörernas roll i arbetet med att styra mer privat kapital mot hållbara investeringar bedöms som relativt liten. Denna uppsats visar på att marknadsaktörernas roll utgör en katalyserande effekt i arbetet med att styra privat kapital mot hållbara investeringar, snarare än en drivande roll.

Denna studie undersöker påverkande faktorer på asylhandläggarens rättsanvändning av utlänningslagen. Uppsatsen utgår ifrån ett rättssociologiskt perspektiv vilket lyfter upp att andra faktorer utöver lagstiftningen spelar in vid lösning av ett juridiskt problem. Under en praktiktid på Migrationsverket i Malmö genomfördes en förstudie samt en kvalitativ intervjustudie med åtta handläggare på verkets tre asylprövningsenheter. Intervjumaterialet är studiens huvudsakliga empiri. Studien visar att handläggarna upplever att flera faktorer såsom lagens otydlighet, produktionskrav, egen inställning till uppdraget, samhällsstrukturer, organisationens verktyg och beslutsfattares inställning påverkar dem i deras rättsanvändning av utlänningslagen. Studien undersöker också bakomliggande orsaker till påverkansfaktorerna samt konsekvenser av att rättsanvändningen påverkas. Den mest avgörande konsekvensen av de påvisade faktorerna är att rättssäkerheten äventyras. / This thesis examines the influencing factors on asylum officials’ use of the Aliens Act. The thesis is based on sociology of law perspective, which stresses that there are affecting factors beyond the law relevant when solving a legal problem. During an internship at the Migration Board in Malmö a preliminary study and a qualitative interview study was conducted with eight officials on the board’s three asylum examinations units. These interviews are the study’s main empirical material. The study shows that these officials experiences several affecting factors in their use of the Aliens Act such as the law’s ambiguity, production requirements, own attitudes to the task, social structures, organizational tools and the attitudes of decision-makers. The thesis also examines the underlying causes of these factors as well as the consequences of the fact that legal use is affected. The most significant consequence of the shown factors is that legal security is endangered.

<p>Syftet med denna c-uppsats är att få ökad kunskap och förståelse för hur biståndshandläggare i Stockholm praktiskt tillämpar biståndslagarna i handläggningen gällande personer med psykiska funktionshinder. Studien är genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i åtta av Stockholms nordvästkommuner med hjälp av en mixad design som består av en enkät med uppföljande frågor. Frågeställningarna är: -Vilken lagstiftning tillämpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvästkommuner när insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handläggarna valet av lagstiftning då de beslutar om bistånd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handläggningen genomförs, hur nordvästkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter?</p><p>Studiens resultat bekräftar mycket av den tidigare forskningen på området. Denna c-uppsats visar att LSS används i mycket mindre utsträckning än SoL för personer med psykiska funktionshinder. Detta på grund av att lagtextformuleringen i personkrets 3 i LSS är oklar och insatser för målgruppen saknas i LSS. Traditionen att använda SoL är också en bidragande orsak liksom att förvaltningarnas organisation stundtals gör det svårare att ge stöd enligt LSS.</p>

<p>Many children are being abused by daily basis. Mostely they are abused by a parent or another person that is close to the child. Mostely the child abuse never is reported to the social services or to the police, and even if the perpertrator is known, only a few cases are brought to prosecution. If a case allthough is drawn before the court of law, there are still too many of the perpetrators that are being acquitted. In other words, the legal security for the abused children is way too low.</p><p>When suspiscions arise that a child is exposed to child abuse there are several inquiries that starts at the same time. A social inquiry to see if the child needs protection, a legal inquiry to investigate if a crime is committed, a medical inquiry if the child is sexual or physical abused and a psychiatric inquiry if the child is traumatized. As we can see the child is exposed to many authorities and many different commissioners. To prevent this from happen and to make the already difficult situation for the child better, so called Childrens Advocacy Centers (CAC) have been raised all around Sweden. Between the years of 2006 and 2007 there has also been a national project commissioned by the swedish Government with CAC´s in six cities of Sweden.</p><p>With this paper I´ve been investigating if abused childrens rights are better taken care of in CAC´s. My conclusion is that the objective of the CAC´s probably will be reached in the future. Today CAC´s are mostely a guarantee for the child not to be forced to meet the different authoroties at different places, even though the best interest of the child and the legal security of the child come to be more focused on in CAC´s. I´m also discussing the possibility that maybe there is a need for a particular legislation for the children, a Barnbalk.</p>

Syftet med denna c-uppsats är att få ökad kunskap och förståelse för hur biståndshandläggare i Stockholm praktiskt tillämpar biståndslagarna i handläggningen gällande personer med psykiska funktionshinder. Studien är genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i åtta av Stockholms nordvästkommuner med hjälp av en mixad design som består av en enkät med uppföljande frågor. Frågeställningarna är: -Vilken lagstiftning tillämpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvästkommuner när insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handläggarna valet av lagstiftning då de beslutar om bistånd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handläggningen genomförs, hur nordvästkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter? Studiens resultat bekräftar mycket av den tidigare forskningen på området. Denna c-uppsats visar att LSS används i mycket mindre utsträckning än SoL för personer med psykiska funktionshinder. Detta på grund av att lagtextformuleringen i personkrets 3 i LSS är oklar och insatser för målgruppen saknas i LSS. Traditionen att använda SoL är också en bidragande orsak liksom att förvaltningarnas organisation stundtals gör det svårare att ge stöd enligt LSS.

Many children are being abused by daily basis. Mostely they are abused by a parent or another person that is close to the child. Mostely the child abuse never is reported to the social services or to the police, and even if the perpertrator is known, only a few cases are brought to prosecution. If a case allthough is drawn before the court of law, there are still too many of the perpetrators that are being acquitted. In other words, the legal security for the abused children is way too low. When suspiscions arise that a child is exposed to child abuse there are several inquiries that starts at the same time. A social inquiry to see if the child needs protection, a legal inquiry to investigate if a crime is committed, a medical inquiry if the child is sexual or physical abused and a psychiatric inquiry if the child is traumatized. As we can see the child is exposed to many authorities and many different commissioners. To prevent this from happen and to make the already difficult situation for the child better, so called Childrens Advocacy Centers (CAC) have been raised all around Sweden. Between the years of 2006 and 2007 there has also been a national project commissioned by the swedish Government with CAC´s in six cities of Sweden. With this paper I´ve been investigating if abused childrens rights are better taken care of in CAC´s. My conclusion is that the objective of the CAC´s probably will be reached in the future. Today CAC´s are mostely a guarantee for the child not to be forced to meet the different authoroties at different places, even though the best interest of the child and the legal security of the child come to be more focused on in CAC´s. I´m also discussing the possibility that maybe there is a need for a particular legislation for the children, a Barnbalk.