Thesis (M.A. in Old Testament)--Cincinnati Christian University, 2007. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 104-121).

Thesis (M.A. in Old Testament)--Cincinnati Christian University, 2007. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 104-121).

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen. Analysen visar att judendomen framställs som en mansdominerad religion där kvinnor är underordnade männen. I framställningen av kristendomen är det en jämställd bild som framkommer. Judendomen framställs med en mansnorm medan kristendomen framställs med en jämställdhetsnorm. De normer och värderingar som framkommer i avsnitten om judendomen överensstämmer inte med det som Lpf 94 förespråkar. I avsnitten om kristendomen stämmer normerna och värderingarna dock överens med Lpf 94.

Bakgrund: Könsdiskriminering påverkar kvinnors liv, ekonomi och hälsa, över hela världen. Hälso- och sjukvården har en etisk obligation att likvärdigt behandla patienter och framförallt sjuksköterskan via dess koder och professionalitet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av könsskillnader inom hälso- och sjukvård för kvinnor. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats som utgår från ett feministiskt Standpoint Theory ramverk. Kvalitativa såsom kvantitativa artiklar används. Resultat: Olika nivåer och instanser av sjukvården präglas av könsskillnader som negativt påverkar kvinnor. Områden såsom smärta, medicinering, psykiatri och akademi har någon form av könsdiskriminering i sig. Konklusion: Orsaken till könsskillnaderna anses vara normativt tankesätt, misogyni och ett androcentriskt system på vården. Sjuksköterskor har en etisk och laglig plikt att förhindra negativa könsskillnader och bias för att bredda sitt helhetsvårdande perspektiv. / Background: Discrimination on the base of gender affects the economy, lives and health of women, all over the world. Health care as an institue possesses a legal and ethical obligation to deliver indiscriminate care and especially registered nurses. Aim: The aim of the study is to examine the presence of gender differences in health care of women. Method: A literature review—with the approach of induction—that works within the feminist Standpoint Theory’s framework. The study utilize both qualitative and quantiative data from other academic literature. Findings: Gender differences that negatively affect women was found to be present in a variety of settings and levels of health care. Examples of these areas were pain, mediciation, psychiatry and academia. Conclusion: The cause behind the results could be ascribed to normative thinking, mysoginy and systemic androcentrism. Registered nurses have an ethical duty to prevent gendered differences and biases that negatively impact women in health care. It would also broaden their holistic caring perspective.

The aim of this study is to show how the ideas of gender equality in the late 1970 ́s and early 80 ́s were expressed in Swedish medical discourse. The questions asked are primarily how the ideas came to matter in medical discourse as well as the resistance against these ideas. The primary method used is a modified form of discourse analysis, to suit the aim of this study. The study draws upon three Official Reports of the Swedish Government. Prior research has found that ideas of female submission were a dominant part of the medical discourse, as well as the image of the caring mother. Research has also found that the traditional image of male and female as different species were in a profound reform process, due to, for example, the feminist revolutions, in which gender equality became a prioritized part of the international political agenda. This study shows that the resistance to the ideas of gender equality within the medical discourse was still hard to break trough in the early 1980 ́s. The women that were represented in medical studies, as scientists or as a target for research, were minimal or not represented at all – but they who did illustrates how the androcentric ideals of the medical discourse dominated the selection of objects to research, as well as the research itself. This study also shows that, even though the ideas of gender equality were politically accepted, and academic expressions of the opposite opinion were not, the expectations of men and women were still rooted in older ideas of the rational working man and the emotional house wife. Keywords: Gender, Medicine, Androcentrism, Discourse, Official Reports of the Swedish Government

<p>The starting point of this paper is an ecofeminist claim, namely anthropocentrism has been androcentric. My purpose will be to discuss and explain this statement.</p>

The starting point of this paper is an ecofeminist claim, namely anthropocentrism has been androcentric. My purpose will be to discuss and explain this statement.

The essay is based on textbook analysis with a qualitativ method from a gender perspective. The essay analyzes three selected textbooks which are all written after the latest release of the curriculum named GY11. In the essay have I been using a analysisinstrument called ”the genderstaircase”. The purpose of the study have been to examine what point of gender awarness the selected learning materials has with the help of the genderstaircase. My ambition is to complete the genderstaircase with other theories to enhance the results. The result showed that two of three textbooks passed the demands of the curriculum GY11.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur vikingakvinnan framställs i två stora populärkulturella medier. Detta för att närmare förstå vilken bild som förmedlas via film och skönlitteratur, och i förlängningen vad som når den stora publiken. De fyra populärkulturella titlar som undersöktes valdes ut på grund av deras popularitet samt att de ger analysen ett större tidsspann. Dessa fyra titlar var Vikingarna (Fleischer, 1958), Vikingablot (1995), Tusenårsriket (Gulløv, 2019) samt The Northman (Eggers, 2022). Analysmetoden utgjordes av både kvantitativ samt kvalitativ analys för att säkerställa att resultatet blev så empiriskt och uttömmande som möjligt. Den kvalitativa analysen bestod av frågor att besvara medan den kvantitativa utgick från frågor i tabellform. Båda analysmetoderna byggde på könsnormativa nyckelord. Den kvantitativa analysen visade på androcentrism, ett manligt fokus, men även på att kvinnor filmtekniskt inte missgynnas. Den kvalitativa analysen identifierade flertalet stereotypa element, men samtidigt även sådant som inte befäste normativa könskonstruktioner. Fem kvinnoroller identifieras; Trälinnan, Nornan, Sköldmön, Modern och Frillan. Dessa kan kombineras, med undantag Trälinnan. Dessutom identifieras vilka aktiviteter som vikingakvinnor upplevs utföra i de utvalda populärkulturella medierna samt vilken social ställning kvinnor upplevs ha i dessa framställningar av vikingatid. Slutsatsen blir att då kvinnan inte upplevs äga sin egen kropp kommer hennes sociala ställning aldrig att vara annan än låg, oavsett andra statusindikationer. / This paper took a closer look at the gender roles within popular culture that portraits the Scandinavian Viking age. Both a quantitative and a qualitative analysis was used to identify the roles that Viking women play in the chosen novels and movies. The analysis was able to detect five different roles and several activities performed by Viking women in the novels and movies, along with the conclusion that the women’s social status is low since they never are in power of their own bodies.

<p>Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har.</p><p>Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet.</p> / <p>This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral.</p><p>An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did.</p><p>The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.</p>