<p><strong><p>Abstract</p><p>The author Selma Lagerlöf was born in 1858 at Mårbacka, in Värmland and died in 1940. Fifty years after Selma´s death were her correspondence released and ten thousand of letters were found in the collection. But it was just the correspondence between Selma and Sofie Elkan who interested people because they wanted to know if Selma and Sofie have had a sexual relationship. Later, in time for Christmas 2008 the Swedish Television shows a film about Selma. "Selma Lagerlöf Society" was critical to the movie and thougt that the movie focused too much on Selma`s sexual orientation. This situation aroused a curiosity and a desire to find out why the film was perceived in this way. The purpose of this work is to show how the producer uses gender constructions to show that Selma was a lesbian and for that reason a thematic analysis was made from a social constructionist perspective. Different themes about gender constructions emerge in the analysis, and those themes are presented together with feminist theorist as Judith Butler, Yvonne Hirdman and Simone De Beauvoir. The discussion is about the presentation and how this can be perceived, but also about the reasons they might have had in mind when they made the presentation that way.</p></strong></p> / <p>Författarinnan Selma Lagerlöf föddes 20 november 1858, på Mårbacka i Värmland, och dog 16 mars 1940. Femtio år senare släpptes Selmas korrespondens fri. Tiotusentals brev fanns i denna brevsamling men det var endast brevväxlingen mellan Selma och Sofie Elkan som ansågs intressant. Detta på grund av att man ville veta om Selma och Sofie hade en sexuell relation eller inte. Senare lagom till julhelgen 2008 visar Sveriges Television en film i två delar, som handlar om Selma. Bland annat Selma Lagerlöf sällskapet ställde sig kritisk till filmen och menade att man fokuserat för mycket på Selmas sexualitet i filmen. Detta väckte en nyfikenhet och en önskan hos mig, att ta reda på varför filmen uppfattades på detta sätt. Syftet med detta arbete är att visa på hur man i framställningen har använt sig av könskonstruktioner för att visa att Selma var lesbisk Av denna anledning har det gjorts en tematisk analys ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i filmens innehåll . Under analys har olika teman framträtt som på något sätt handlar om könskonstruktioner. Dessa teman presenteras i analysdelen tillsammans med feministisk teorier av bland annat Judith Butler, Yvonne Hirdman och Simone De Beauvoir. I diskussionen behandlas det hur framställningen kan uppfattas och även vilka motiv man kan tänkas ha haft i åtanke när man gjort framställningen på detta sätt.</p>

Abstract The author Selma Lagerlöf was born in 1858 at Mårbacka, in Värmland and died in 1940. Fifty years after Selma´s death were her correspondence released and ten thousand of letters were found in the collection. But it was just the correspondence between Selma and Sofie Elkan who interested people because they wanted to know if Selma and Sofie have had a sexual relationship. Later, in time for Christmas 2008 the Swedish Television shows a film about Selma. "Selma Lagerlöf Society" was critical to the movie and thougt that the movie focused too much on Selma`s sexual orientation. This situation aroused a curiosity and a desire to find out why the film was perceived in this way. The purpose of this work is to show how the producer uses gender constructions to show that Selma was a lesbian and for that reason a thematic analysis was made from a social constructionist perspective. Different themes about gender constructions emerge in the analysis, and those themes are presented together with feminist theorist as Judith Butler, Yvonne Hirdman and Simone De Beauvoir. The discussion is about the presentation and how this can be perceived, but also about the reasons they might have had in mind when they made the presentation that way. / Författarinnan Selma Lagerlöf föddes 20 november 1858, på Mårbacka i Värmland, och dog 16 mars 1940. Femtio år senare släpptes Selmas korrespondens fri. Tiotusentals brev fanns i denna brevsamling men det var endast brevväxlingen mellan Selma och Sofie Elkan som ansågs intressant. Detta på grund av att man ville veta om Selma och Sofie hade en sexuell relation eller inte. Senare lagom till julhelgen 2008 visar Sveriges Television en film i två delar, som handlar om Selma. Bland annat Selma Lagerlöf sällskapet ställde sig kritisk till filmen och menade att man fokuserat för mycket på Selmas sexualitet i filmen. Detta väckte en nyfikenhet och en önskan hos mig, att ta reda på varför filmen uppfattades på detta sätt. Syftet med detta arbete är att visa på hur man i framställningen har använt sig av könskonstruktioner för att visa att Selma var lesbisk Av denna anledning har det gjorts en tematisk analys ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i filmens innehåll . Under analys har olika teman framträtt som på något sätt handlar om könskonstruktioner. Dessa teman presenteras i analysdelen tillsammans med feministisk teorier av bland annat Judith Butler, Yvonne Hirdman och Simone De Beauvoir. I diskussionen behandlas det hur framställningen kan uppfattas och även vilka motiv man kan tänkas ha haft i åtanke när man gjort framställningen på detta sätt.

The purpose with this study has been to study constructions of traditional gender norms and gender roles that appear during interactions between the children as well as between the children and the teachers in preschool. The study is based on two central questions, which are: How to construct and repeat traditional gender differences and stereotype expectations in the pedagogues' speech, actions and interactions with the children, as well as how to construct and repeat traditional gender differences and stereotype expectations in the children's speech, actions and interactions with each other. Observation is the main research method for this study. We have made observations in two different preschools. One is a municipal preschool located in an ethnically diverse area and the other is privately owned and located in a more ethnically homogeneous area. To analyze and get a deeper understanding of the collective material and the knowledge gathered from the observations, the socio-cultural perspective and the social constructivist perspective as well as central concepts around gender, masculinity and norms have been used. Previous research in this field has been used to put the study into perspective and discuss the results. The results of this study show that traditional gender differences are maintained and strengthened, but also counteracted and transformed in the interaction of children and teachers and in the interaction of children with each other at these two preschools. This happens in both children's and teachers' actions, ways to talk and use the language with different gendered words, but also in children's relation to the materials and environment in preschool. The results show it is more acceptable that girls tend to counteract and transform traditional gender differences than boys. The teachers counteract and transform traditional gender differences more with girls than with boys. The study shows that it is most often girls who counteract and transform traditional gender differences in preschool. The masculine is not always over the feminine in all situations. Hegemony and dominance are created in special situations. In some situations, the feminine is over the masculine. Role-playing is a situation that can be seen as a girls`arena, where the girls have the power and dominance over the boys.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur vikingakvinnan framställs i två stora populärkulturella medier. Detta för att närmare förstå vilken bild som förmedlas via film och skönlitteratur, och i förlängningen vad som når den stora publiken. De fyra populärkulturella titlar som undersöktes valdes ut på grund av deras popularitet samt att de ger analysen ett större tidsspann. Dessa fyra titlar var Vikingarna (Fleischer, 1958), Vikingablot (1995), Tusenårsriket (Gulløv, 2019) samt The Northman (Eggers, 2022). Analysmetoden utgjordes av både kvantitativ samt kvalitativ analys för att säkerställa att resultatet blev så empiriskt och uttömmande som möjligt. Den kvalitativa analysen bestod av frågor att besvara medan den kvantitativa utgick från frågor i tabellform. Båda analysmetoderna byggde på könsnormativa nyckelord. Den kvantitativa analysen visade på androcentrism, ett manligt fokus, men även på att kvinnor filmtekniskt inte missgynnas. Den kvalitativa analysen identifierade flertalet stereotypa element, men samtidigt även sådant som inte befäste normativa könskonstruktioner. Fem kvinnoroller identifieras; Trälinnan, Nornan, Sköldmön, Modern och Frillan. Dessa kan kombineras, med undantag Trälinnan. Dessutom identifieras vilka aktiviteter som vikingakvinnor upplevs utföra i de utvalda populärkulturella medierna samt vilken social ställning kvinnor upplevs ha i dessa framställningar av vikingatid. Slutsatsen blir att då kvinnan inte upplevs äga sin egen kropp kommer hennes sociala ställning aldrig att vara annan än låg, oavsett andra statusindikationer. / This paper took a closer look at the gender roles within popular culture that portraits the Scandinavian Viking age. Both a quantitative and a qualitative analysis was used to identify the roles that Viking women play in the chosen novels and movies. The analysis was able to detect five different roles and several activities performed by Viking women in the novels and movies, along with the conclusion that the women’s social status is low since they never are in power of their own bodies.

Föreliggande studie granskar hur mordet på Kim Wall konstrueras i svenska podcasts. Mediebevakningen av fallet har kritiserats för att vara spekulativ och oetisk och det är inte bara relevant, utan av största vikt att utreda huruvida den nya medieformen podcast följer i gammelmedias fotspår. Specifikt studeras fem podcastavsnitt varav tre stycken är privatägda och två stycken är public service-ägda. Genom kritisk diskursanalys spåras hur offer och förövare konstrueras utifrån ett genus- samt medielogiskt perspektiv. Därutöver analyseras likheter och/eller skillnader i dessa konstruktioner i privatägda respektive public service-ägda podcasts. Resultatet visar att såväl offer-, förövare- och fallet som sådant konstrueras utifrån fem olika diskursiva teman. I det första temat nästintill glorifieras förövaren Peter Madsen. I det andra- respektive tredje temat reduceras Kim Wall till en samling kroppsdelar och när hennes liv och gärning väl presenteras sker det genom en ofördelaktig förbindelse till Madsen. I det fjärde temat sensationaliseras brottet genom olika, medvetna eller omedvetna, diskursiva grepp. Slutligen beskrivs vissa skeenden med någon form av ironi, sarkasm eller satir. / The present study reviews how the Kim Wall murder is constructed in Swedish podcasts. The media coverage of the case has been criticized for being speculative and unethical and it is not only relevant, but of the utmost importance to investigate whether the new media form podcast follows in the footsteps of traditional media. Specifically, five podcast episodes are studied, of which three are privately owned and two are public service-owned. Through critical discourse analysis, it is traced how victims and perpetrators are constructed from a gender and media logic perspective. In addition, similarities and / or differences in these constructions are analyzed in privately owned and public service-owned podcasts. The result shows that both the victim, the perpetrator and the case as such are constructed based on five different discursive themes. In the first theme, the perpetrator Peter Madsen is practically glorified. In the second- and third theme, Kim Wall is reduced to a pile of body parts and when her life and deed are presented, it is done through an unfavorable connection to Madsen. In the fourth theme, the crime is sensationalized by various, conscious or unconscious, discursive approaches. Lastly, some events are described with some form of irony, sarcasm or satire.

This thesis examines young people's thoughts about their presence on social media. With a social constructive approach the study focused on how young people think and act on social media in relation to constructions of gender and normality. The analysis is based on four group interviews with 13-year old boys and girls. The theoretical approach is based partly on social constructionism where discourses and ideas of normality are identified and analyzed. Erving Goffman's theory of social interaction was central to illustrate how young people presents themselves based on the prevailing discourses. It is clear that they adjust their representations of themselves depending on the context. Theories of new media and young people as digital natives were relevant for the study to understand how and why young people act as they do in their use of social media. The study also highlights the ignorance of adults perceptions about young peoples presence on social media. This is related to Stanley Cohen's theory of moral panic. In conclusion, one can say that the interviewees are well established in the digital media landscape and social media is a natural part of their everyday lives. They see risks but also opportunities where they can share across social networks and be a part of an interactive platform in constant change. The young people relate to norms and gender constructions that are historically and culturally imprinted. On social media they perceive themselves according to ruling discourses that makes them fit in, in the situation. / Denna uppsats undersöker ungdomars tankar om deras varande på sociala medier. Med utgångspunkt från en socialkonstruktionistiskt teoriansats inriktades uppsatsen till att undersöka hur ungdomarna förhåller sig till genuskonstruktioner och olika normsystem. Genom fyra gruppintervjuer med både tjejer och killar i sjunde klass insamlades materialet som ligger till grund för den genomförda analysen. De teoretiska utgångspunkterna bygger dels på socialkonstruktionism där diskurser och normer identifierats och undersökts. Erving Goffmans teori om social interaktion var central för att belysa hur ungdomarna presenterar sig själva utifrån rådande diskurser. För förståelse för hur och varför ungdomarna agerar som de gör vid deras användande av sociala medier var teorier om nya medier och de unga som den digitala generationen relevanta. Uppsatsen belyser också vuxnas okunskap om ungas varande på sociala medier vilket relateras till Stanley Cohens teori om moralpanik. Avslutningsvis går att konstatera att ungdomarna är väl etablerade i det digitala medielandskapet och sociala medier är en stor och naturlig del av deras vardag. De ser risker men också möjligheter med att kunna dela med sig över sociala medier och vara en del av en interaktiv plattform i ständig förändring. Ungdomarna förhåller sig till normer och genuskonstruktioner som bygger på socialt konstruerade föreställningar som upplevs vara starkt historiskt och kulturellt präglade. Den manliga blicken identifieras som en social konstruktion vilken alla de intervjuade agerar utifrån.

Denna studie syftar till att, med hjälp av tematisk analys, undersöka hur kvinnor inom kriminella nätverk konstrueras i domar där krypterade chattar helt eller delvis ligger till grund för bevisningen. Den undersöker också om det finns skillnader vid jämförelse med män i samma domar. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv används genusteori som analysram där nyckelbegrepp såsom kön, genus, dikotomier och konstruktioner av genus används för att analysera studiens teman; Roll, Ansvar samt Karaktärsdrag. Dessa situeras i en bredare samhällskontext med utgångspunkten i att domar kan ses som meningsbärare, där konstruktioner kring de åtalade kvinnorna respektive männen i domarna problematiseras utifrån genusteoretiska utgångspunkter. Studiens huvudfynd visar att den största delen av empirin redogör för fakta snarare än konstruktioner av genus, men att det finns genuskonstruktioner både kring kvinnor och män som kan uttolkas i domarna.  Ett viktigt fynd i förhållande till studiens genusperspektiv är det ansvar för andra som konstrueras i flera av narrativen kring de kvinnliga åtalade. Detta kan både vara en indikation på kvinnornas egna feminitetskonstruktioner och rättens reproduktion av traditionella femininitetsideal. Föreställningar om normativ femininitet och maskulinitet identifieras som att riskera att påverka rättens syn på kvinnors och mäns deltagande i kriminella nätverk, men också som ett sätt för, främst de åtalade kvinnorna, att positionera sig själva i förhållande till brotten de står åtalade för.

Syftet med studien är att se hur socialtjänsten med sina barnavårdsutredningar kan vara en del i upprätthållandet av könsspecifika normer, förväntningar och värderingar. Våra frågeställningar är: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och värderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och värderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut? Det är en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund. Materialet utgörs av 14 barnavårdsutredningar upprättade av socialtjänsten där hälften gäller flickor och hälften pojkar. I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig från det som står i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgänge och sexuella relationer en stor del av texterna, där det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner även att skillnaderna har förändrats en del i jämförelse med den tidigare forskning vi tagit del av där det framhålls att flickor i allmänhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att både pojkar och flickor görs till subjekt men också objekt beroende på situation. / The purpose of the study is to see how the social services whit their child welfare inquiries can be a part in maintaining the gender specific norms, expectations and values. Our research questions are: How does the discourse about boys look; how are the boys described and valued in the inquiries? How does the discourse about girls look; how are the girls described and valued in the inquiries? What are the differences between the genders? Our theoretical base is social construtivism and gendertheory. This is a qualitative study and critical discourse analysis is our method of choice. Our material is 14 child welfare inquiries made by social services, half of them are about girls and half about boys. In the analyse we have come to the conclusion that the focus in the girl inquiries differs some what from where the focus in the boy inquiries lays. When investigating the girls there social intercourse and sexual relations make out a big part of the texts, the later isn’t even mentioned in the boy inquiries. We do however find that the differences have changed in comparison with the previous research that’s presented in our study where it emphasized that girls are perceived as passive objects and the boys as active subjects. We have in our material been able to see that both boys and girls are perceived as subjects, but also objects depending on the situation.