Uppsatsens syfte var att undersöka hur vikingakvinnan framställs i två stora populärkulturella medier. Detta för att närmare förstå vilken bild som förmedlas via film och skönlitteratur, och i förlängningen vad som når den stora publiken. De fyra populärkulturella titlar som undersöktes valdes ut på grund av deras popularitet samt att de ger analysen ett större tidsspann. Dessa fyra titlar var Vikingarna (Fleischer, 1958), Vikingablot (1995), Tusenårsriket (Gulløv, 2019) samt The Northman (Eggers, 2022). Analysmetoden utgjordes av både kvantitativ samt kvalitativ analys för att säkerställa att resultatet blev så empiriskt och uttömmande som möjligt. Den kvalitativa analysen bestod av frågor att besvara medan den kvantitativa utgick från frågor i tabellform. Båda analysmetoderna byggde på könsnormativa nyckelord. Den kvantitativa analysen visade på androcentrism, ett manligt fokus, men även på att kvinnor filmtekniskt inte missgynnas. Den kvalitativa analysen identifierade flertalet stereotypa element, men samtidigt även sådant som inte befäste normativa könskonstruktioner. Fem kvinnoroller identifieras; Trälinnan, Nornan, Sköldmön, Modern och Frillan. Dessa kan kombineras, med undantag Trälinnan. Dessutom identifieras vilka aktiviteter som vikingakvinnor upplevs utföra i de utvalda populärkulturella medierna samt vilken social ställning kvinnor upplevs ha i dessa framställningar av vikingatid. Slutsatsen blir att då kvinnan inte upplevs äga sin egen kropp kommer hennes sociala ställning aldrig att vara annan än låg, oavsett andra statusindikationer. / This paper took a closer look at the gender roles within popular culture that portraits the Scandinavian Viking age. Both a quantitative and a qualitative analysis was used to identify the roles that Viking women play in the chosen novels and movies. The analysis was able to detect five different roles and several activities performed by Viking women in the novels and movies, along with the conclusion that the women’s social status is low since they never are in power of their own bodies.

The purpose of this thesis is to perform a gender study focusing on Viking Age weapon graves. A female weapon burial, a male weapon burial and a female burial are studied in this thesis. It is necessary first to discuss the meaning of a weapon burial. Thereafter the thesis will discuss if it is possible to find any differences in the gender interpretation of weapon burials belonging to men and females. The weapon graves will also be interpreted in relation to a female burial. The research history is primarily based on Conkey & Spector’s (1984) article regarding archaeological androcentrism. The result of the thesis states that a weapon burial must consist of at least one of following weapons: sword, shield, spear, axe, horse equipment or arrowheads. The results also state that the interpretation of a weapon burial depends on the sexual identity of the buried individual. It is easier to state that the buried individual is a warrior if the individual is assumed to be a male. It is also possible to see differences regarding male and female burials in general where the interpretation of rich female graves is questioned due to the absence of a man in the grave. The graves are still interpreted in traditional gender roles, where the gender roles are based on the grave goods.