Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har. Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet. / This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral. An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did. The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.

The sports movement plays an important role in generating democratic upbringing and participationamong Sweden´s population. The assumption that sports associations constitute a school in democracyis well established in sports policy and is the basis for today's public sports support. Equality workoccurs within the sports movement where the Swedish Sports Confederation works to ensure thatwomen and men throughout the movement have the same power to shape sports and their ownparticipation and that no gender should be represented by less than 40 percent. This study aim todescribe and analyze election committees within wrestling associations in Sweden in their work ofrecruiting new and retaining existing board members from an equality and gender perspective. Byinterviewing seven people that represent different election committees, we were able to analyze thewrestling associations recruiting processes. The result shows that a recruitment process exists but is notinterpreted. The attitudes and perceptions of gender equality in a board are positive – several selectionboards advocate more women. The problem, however, lies in the fact that there the election committeeshave an androcentric approach which to some extent contributes to a reproduction of the powerrelations that exist within wrestling today, in order to break the structures and norms and succeed ingetting more women in, the associations may need more help from superiors

<p>Jakttraditionen är ett exempel på speciesism – diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.</p><p>Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande. I dessa kategorier har jag så letat efter paralleller till heteronormativa och androcentriska traditioner.</p><p>Parallellerna visade sig vara många och ofta tydliga, och fanns inom samtliga de undersökta områdena – alla de undersökta områden som möjliggör jakttraditionen, är också grundläggande för en androcentrisk samhällsstruktur och för ett fortsatt förtryck av icke-heteronormativa personer.</p><p>Slutsatsen blir att traditioner som gynnar förhärskande strukturer och som leder till förtryck och ofrihet för en grupp också riskerar att automatiskt drabba andra förtryckta grupper. Och omvänt, kan därmed vunna rättigheter för en förtryckt grupp försvaga de förhärskande strukturerna överlag, och på det sättet också ge ökade möjligheter för andra förtryckta grupper att hävda sin rätt.</p> / <p>The hunting tradition is an example of speciesism – discrimination of an individual on the grounds of to which species it belongs. Hunting is justified by the presumption that the life of an animal is of a lesser value than the life of human being. But hunting is also a seemingly very male dominated and hetero-normative field. This text is a discussion around the parallels between hetero-normative structures and the hunting tradition, based on an examination on the language and attitudes in hunting magazines, and analyzed from a queer theoretic and antispeciesist perspective.</p><p>The examination of the texts are made from the categories of control, objectification and categorization, masculinity standardization, glorification of violence, and hierarchic structuring, which are all of them contributing to a speciesist view, and by such are crucial for the being and justification of hunting. Within these categories, I have then looked for parallels with hetero-normative and androcentric traditions.</p><p>The parallels proved to be many and often obvious, and were found within all of the examined fields – all of the examined fields which give possibility for the hunting tradition, are also fundamental for an androcentrically structured society and a continued oppression of non-hetero-normative persons.</p><p>In conclusion, traditions which are favouring predominant structures and which leads to oppression and lack of freedom for one group also risk to automatically affect other oppressed groups. And in reverse, rights won for one oppressed group may weaken the predominant structures overall, and by such also bring increased opportunities for other oppressed groups to claim their rights too.</p>

Jakttraditionen är ett exempel på speciesism – diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv. Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande. I dessa kategorier har jag så letat efter paralleller till heteronormativa och androcentriska traditioner. Parallellerna visade sig vara många och ofta tydliga, och fanns inom samtliga de undersökta områdena – alla de undersökta områden som möjliggör jakttraditionen, är också grundläggande för en androcentrisk samhällsstruktur och för ett fortsatt förtryck av icke-heteronormativa personer. Slutsatsen blir att traditioner som gynnar förhärskande strukturer och som leder till förtryck och ofrihet för en grupp också riskerar att automatiskt drabba andra förtryckta grupper. Och omvänt, kan därmed vunna rättigheter för en förtryckt grupp försvaga de förhärskande strukturerna överlag, och på det sättet också ge ökade möjligheter för andra förtryckta grupper att hävda sin rätt. / The hunting tradition is an example of speciesism – discrimination of an individual on the grounds of to which species it belongs. Hunting is justified by the presumption that the life of an animal is of a lesser value than the life of human being. But hunting is also a seemingly very male dominated and hetero-normative field. This text is a discussion around the parallels between hetero-normative structures and the hunting tradition, based on an examination on the language and attitudes in hunting magazines, and analyzed from a queer theoretic and antispeciesist perspective. The examination of the texts are made from the categories of control, objectification and categorization, masculinity standardization, glorification of violence, and hierarchic structuring, which are all of them contributing to a speciesist view, and by such are crucial for the being and justification of hunting. Within these categories, I have then looked for parallels with hetero-normative and androcentric traditions. The parallels proved to be many and often obvious, and were found within all of the examined fields – all of the examined fields which give possibility for the hunting tradition, are also fundamental for an androcentrically structured society and a continued oppression of non-hetero-normative persons. In conclusion, traditions which are favouring predominant structures and which leads to oppression and lack of freedom for one group also risk to automatically affect other oppressed groups. And in reverse, rights won for one oppressed group may weaken the predominant structures overall, and by such also bring increased opportunities for other oppressed groups to claim their rights too.

Detta examensarbete i religionsvetenskap undersöker vilka uppfattningar fyra kvinnor med kristen och muslimsk religionstillhörighet har om sin religion och religionens roll i Sverige,samt vilka upplevelser vederbörande kvinnor har av exkluderande och marginaliserande behandling, grundat i sin religion och sitt kvinnliga kön. Det genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med två kvinnor med muslimsk religionstillhörighet och två kvinnor med kristen religionstillhörighet. Studiens resultat pekar på att kvinnor med kristen och muslimsk religions tillhörighet upplever exkluderande och marginaliserande behandling både av agenter inom samhällsinstitutioner, främst inom skolan, samt inom den religiösa grupp de tillhör.Studiens resultat visar också på att det finns upplevelser av en okunskap bland människor i Sverige om hur religionernas ideologi talar för män och kvinnors jämlikhet och jämställdhet,där religiös fundamentalism, och extremistiska värderingar att kvinnan är underordnad mannen, uppmärksammas mer än religionens ”sanna” värderingar.

The present thesis deals with the frequency and ways of using gender-specific and gender- neutral occupational labels and attempts to show if there is a tendency towards a more balanced representation of men and women in the contemporary spoken British English. The theoretical part describes the approaches to the study of language from the perspective of gender and summarises the previous research in the area of gender linguistics, focusing on the representation of men and women through language, linguistic androcentrism and sexism, language reforms proposed within the framework of equality movements and the impact of these reforms. The empirical part examines the frequencies and ways of using occupational -man compounds and compares them to their female and gender-neutral alternatives in the British parliamentary speeches, using the data from the Hansard corpus. The compounds with -man can be viewed as problematic since, from a feminist viewpoint, they contribute to linguistic invisibility of women, therefore efforts have been made to eliminate their usage. This thesis shows that overall the occupational -man forms tend to prevail over -woman, -person and other alternatives in the British parliamentary debates. However, it appears that with some occupations gender-neutral forms are becoming...

The comparison of ČT1 and TV Nova evening newscasts from a gender perspective Study is focused on the comparison of ČT1 (Události) and TV Nova (Televizní noviny) evening newscasts from a gender perspective. In my diploma thesis I follow some feminist studies that were done mainly in the anglo-american context - I try to verify if western theories about androcentrism in television newscast are valid in the czech context. My study is primarily based on the quantitative content analysis of the news - I am interested in aspects like gender inequality, representations of men and women (alternatively of transgender people), gender roles, gender stereotypes (reproduction or subversion) and reflection of the feminist thought by these media. The main aim of reasearch is to compare evening newscasts of leading czech public television (ČT1) and leading czech commercial television (TV Nova) - I try to find out if the commitment of public service has an influence on the gender aspects of these newscasts.

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket sätt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar på hur lärare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sätts i relation till den diskurs läraren befinner sig i, det vill säga det kulturella och pedagogiska kapital läraren har med sig och klimatet på den skola där läraren arbetar. Studien har utgått från en induktiv forskningsstrategi, där det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssätt där en teori ska undersökas och om möjligt bekräftas. Den teoretiska utgångspunkten består därför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gällande diskursanalys. I undersökningen ingår intervjuer med fem gymnasielärare som undervisar i kursen Svenska B. Intervjumaterialet har analyserats i temastrukturer som sedan legat till grund för en diskursanalys. Temastrukturanalysen lyfter fram fem olika teman: den dolda kanons diskurs, genusfrågorna som separat diskussion, genus som en kvinnofråga och ett kvinnligt ansvar, motstånd mot genusdiskussionen samt avsaknad av genusperspektivet i utbildningen. Diskursanalysen visar att informanterna och deras inställning till genus är beroende av den diskurs de befinner sig i, både lokalt och offentligt, och deras förhållningssätt gentemot dessa diskurser. I analysen ingår även en fördjupad teoretisk förankring.Slutsatsen är att genusperspektivet har varit osynligt under informanternas utbildning samt att genusarbetet på skolorna där de är yrkesverksamma hålls på en alldeles för generell och abstrakt nivå. Detta resulterar i att de lärare som är intresserade av genusaspekten och genuspedagogik och därför själva söker upp genuspedagogiska arbetssätt är de enda som får med sig perspektivet i sin praktiska undervisning. / A discourse analysis of gender perspectives in the teaching of the High School Course Swedish B.

I läroplanen för den svenska grundskolan står det tydligt utskrivet att skolan ska bedriva ett aktivtarbete för jämställdhet och motverka könsmönster som kan komma att begränsa barnens liv. Trotsdet så osynliggörs kvinnor och begränsande könsmönster framträder ihistorieundervisningsmaterial. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lärareserfarenheter kring hur läromedel och andra lärresurser används och kombineras, detta utifrån ettgenusperspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser undersöks läraresperspektiv på att undervisa för jämställdhet, och kvinnors roll i lärresurser. Det framkommer attansvaret att kvalitetssäkra undervisningsmaterial faller på lärarna, vilket bidrar till en högarbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen kan i sin tur vara anledningen till att lärare föredraratt använda licensierade webbsidor när de väljer digitala lärresurser i sin undervisning, då dessaredan granskats av andra kunniga. Dessutom är läromedlet och lärresurserna mansdominerade, ochatt det råder stora skillnader i lärares engagemang att kompensera för detta. / In the curriculum for the compulsory school, it is clearly stated that the school shall conduct anactive work for equality and counteract gender roles that could come to be restrictive in thechildren’s lives. Despite this, women are made invisible and restrictive gender roles are presentedin the history teaching materials. This qualitative study aims to investigate teachers experiences ofhow teaching materials and other educational resources is used and combined, from a genderperspective. Through semi structured interviews and document analysis, teachers’ perspective ofteaching for equality, and women’s role in teaching materials are investigated. It emerges that theresponsibility for evaluating teaching materials is placed on the teachers, which constitutes to ahigh workload. The high workload might be the reason why teachers prefer licensed websites whenchoosing digital educational resources in their teaching, since these websites have already beenreviewed by other knowledgeable. This study also confirms that the teaching materials are maledominated, and there are significant differences in teachers’ commitment to compensate for this.

Our western society and lifestyle is to a considerable extent depended on the way we perceive and treat our co-existing non-human species. Industrial farming, vivisection, sports, circuses etcetera are just a few examples of how human use and exploit animal bodies for own gain. A phenomenon that in many ways, is perceived, as natural and normal, and therefore seldom discussed. The thesis purpose is to problematize this phenomenon by examine, what I call “The Speciesism Gaze”, through analysis of posters that promote animal rights, selected online, through the search domain Google. The theoretical framework used, are theories focusing on intersectionality, derived within postcolonial-, eco-critical and new materialist feminism. A brief introduction of animal right movements, its linking to feminism activism and theories derived within affect theory is presented as background for the analysis. As method, I use critical discourse analysis, focusing on intertextuality of the posters context. Asking what discourses emerge, challenging the anthropocentric and androcentric western dualistic hierarchy, whilst displaying mutually reinforced structures of sexism, racism and speciesism? I discuss the western historical and cultural human idea that the human species is separated from nature and animal, and where the “right” human subject standard is perceived as male, white, heterosexual and western in the Anthropocene age. I found that, this standard is displayed, played on, and questioned in the posters selected, in relation to animal materiality, grievability, killability, species necropolitics, sexism and racism. I discuss in my conclusion that oppression based on speciesism is not a power relation discussed in society today to the same extent as expressions of sexism and racism are. It is however an oppression that we all take part in every day and that affect all of us, despite species belonging. In that context, I hope the theorization and meaning of the speciesism gaze will have significance within the field of feminist theorizations and practices.