Bakgrund Studien tog sin utgångspunkt i sociologiska begrepp som hegemonisk maskulinitet och rollkonflikt samt etnologiska studier om könsbaserad särbehandling för att vidare definiera begrepp som idealmaskulinitet, idealfemininitet, maskulin kodning, feminin kodning, diskriminering och aktiv diskriminering. Syfte Syftet med studien var att undersöka manlig förskolepersonals personliga erfarenheter av diskriminering och rollkonflikt samt att bidra till mer kunskap om ett ämne där mängden kvantitativa studier är liten. Metod Undersökningen använde sig av en kvantitativ enkätundersökning med ordinalskala. Därefter sammanställdes resultatet i statistiska diagram och en korrelationskoefficient beräknades mellan utvalda frågor genom bivariat korrelationsanalys. Det totala antalet informanter var 852. Resultat Resultaten visade att informanterna inte upplevt rollkonflikt, men att cirka 80% någon gång upplevt diskriminering. Ungefär en tredjedel av alla informanter hade någon gång blivit nekade av en vårdnadshavare att byta blöjor och ungefär en tiondel hade blivit nekade av sina kollegor att utföra blöjbyte. Att som informant bli nekad att leda 'vilo-stunder' var ovanligt, men de gånger denna typ av diskriminering inträffade så stod kollegorna för den i dubbelt så hög utsträckning som vårdnadshavarna.

Migration in general and the assessment of the need of protection concerning people from Afghanistan in particular, has in recent years risen on the migration agenda, especially after the Taliban regime's expanded control in the country. This thesis aims to investigate what guidelines that are in place for assessing female Afghan asylum seekers who applies for asylum in Sweden based on gender related persecution. Through a legal dogmatic analysis, three determinations from the Swedish Migration Agency and three determinations from three of Sweden's migration courts have been examined. The purpose has been to examine the guidelines of the determinations, analyze the values applied by the Swedish Migration Agency and the Migration Courts in the determinations, and whether the current application of the law is legally secure based on Frändberg and Von Essen's definition of legal security. The results show that there are shortcomings in the Swedish Migration Agency's as well as the Migration Courts' assessments, which is consistent with previous research. The results as well as previous research shows knowledge gaps about what requirements that should be expected from the applicants in terms of reliability, credibility, and evidence.