Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer påverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen påverkas av att identifiera sig med grupper. Vår tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott går att förklara med en starkare sammanhållning och en positiv självbild. Vi ville även undersöka om den starkare sammanhållningen med laget kunde påverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara på vår frågeställning har vi genomfört en fallstudie på ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen. Vi analyserade vårt resultat utifrån social identifikationsteori och kom fram till att medlemskapet i amatörfotbollslaget har positiva influenser på individen. Denna påverkan anser vi bero på dels de rent fysiska aspekterna men även på grund av gruppdynamiska processer som ökad sammanhållning mellan kollegorna, kontakter över avdelningsgränser och en påtaglig stressventil. Vi fann däremot även tendenser till negativa effekter som utestängning och konflikter mellan laget och den övriga organisationen.

På senare år har antalet immigranter ökat, såväl i Sverige som i resten av Europa. Under 2015 förekom stora förflyttningar av människor i vad som har kallats en flyktingkris och det finns indikationer på att negativa attityder till människor på flykt har ökat. I den offentliga diskursen om flyktingkrisen används olika ord för att benämna immigranter, som till exempel migranter, flyktingar och asylsökande. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om de benämningar som används innebär skillnader i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas. Detta eftersom tidigare forskning har visat att ord och etiketter kan ha betydelse för bedömning och värdering av andra människor och grupper. Utifrån Allports kontaktteori undersöktes dessutom om erfarenheter med immigranter har en effekt på attityderna till gruppen. I studien ingick 179 deltagare, framförallt studenter, som randomiserades till att svara på frågor och påståenden om en av de tre etiketterna, migranter, flyktingar eller asylsökande. Attityder till immigranter mättes dels på en individnivå, som social distans, och dels på en gruppnivå, som attityder i immigrationspolitiska frågor. Resultatet visade att etiketterna migranter, flyktingar och asylsökande inte innebar någon skillnad i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas, varken när det gäller social distans eller attityder i immigrationspolitik. Däremot fanns en skillnad i social distans beroende på erfarenhet, på så sätt att erfarenhet med immigranter innebar mer positiva attityder. Nuvarande studie gav därmed delvis stöd för Allports kontaktteori. De benämningar som används i diskursen om flyktingkrisen tycks däremot inte innebära skillnader i attityder till de människor som kommer till landet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning inom området.

Trots att Sveriges rankas som ett av världens mest jämställda länder lever fortfarande föreställningar om vilka egenskaper som är typiskt kvinnliga respektive manliga kvar. Tidigare studier har visat att emotion i kombination med kön påverkar hur snabbt en känsla uppfattas. Ilska upptäcktes till exempel snabbare hos män än kvinnor och glädje snabbare hos kvinnor än män. Syftet med föreliggande studie var således att söka svar på om könskategorisering gör skillnad för emotionsigenkänning. Genom en onlineenkät fick respondenterna (n=89) kategorisera emotionerna glad eller arg på manliga och kvinnliga ansikten. Medelvärdet på responstiderna beräknades och genom en 2 x 2 beroende ANOVA, med kön och emotion som beroende variabler, erhölls en signifikant huvudeffekt av både emotion och kön. Dock kunde ingen interaktionseffekt visas. Detta talar för att de stereotyper som tidigare forskning redogjort för eventuellt inte föreligger i en samtida svensk kontext. Vidare verkar det som kvinnor inte är behäftad med en lika snäv stereotyp som män. Detta eftersom kvinnors emotioner överlag identifieras signifikant snabbare än män.

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all". What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences.

This work examines the discussion that precedes the name change for maids in Sweden. In1917 the labor union club for maids called Stockholms tjänarinneförening changes its name toHembiträdesföreningen i Stockholm. Over time, hembiträde slowly replaces tjänarinna as thecommon name for maids. Through a conceptual history approach the study wishes to shinelight upon the ideas about titels found in printed sources preceding the name change. Thesource material consists of newspapers, articles in periodicals as well as printed books on thesubject. In addition to the conceptual history approach, social categories are used as a way ofmaking titles, found in the source material, comprehensible from a historical perspective.Also, Ferdinand Tönnies two concepts Gemeinschaft and Gesellschaft is used to analyzedifferent view on historical change, in relation to the maid occuptation, found in the sourcematerial. An overarching question in the work is: what kind of value can be achieved througha name change of this kind?

No description available.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman). Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan. Med detta följer behov av att finna arbetskraft som kan leva upp till dessa krav. Vidare leder detta till att arbetssökande tenderar att kategoriseras alltmer i termer av funktionsförmåga och effektivitet. Det visar sig dock att situationen kan vara mer komplex än så, då även faktorer som etnicitet, kön, ålder, trosuppfattning och klass har betydelse. Potentiell arbetskraft tenderar att väljas ut inom ramen för vad vi idag betraktar som normalitet men också utifrån vem arbetsgivaren och dennes organisation kan identifiera sig med mest. Stereotypa föreställningar kring människor som indelats i olika sociala kategorier, tycks många gånger vara avgörande när det kommer till vem som får arbete och inte. / This paper aims to provide a contribution in the fight for greater participation in society for persons with disabilities. Research shows that it is important for people with mental disabilities to be seen in the labor market to counter stigmatizing effects. It turns out, however, that people with mental disabilities today is the group that has the most difficulties in entering the labor market. The purpose is to increase an understanding of the situation of disabled people in the labor market. The study is qualitative in nature and is based on interviews that are interpreted by an intersectional perspective, theory of rationalization (Weber) and social categorization (Tideman). The result shows a picture of how the labor market today is permeated by rationalization, efficiency, flexibility and profit endeavor. This brings with it a need to find employees who can meet these requirements. Furthermore, this leads to that job seekers tend to be categorized more in terms of functional capacity and efficiency. It turns out, however, that the situation may be more complex than this, since factors such as ethnicity, gender, age, religion and class matters. Potential labor tends to be selected within the framework of what we now regard as normality but also on who the employer and his organization can identify with most. Stereotypical notions about people, who are divided into different social categories, frequently appear to be crucial when it comes to who gets the job or not.

The aim of this thesis is to explore and analyse lived experience of social categorisations such as intellectual disability, gender and age. The following overarching questions will direct the focus of the thesis, on how 13 middle-aged (aged 38-60 years) women and men who receive disability services according to the Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS), describe their everyday life practices: - In what way(s) are the social categorisations disability, gender, and age expressed in the interviews? How do the participants relate their lived experience of the social categorisation in relation to arenas such as work, family, and leisure time? How can this lived experience be understood in relation to the structures and conditions that form the institutions within the disability services? With a hermeneutic-phenomenological approach, the thesis is based on repeated audio- and video-recorded qualitative semi-structured interviews and field visits. The altogether 16 participants were divided into two groups: the main group consisted of 13 adults and a reference group, which consisted of 3 younger informants (aged 25-29 years). Despite political ambitions that state that people with disabilities should have opportunity to live like others, this thesis shows that their everyday life is, in fact, conditioned by institutional structures. The structures that conditions the disability services together with the social construction of disability, but also of age and gender, frames leisure time, social networks, family life, practicing partnership, mobility (especially for women), and working life – in short, these conditions their abilities to fulfil the expectations that are imbedded throughout the social construction of adulthood. The relationship with the labour force can be seen as an illustrative example: The ability to be part of a regular working force was central for the interviewees. However, the analysis showed that the work that was available for the participants, is a welfare state effort, that is situated in an intersection where a logic of care meets a logic derived from the open labour market, thereby creating a situation filled with contradictions. On the one hand, the informants felt an obligation to fulfil an almost Protestant work ethic. One the other hand, their work efforts are not acknowledged by society as work. On the one hand, daily activity is a voluntary right, on the other hand; the informants have little opportunity to relinquish this right, depending on the particular organisation of the disability services. The participants also expressed concerns about losing this work, a worry that can be seen as paradoxical in respect of their legislative right to daily activity.  The analysis has highlighted how the participants, in many situations, suffer a disadvantageous position with regard to hermeneutical resources to make sense of their experience. They also face structural obstacles to fully live an adult life. This could be described as experiencing societal norms of what one is expected to live up to, but at the same time be deprived of real opportunities to fulfil these requests – thereby, to live a contradiction. Lived experience of intellectual disability, gender and age, can therefore be considered as being a lived experience of a conditional adulthood.

Syftet med denna studie är att belysa A-traktorförares upplevelser av att ingå i en grupp som är stigmatiserad av samhället – hur de socialt konstruerar och reproducerar sin gruppidentitet i en kontext där de är ifrågasatta i media, liksom av sin omgivande sociala kontext. Social identitetskonstruktion, gruppnormer och sociala normer, och andra etablerade teorier och koncept användes för att tolka våra resultat. En kvalitativ approach antogs genom att använda en semi-strukturerad intervjumetodologi i form av två fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visade att A-traktorförarna känner en tillhörighet till gruppen genom social utvidgning, frihet och spontanitet, även om den utsträckning i vilken de identifierar sig med gruppen varierar beroende på en rad underliggande orsaker. Vi fann också belägg för att gruppmedlemmarna känner sig utsatta för generalisering och stereotypisering, som ett resultat av bilden av A-traktorförare som ges i media och sociala medier. Denna företeelse visade sig ha ett nära samband med omgivningens reaktioner, vilket skapar en känsla av stämpling och, i viss mån, avvikelse. Fynden i denna studie belyser vikten av social kontext och normativt beteende för att förstå A-traktorförares upplevelser i en stigmatiserad grupp. / The aim of this study is to illuminate the experiences of tractor class A-drivers, being part of a group stigmatized by society - socially constructing and reproducing their group identity in a situation where they are questioned in the media as well as by their surrounding social context. We have applied social identity construction, group- and social norms, and other established relevant theories and concepts to interpret our results. We adopted a qualitative approach, by conducting a semi-structured interview methodology in the form of two focus group interviews and three single interviews, with a total of ten respondents. The result showed that the tractor class A-drivers feel a belonging to the group through social expansion, freedom and spontaneity, though the extent to which they identify with the group varies due to a number of underlying causes. We also found evidence that the group members felt exposed to generalization and stereotyping as a result of how tractor class A-drivers were depicted in news media and social media. This phenomenon showed to be closely linked to the reaction from the environment, creating an experience of labeling and, to some extent, deviance. The findings of this study illuminates the importance of social context and normative behavior to understand the experiences of tractor class A-drivers in a stigmatized group.

To categorize groups of people is a necessity in our society. Categorization of people is used by decision makers and authorities. In the national social service legislation, categorization can be used to instruct municipalities to prioritize vulnerable groups of clients in need of support and services. The negative aspect of categorizing is that people are being labeled in a certain way, which can affect how people are being treated. The current Social Services Act in Sweden contains specific regulations to certain groups in society. One of the proposals in the extensive investigation for a new Social Services Act is to tone down these certain groups. The investigation for a new Social Services Act was sent out for consultation to 193 relevant community actors, including municipalities, government authorities and interest groups. These are given the opportunity to submit opinions and comments before the legislation is amended. This study is based on the received responses from the community actors through a qualitative text analysis. 55 of the received 157 responses addressed categorization of the target groups in the legislation. The results show that the majority of the 55 responses are in favour of target groups being toned down. In the responses there are arguments that highlight an increased individual perspective and a holistic view in social work. Other actors highlight risks with toning down the target groups, such as an increased difficulty for individuals to claim their rights and that it increases the risk of inequality. The results also show that there is a difference in the responses depending on whether the respondent is a municipality, a government authority or an interest group. The municipalities are in favour of the target groups being toned down while we find government authorities and interest groups on both sides of the argument. It also shows how different organizations take their interests into account in a consultation procedure.