<p>Uppsatsen avser att utreda hur August Strindbergs pjäs Fröken Julie avspeglar samtidens bild av kvinnan som sjuklig varelse. Enligt min mening tilltar behovet av att definiera kvinnan som biologiskt svag, i takt med kraven om jämlikhet mellan könen. Uppsatsen argumenterar för Julie som en representant för emancipationskvinnan. Denna, för mannen, hotfulla varelse som inkräktade på hans revir. Julie måste därmed avväpnas, göras svag, sjuk och styrd av sin sexualitet för att sedan utplånas. Jag tar upp hur Strindberg inspirerats av författaren Victoria Benedictsson när han skrev pjäsen. Hur hennes liv och självmord påverkat utformandet av dramat och Julie som rollfigur. Pjäsen betraktas som ett inlägg i könsdebatten. Där Strindberg skildrar ett könskrig med mannen som slutgiltig segrare och kvinnan som definitiv förlorare. Därmed ska ”illusionen” om jämlikhet avslöjas, att kvinnan inte kan utmana mannens över-lägsenhet.</p>

Uppsatsen avser att utreda hur August Strindbergs pjäs Fröken Julie avspeglar samtidens bild av kvinnan som sjuklig varelse. Enligt min mening tilltar behovet av att definiera kvinnan som biologiskt svag, i takt med kraven om jämlikhet mellan könen. Uppsatsen argumenterar för Julie som en representant för emancipationskvinnan. Denna, för mannen, hotfulla varelse som inkräktade på hans revir. Julie måste därmed avväpnas, göras svag, sjuk och styrd av sin sexualitet för att sedan utplånas. Jag tar upp hur Strindberg inspirerats av författaren Victoria Benedictsson när han skrev pjäsen. Hur hennes liv och självmord påverkat utformandet av dramat och Julie som rollfigur. Pjäsen betraktas som ett inlägg i könsdebatten. Där Strindberg skildrar ett könskrig med mannen som slutgiltig segrare och kvinnan som definitiv förlorare. Därmed ska ”illusionen” om jämlikhet avslöjas, att kvinnan inte kan utmana mannens över-lägsenhet.

This work examines the discussion that precedes the name change for maids in Sweden. In1917 the labor union club for maids called Stockholms tjänarinneförening changes its name toHembiträdesföreningen i Stockholm. Over time, hembiträde slowly replaces tjänarinna as thecommon name for maids. Through a conceptual history approach the study wishes to shinelight upon the ideas about titels found in printed sources preceding the name change. Thesource material consists of newspapers, articles in periodicals as well as printed books on thesubject. In addition to the conceptual history approach, social categories are used as a way ofmaking titles, found in the source material, comprehensible from a historical perspective.Also, Ferdinand Tönnies two concepts Gemeinschaft and Gesellschaft is used to analyzedifferent view on historical change, in relation to the maid occuptation, found in the sourcematerial. An overarching question in the work is: what kind of value can be achieved througha name change of this kind?

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare är syftet att undersöka om det finns några skillnader vad gäller talutrymme och känslosamhet mellan kvinnor och män i dramadialogen. Metoden består av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning på stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och känslosamhet. Resultatet visar en stor mängd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme är större än kvinnornas. Undersökningen visar också att graden av känslosamhet i dramat inte enbart är könsbundet. Slutsatserna visar att mäns och kvinnors sätt att agera språkligt förändrats över tid och att det inte bara är könstillhörighet som styr talet eftersom klasskillnader et cetera också har en stor inverkan.

The purpose of this study is to do a qualitative analysis of the swedish television drama Fröken Frimans krig. The story is focused around a group of women that starts a cooperation with the goal of providing women from all layers of the society with affordable and fresh groceries free from contamination that could diseases like tuberculosis and cholera. The goal of the analysis is to investigate the way historical surrounding circumstances and the obstacles for swedish women in the beginning of the 20th century are portrayed in the drama. The theoretical basis of the study is based on the way in which the creator uses history and to what extent the content is historically accurate according to conventional facts. The results of the analysis showed that the drama was mostly historically accurate but that during certain scenes deviations were made from the accuracy, for example an epithet used in the drama concerning the name of the cooperation was mentioned 25 years before it appears in history. The analysis also showed that one of the biggest obstacles for women to achieve social equality was the class structures which divided women into firmly established categories in society. For example a lower class woman was offered the position as manager of the cooperations first store but she firmly and clearly declines the offer as a result of her awareness of the current class structures in swedish society.

The TV series Fröken Frimans Krig is about the struggle for women's voting rights in Sweden during the beginning of the 20th century. The purpose of this study is to examine, through a content analysis, which pros and cons are shown in the TV series. The study also discusses how these arguments differ from those that are highlighted in historic research involving women’s right to vote. The material consists of selected scenes from the TV series. The scenes were selected with a goal-oriented selection where selected characters, gender theory and arguments for and against women’s right to vote are most strongly portrayed. The scenes have been analyzed using an analysis scheme that has been shaped according to Keith Selby and Ron Cowdery's narrative analysis model. In addition, rhetorical analysis has been used in the analysis to be able to answer the research questions. The results showed that the arguments used in the TV series are based on the arguments presented by historical research. It was possible to see clear signs that the women used logical reasoning when they argued, while the men argued based on their feelings to strengthen their opinions. This shows that the series’ creators have done their due diligence since the arguments in the series gave clear signs of the categories that the research represents. The study concluded that the TV series Fröken Frimans krig is a fictional story with elements of real history that represents the arguments for and against women’s rights to vote.

August Strindbergs naturalistiska sorgespel Fröken Julie (1888) har varit en återkommande text både under mina universitetsstudier och i gymnasieskolan. Det har väckt min nyfikenhet kring hur svensklärare undervisar med Fröken Julie och varför detta drama ofta används i svenskundervisningen i gymnasiet. Dock finns det ingen litteraturforskning som behandlar Fröken Julie ur ett didaktiskt- och lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bidra till den litteraturdidaktiska forskningen med ett lärarperspektiv om varför och hur dramat används i svenskundervisningen i gymnasiet. Studien avser att undersöka svensklärares valda fokusområden i sin undervisning med Fröken Julie eftersom dramat täcker många aspekter såsom dramatik, naturalismen, Strindberg och temana klass- och könskamp. Vidare syftar studien även till att undersöka svensklärares didaktiska tillvägagångssätt med Fröken Julie, samt varför de anser att dramat är relevant och värdefull i svenskundervisningen. Val av datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Analysen av intervjuerna har utförts med utgångspunkt i ett didaktiskt- och teoretiskt ramverk som består av de didaktiska grundfrågorna och svenskämnets konceptioner. Diskussionen och analysen kring resultatdelen visar att temana klass- och könskamp utgör en central roll, både som det primära fokusområdet i svensklärarnas undervisning och som legitimering av dramat. Dock är det flera aspekter i Fröken Julie som inte uppmärksammas i någon större grad. Fröken Julie lyfts fram som allmänbildande och förser eleverna med ett svenskt kulturarv, samt att dramat utmanar elevernas litterära trygghetszon samtidigt som det utvecklar deras läs- och språkförmåga. Lärarna betonar vikten av ett dialogiskt klassrum, där eleverna får diskutera om det lästa i grupper och därför är litteratursamtal lärarnas huvudsakliga litteraturdidaktiska metod för analyser och utforskandet av Fröken Julie. Utöver detta syftar denna studie även till att uppmärksamma utmaningar och möjligheter med Fröken Julie i svenskundervisningen i gymnasiet.

August Strindbergs naturalistiska sorgespel Fröken Julie (1888) har varit en återkommande text både under mina universitetsstudier och i gymnasieskolan. Det har väckt min nyfikenhet kring hur svensklärare undervisar med Fröken Julie och varför detta drama ofta används i svenskundervisningen i gymnasiet. Dock finns det ingen litteraturforskning som behandlar Fröken Julie ur ett didaktiskt- och lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bidra till den litteraturdidaktiska forskningen med ett lärarperspektiv om varför och hur dramat används i svenskundervisningen i gymnasiet. Studien avser att undersöka svensklärares valda fokusområden i sin undervisning med Fröken Julie eftersom dramat täcker många aspekter såsom dramatik, naturalismen, Strindberg och temana klass- och könskamp. Vidare syftar studien även till att undersöka svensklärares didaktiska tillvägagångssätt med Fröken Julie, samt varför de anser att dramat är relevant och värdefull i svenskundervisningen. Val av datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Analysen av intervjuerna har utförts med utgångspunkt i ett didaktiskt- och teoretiskt ramverk som består av de didaktiska grundfrågorna och svenskämnets konceptioner. Diskussionen och analysen kring resultatdelen visar att temana klass- och könskamp utgör en central roll, både som det primära fokusområdet i svensklärarnas undervisning och som legitimering av dramat. Dock är det flera aspekter i Fröken Julie som inte uppmärksammas i någon större grad. Fröken Julie lyfts fram som allmänbildande och förser eleverna med ett svenskt kulturarv, samt att dramat utmanar elevernas litterära trygghetszon samtidigt som det utvecklar deras läs- och språkförmåga. Lärarna betonar vikten av ett dialogiskt klassrum, där eleverna får diskutera om det lästa i grupper och därför är litteratursamtal lärarnas huvudsakliga litteraturdidaktiska metod för analyser och utforskandet av Fröken Julie. Utöver detta syftar denna studie även till att uppmärksamma utmaningar och möjligheter med Fröken Julie i svenskundervisningen i gymnasiet.

<p>Muscial theatre for children – the function of the music in theatrical storytelling for children in Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Sweden, Växjö, 2006.</p><p>The aim of this essay is to examine music in theatre for children. There is not much recent research about the subject so this essay is a way to discern this part of the theatre and to get more people interested in the matter. The survey will focus on how music is used in an institutional theatre (Regionteatern Blekinge-Kronoberg) that works with plays for children. The research consists of interviews with a composer, a director and analyzes of three plays for children played in Regionteatern Blekinge-Kronoberg. The music in the plays will be compared to recent theories about music in storytelling.</p><p>The music in the plays is used in different ways but often to explain things that are not told with words, for example feelings and description of characters. The way music is used is closely linked to how the director and composer think about music. An example is their central idea of music as a power that reaches directly to the audience. It is also important to keep in mind that it is adults that create theatre for children which means that the music and stories are always filtered by adult’s eyes and ears.</p>

Muscial theatre for children – the function of the music in theatrical storytelling for children in Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Sweden, Växjö, 2006. The aim of this essay is to examine music in theatre for children. There is not much recent research about the subject so this essay is a way to discern this part of the theatre and to get more people interested in the matter. The survey will focus on how music is used in an institutional theatre (Regionteatern Blekinge-Kronoberg) that works with plays for children. The research consists of interviews with a composer, a director and analyzes of three plays for children played in Regionteatern Blekinge-Kronoberg. The music in the plays will be compared to recent theories about music in storytelling. The music in the plays is used in different ways but often to explain things that are not told with words, for example feelings and description of characters. The way music is used is closely linked to how the director and composer think about music. An example is their central idea of music as a power that reaches directly to the audience. It is also important to keep in mind that it is adults that create theatre for children which means that the music and stories are always filtered by adult’s eyes and ears.