Skolverket för i en artikel fram hur film har blivit ett alltmer vanligt inslag ihistorieundervisningen. På grund av detta har även den historiedidaktiska forskningenintresserat sig för de problem och möjligheter detta ger i klassrummet. Flera undersökningarhar gjorts inom området för att ta reda på användbara metoder samt filmens inverkan påeleverna.1 Dock har dessa i stor utsträckning fokuserat på historisk empati medan andraområden lämnats outforskade. På så sätt valde vi att undersöka vilken inverkanläromedelstexter och spelfilmer har när elever tolkar det förflutna. Med detta vill vikomparativt undersöka hur elevernas uppfattning av historia påverkas av dessa två medier.Därför genomfördes studien i en klass som delades in i två grupper, en som såg film och ensom läste text. För att mäta elevernas kunskapsutveckling användes ett förtest och ett eftertest.Dessa analyserades med teoretiska verktyg som var konstruerade utifrån historiedidaktiskateorier och förklaringsmodeller. Resultaten behandlas kvalitativt och analyseras genom attanvända kodning. Detta genom att göra om våra teoretiska perspektiv till analysverktyg blandannat i en kunskapsmatris. De resultat studien får fram visar att eleverna som läste text kundeföra mer komplexa resonemang än de som såg filmklipp.

No description available.

Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen. Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel. Det säkerhetsfrämjande samarbetet har uppnått positiva resultat i Baltikum, Sverige och Försvarsmakten. De drivkrafter som funnits utifrån Allisons teorier är; säkerhet i Östersjön, ett Baltikum närmare Europa, integration i EU och Nato samt välvilja och resultat. De två perspektiven har tillsammans bra förklaringskraft.

Uppsatsen syftar till att förklara de drivkrafter som fanns bakom den intensiva utveck-lingen av svenska flottans ubåtsjaktförmåga under den senare halvan av 1940-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikten att finna vilket av dem som har den starkaste förklaringskraften. Perspektivstudien bygger på två statsvetenskapliga modeller vilka har utvecklats av Graham Allison i boken ”Essence of Decision”. Denna studieväg har tidigare använts av andra forskare i liknande syfte med gott resultat. I detta arbete benämns de bägge perspektiven för det ”rationella aktörs-perspektivet” respektive för det ”interna maktkampsperspektivet”. För de respektive perspektiven finns av Allison rekommenderade frågeställningar, dessa är översatta och omformulerade för att passa uppsatsens ämne. Frågeställningarna får också bilda analytiska nät, vilka används för att undersöka empirin och skapa ett underlag där svar på uppsatsens frågeställning återfinns.    Resultatet av arbetet är att det rationella aktörsperspektivet har den starkaste förklarings-kraften och kan i huvudsak stå ensamt för förklaringen bakom drivkrafterna. Det interna maktkampsperspektivet kan inte ensamt stå bakom några drivkrafter, men däremot finns här den igångsättande kraften som leder till att ubåtsjaktförmågeutvecklingen igångsätts. Den bästa förklaringskraften erhålls om de bägge perspektiven tillåts att gemensamt förklara drivkrafterna. Medvetna val och en vilja till att ge Marinen en god förmåga att i såväl fred som i neutralitet och krig, kunna hävda Sveriges territorium är drivkraften bakom ubåtsjaktförmågeutvecklingen. / The aim of this study is to explain the driving forces behind the development of Swedish Anti-Submarine Warfare skills during the late 1940s. The study of the development is conducted using two different perspectives and comparing them to determine which one of them that has the best explanatory power. The approach has been made with two separate scientific explanations from Graham Allison’s book “Essence of Decision”, they are called the “rational actor” and “governmental politics”. Allison has stated a number of questions for each of the two different perspectives. These questions have been translated and adapted to the purpose of this study. The questions have been used to develop two different analytical nets, one for each perspective and these nets have been used to analyse the empirical data and answer the question of the study.   The result of the study is that the perspective of the rational actor has a strong possibility to explain the course of events which led to the development of Swedish ASW-capability. In the perspective of governmental politics the starting factor of the development can be found but it is not enough to explain the development on its own. The two perspectives together give an even stronger explanation of the driving forces behind the development. There are some deliberate choices made by people in charge and a strong will to create a capable Navy which will be able to claim the right of Swedish territorial waters during peace, neutrality and war, which creates the starting factors leading towards the build-up of the modern Swedish ASW-capability.

No description available.

The aim of the present study is to explain what where the driving forces behind the development of antisubmarine warfare skill on Swedish sea operational helicopters during the time 1980-92. The study is done by using two different perspective, based on Graham Allison scientific explanation models found in his book Essence of Decision. In the study the perspectives are named “rational actor” and “governmental politics”. The purpose is to investigate if respective model can explain the development of antisubmarine warfare skill on Swedish helicopters during the previously mentioned timeframe. The result of the study is that by using the rational actor perspective the development of anti submarine warfare can be explained in a large extent. The study proves that there were a well-defined threat and that consensus was that this threat would be met i.e. with anti submarine warfare resources. It cannot be demonstrated that the helicopter and the development of its anti submarine warfare capability was the single most suitable option. By using the model governmental politics, the development is not significantly explained because no internal differences of large extent have been demonstrated. The model contributes rather to illuminate the actors and factors that shaped their actions. If the models are used as complement to each other a wider perspective of what has happened is shown, but the explanation is not strengthened. / Syftet med uppsatsen är att studera de drivkrafter som låg bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan på sjöoperativ helikopter under tidsperioden 1980-92. Studien genomförs med hjälp av två perspektiv vilka är baserade på Graham Allisons samhällsvetenskapliga modeller, och dennes bok Essence of Decision. I arbetet benämns perspektiven rationell aktörsmodell respektive maktspelsmodell. Ambitionen är att undersöka om respektive modell kan förklara utvecklingen av ubåtsjaktförmågan på sjöoperativ helikopter under nämnda period. Resultatet av studien är att med hjälp av den rationella aktörsmodellen kan bakomliggande drivkrafter till utvecklingen av ubåtsjaktförmågan i stor utsträckning påvisas. Studien påvisar att det fanns ett väl definierat hot samt att enighet rådde att detta hot skulle bemötas, d.v.s. med ubåtsjaktresurser. Dock kan inte påvisas att helikopter och utvecklingen av dess ubåtsjaktförmåga var det enskilt lämpligaste alternativet. Med hjälp av maktspelsmodellen kan orsakerna till utvecklingen inte nämnvärt förklaras eftersom inget maktspel av större omfattning har påvisats. Den senare modellen bidrar snarare till att belysa aktörer och faktorer som formade deras agerande. Nyttjar man modellerna som komplement till varandra ges en bredare bild av skeendet men förklaringen av bakomliggande faktorer stärks inte.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i antagandet att det svenska luftvärnet under 2000- talet har haft en begränsad utveckling och att truppslaget inte har följt den internationella trenden med mer högpresterande system. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara vad som har drivit det svenska luftvärnets utveckling och vilka faktorer som lett till att luftvärnet idag ser ut som det gör. Graham Allison klassiska verk Essence of Decision har utgjort den teoretiska referensramen som legat till grund för undersökningen. Luftvärnets utveckling har studerats utifrån perspektiven om Rationellt beslutsfattande och Maktutövat beslutsfattande. Resultatet av undersökningen visar att Allisons teorier är gynnsamma för att studera drivkrafter och förklara luftvärnets utveckling. Det maktutövade beslutsfattandet kan till stor del klargöra utvecklingen men har visat sig sakna fullständig förklaringskraft. Perspektivet kan därför med fördel nyttjas för att ge en alternativ bild av utvecklingen men inte ensamt förklara drivkrafterna bakom. Det rationella beslutsfattandet är det som av denna uppsats deklareras ha bäst förklaringskraft. Försvarsmaktens begränsade förmåga att driva utvecklingen av luftvärnet framåt antas ha berott på förändrade målsättningar som skett till följd av skiftande fokus på nationella och internationella insatser. Tilldelning av resurser har stundtals varit knapphändig men har i stora drag följt de övergripande målsättningar Försvarsmakten haft med luftvärnet. / The thesis is based on the assumption that the Swedish Ground Based Air Defense (GBAD) in the 21st century has had a limited development and has not followed the international trend of higher performance systems. The purpose of this thesis is to explain what has propelled the GBAD development and to study the underlying factors that have shaped today´s GBAD. Graham Allison classical work Essence of Decision has provided the theoretical framework that formed the basis for the study. The development of GBAD has been studied from the perspective of Rational Actor model and the Governmental Politics model. The result of the survey shows that Allison's theories are favorable for studying the driving forces and explain GBAD development. The Governmental Politics model almost provides a sufficient explanation but does not provide a comprehensive explanation. The perspective can be beneficially used to give an alternative approach of the development but not alone explain the underlying factors. The Rational Actor model offers the best explanatory power. The Swedish Armed Forces' limited ability to develop GBAD is assumed to have been a result of the changing objectives, which occurred due to an altering focus of national and international missions. Allocation of resources has, at times, been inadequate but has broadly followed the overall objectives the Armed Forces had had with GBAD.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur behandlare och volontärer upplever att män som utsatt kvinnor för våld i nära relationer beskriver och förklarar sina erfarenheter som våldsutövare och hur de talar om våldet i relation till deras bild av maskulinitet. Vidare är syftet att undersöka hur respondenterna påverkas av männens berättelser. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer, där en intervjuguide tillämpas för att strukturera datainsamlingen. Resultaten analyseras utifrån tre olika teman; männens sätt att beskriva och berätta om våldet, männens bild av maskulinitet samt hur respondenterna påverkades av männens berättelser. Teorier som har använts i denna studie är teorier om spegeljaget, våldets normaliseringsprocess för männen samt kognitiv dissonans. Resultatet av denna studie tyder på att män använder narrativa strategier för att förmildra och förklara sitt våldsutövande i nära relationer. Respondenterna upplever känslor som maktlöshet och frustration vid samtal med män som inte vill ta ansvar för sina handlingar. / The purpose of this paper is to investigate how therapists and volunteers find that men who exposed women to violence in close relationships describe and explain their experiences as violence practitioners and how these men describes violence in relation to their image of masculinity. Furthermore, the purpose is to investigate how respondents are affected by the stories of men. The study is based on five qualitative interviews, where an interview guide is used to structure the data collection. The results are analyzed based on three different themes; men's ways of describing and telling about violence, men's image of masculinity and how respondents were influenced by men's stories. Theories that have been used in this study is theories of mirror self, the normalization process of violence for men and cognitive dissonance. The result of this study suggests that men use narrative strategies to mitigate and explain their violence in close relationships. Respondents experience feelings like powerlessness and frustration in conversations with men who do not want to take responsibility for their actions.