Att utveckla förståelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning många gånger är problematisk och inte leder till begreppsförståelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförståelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus på begreppsförståelsen av evolutionära mekanismer och hur elever utvecklar förståelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i två gymnasieklasser som var i akt att påbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrån olika förutsättningar. Undersökningen visar på några av de utmaningar som lärare och elever ställs inför vid undervisning om evolutionsteorin. / To develop an understanding of the theory of evolution may, at first glance seem simple, but several studies show that teaching it often is problematic and does not lead to conceptual understanding. The teaching of evolution may focus on different aspects such as conceptual understanding of evolution or to show evolution as a historical process. This essay is focused on conceptual understanding of evolutionary mechanisms and how students develop an understanding of them. We have had the opportunity to study students in two high school classes before they began studiyng evolution. All these students have a common body of knowledge from Swedish elementary school but they will now study evolution from two different perspectives. The survey reveals some of the challenges that teachers face when teaching evolution.

Skolverket för i en artikel fram hur film har blivit ett alltmer vanligt inslag ihistorieundervisningen. På grund av detta har även den historiedidaktiska forskningenintresserat sig för de problem och möjligheter detta ger i klassrummet. Flera undersökningarhar gjorts inom området för att ta reda på användbara metoder samt filmens inverkan påeleverna.1 Dock har dessa i stor utsträckning fokuserat på historisk empati medan andraområden lämnats outforskade. På så sätt valde vi att undersöka vilken inverkanläromedelstexter och spelfilmer har när elever tolkar det förflutna. Med detta vill vikomparativt undersöka hur elevernas uppfattning av historia påverkas av dessa två medier.Därför genomfördes studien i en klass som delades in i två grupper, en som såg film och ensom läste text. För att mäta elevernas kunskapsutveckling användes ett förtest och ett eftertest.Dessa analyserades med teoretiska verktyg som var konstruerade utifrån historiedidaktiskateorier och förklaringsmodeller. Resultaten behandlas kvalitativt och analyseras genom attanvända kodning. Detta genom att göra om våra teoretiska perspektiv till analysverktyg blandannat i en kunskapsmatris. De resultat studien får fram visar att eleverna som läste text kundeföra mer komplexa resonemang än de som såg filmklipp.

Både nationella och internationella mätningar visar att de svenska elevernas resultat sjunker i de naturvetenskapliga ämnena (Utbildningsstatistiksenheten 2015; Skolverket 2014). För att motverka denna trend anser många forskare att man bör arbeta med språket explicit (Gibbons 2013; Hajer & Meestringa 2014; Johansson & Sandström 2015). Emellertid är det många lärare som saknar kunskap om hur man kan arbeta med språk- och ämnesintegrering i undervisningen. Dessutom är den naturvetenskapliga diskursen så pass abstrakt att Hajer (2015) menar att den bör ses som ett nytt språk. Därför exemplifierar vi i denna studie hur man kan arbeta med språkinriktad undervisning i teknik med elever i de yngre åldrarna genom att designa undervisning, som utförts under åtta lektioner i årskurs två. Denna klass delas sedan in i två jämförelsegrupper, starka- och svaga- textbrukare. För att mäta kunskapsutvecklingen användes för-, efter- och fördröjd eftertest som bedöms kvalitativt i en matris. Med hjälp av matrisen och analys av ordval skapas dessutom kvantitativ data. Både kvalitativ och kvantitativ data analyseras sedan med hjälp av Vygotskij sociokulturella teori och genrepedagogikens mode kontinuum. Resultatet visar att genom arbete med språkinriktad undervisning har eleverna kunnat tillägna sig både kunskap om språket och ämnet. Vidare visar resultatet att för elever som anses vara svaga textbrukare har denna typ av undervisning stor betydelse vid språk- och kunskapsutveckling. Undervisningsförsöket behandlar teknikämnet men vi anser att de metoder som används även går att applicera på övriga naturvetenskapliga ämnen och i arbetet talar vi därför om kunskapsutveckling i både naturvetenskap och teknik. / Both national and international surveys show that the Swedish pupils' performance drops in the natural sciences (Utbildningsstatistiksenheten 2015; Skolverket 2014), and as remedy to this trend, many researchers suggest explicit work with the language (Gibbons 2013; Hajer & Meestringa 2014; Johansson & Sandström 2015). However, many teachers lack the knowledge of how to work with language and subject integration in their classes. Moreover, the scientific discourse is seen as an abstract language that Hajer (2015) argues should be seen as a new language. Therefore, in this study we want to exemplify how to work with language-oriented teaching in technology with pupils in lower elementary school. To demonstrate this, we have designed a unit in technology education, which was conducted during eight lessons in grade two. The class was then split into two comparison groups, strong- and weak-text users. The pupils also did pre-, post- and delayed post-tests. The tests are then assessed qualitatively in a matrix. Using the matrix and analysis of the vocabulary we also created quantitative data. Both qualitative and quantitative data are then analyzed using Vygotsky’s sociocultural theory and the genre based idea of, mode continuum. The result of this study shows that through language and subject integration, pupils have been able to acquire both knowledge of the language and the subject. Furthermore, the results show that for pupils who are considered weak text users this type of teaching has a great importance to their language and knowledge development. This study based on a teaching experiment deals with the subject of technology but we believe that the methods also can be applied to the natural sciences and therefore in this study we talk about knowledge development in science and technology.

Artificial Intelligence (AI) is a useful tool in education, with the potential to enhance teaching through the use of digital learning environments (DLEs) such as intelligent tutoring systems (ITSs). This thesis investigates the development and evaluation of an AI-assisted web-based platform for pure question-based learning (pQBL) in upper secondary school mathematics. The study aims to assess the prototype's effects compared to traditional classroom instruction and the quality of AI-generated multiple-choice questions (MCQs) using OpenAI’s GPT-4. To do this, the following research questions were formulated: (1) How can an AI-assisted platform for pQBL be designed and implemented? (2) To what extent do GPT-4 generated MCQs meet quality criteria? (3) How do learning outcomes compare between students using AI-assisted pQBL materials and those receiving traditional instruction? The study utilized principles of Question Construction and Prompt Engineering, ensuring AI-generated MCQs adhered to predefined quality standards. Human evaluation by a Teacher Quality Control panel refined and validated the generated MCQs. The effectiveness of the developed prototype was tested using a pretest/posttest design where score changes were analyzed using paired-samples t-tests. The findings indicate that generating high-quality MCQs remains a challenge. Human evaluation is essential to ensure educational efficacy, as only a fraction of the AI-generated MCQs met quality standards. User testing revealed comparable learning outcomes between the pQBL and control groups, with statistically significant results, though limitations in the pretest/posttest design may have influenced these findings. This research highlights the potential and limitations of AI in education, suggesting the need for further studies on AI-assisted tools, including exploring other language models and conducting longitudinal assessments to optimize learning outcomes. / AI utgör en viktig resurs inom utbildning och har potential att förbättra undervisningen genom digitala lärmiljöer (DLE), såsom intelligenta handledningssystem (ITS). Detta examensarbete undersöker utvecklingen och utvärderingen av en AI-stödd webbaserad plattform för rent frågebaserat lärande (pQBL) i matematik på gymnasiet. Studien syftar till att bedöma plattformens effektivitet jämfört med traditionell klassrumsundervisning och att utvärdera kvaliteten på flervalsfrågor som genereras av OpenAI:s GPT-4. För att uppnå detta formulerades följande forskningsfrågor: (1) Hur kan en AI-stödd plattform för pQBL designas och implementeras? (2) I vilken utsträckning uppfyller GPT-4- genererade flervalsfrågor fördefinierade kvalitetskriterier? (3) Hur skiljer sig inlärningsresultaten mellan elever som använder AI-stött pQBL-material och de som får traditionell klassrumsundervisning? Studien tillämpade principer för fråge- och promptkonstruktion för att säkerställa att de AI-genererade flervalsfrågorna följde fördefinierade kvalitetsstandarder. En panel av lärare genomförde mänsklig utvärdering för att förbättra och validera de genererade flervalsfrågorna. Effekten av den utvecklade prototypen testades genom en förtest/eftertest-design där poängförändringen analyserades genom parvisa t-tester. Resultaten indikerar att det finns utmaningar i att generera högkvalitativa flervalsfrågor. Mänsklig utvärdering är nödvändig för att säkerställa kvaliteten hos de AI-genererade flervalsfrågornas eftersom endast en mindre del av dem uppfyllde kvalitetskraven. Användartester visade jämförbara inlärningsresultat mellan pQBL-gruppen och kontrollgruppen med statistiskt signifikanta resultat även om begränsningar i förtest/eftertest-designen kan ha påverkat dessa resultat. Denna forskning belyser AI:s potential och begränsningar inom utbildning och föreslår behovet av ytterligare studier kring AI-drivna verktyg, inklusive undersökning av andra språkmodeller och genomförande av longitudinella studier för att optimera inlärningsresultaten.