Syftet med studien har varit att undersöka en läromedelstexts läsbarhet i ämnet svenska som andraspråk för årskurs 7–9. Metoden som använts är metodkombination, vilket innebär en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. De viktigaste resultaten i studien är att läromedelstexten innehåller läsbarhetsfaktorer som kan försvåra läsbarheten, såsom statiska verb, obestämda pronomen, grammatiska metaforer och ämnesord. Det kan också försvåra läsbarheten att läromedelstexten innehåller mycket få kausala konnektorer. Läsbarhetsfaktorer som underlättar läsbarheten är att läromedelstexten innehåller mycket få satsförkortningar, ett antal dynamiska verb och att den innehåller röst. Resultatet visar även på att lix, som är en metod att mäta om läromedelstexter är lätt- eller svårlästa, är ett otillräckligt mätverktyg som endast visar en liten del av en läromedelstexts läsbarhet. Det tydliggörs i resultatet att det är flera läsbarhetsfaktorer som måste tas hänsyn till när läromedel väljs för att läromedelstexterna inte ska vara för svåra för eleverna.

Skolverket för i en artikel fram hur film har blivit ett alltmer vanligt inslag ihistorieundervisningen. På grund av detta har även den historiedidaktiska forskningenintresserat sig för de problem och möjligheter detta ger i klassrummet. Flera undersökningarhar gjorts inom området för att ta reda på användbara metoder samt filmens inverkan påeleverna.1 Dock har dessa i stor utsträckning fokuserat på historisk empati medan andraområden lämnats outforskade. På så sätt valde vi att undersöka vilken inverkanläromedelstexter och spelfilmer har när elever tolkar det förflutna. Med detta vill vikomparativt undersöka hur elevernas uppfattning av historia påverkas av dessa två medier.Därför genomfördes studien i en klass som delades in i två grupper, en som såg film och ensom läste text. För att mäta elevernas kunskapsutveckling användes ett förtest och ett eftertest.Dessa analyserades med teoretiska verktyg som var konstruerade utifrån historiedidaktiskateorier och förklaringsmodeller. Resultaten behandlas kvalitativt och analyseras genom attanvända kodning. Detta genom att göra om våra teoretiska perspektiv till analysverktyg blandannat i en kunskapsmatris. De resultat studien får fram visar att eleverna som läste text kundeföra mer komplexa resonemang än de som såg filmklipp.