• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 12
  • 8
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

NO-undervisningens relevans för andraspråkselever : En systematisk litteraturstudie om hur NO-undervisningkan stödja andraspråkselevers språk- ochkunskapsutveckling

Grundström, Riam January 2015 (has links)
Syftet med den här litteraturstudien är att få kunskap om hur och på vilka sätt NOundervisningenkan stödja andraspråkselever i årskurs 1-6 i deras språkutveckling samt derasutveckling av kunskaper i naturvetenskap. Studiens design är en systematisk litteraturstudie därrelevant forskning har sökts med hjälp av databaserna ERIC, avhandlingar.se och libris samttidskriften NorDiNa. Resultatet visar att det krävs tre beståndsdelar för lära sig ett andraspråk,vilka är ett behov och motivation att lära sig det nya språket, goda förebilder som talar det nyaspråket samt ett socialt sammanhang som för talaren av det nya språket och talaren avmålspråket tillsammans. Vidare krävs det fem faktorer för att tvåspråkiga elever ska utvecklasin naturorienterade läs- och skrivkunnighet, vilka är: de tre stegen för lärande (första steget ärelevens tidigare erfarenheter och kunskaper, andra steget är att eleven kopplar de nyakunskaperna med sina tidigare erfarenheter och slutligen uppnår eleven ett mer avancerat tänkmed hjälp av de nya kunskaperna) lämplig pedagogik, kontextuellt samspel, anpassning tillelevernas språknivå (första- och andraspråket) och en elevcentrerad klassrumsmiljö.Nyckelord:
2

Språkstödjande undervisning i de naturorienterade ämnena : En studie i grundskolans år 4-6 utifrån lärares perspektiv på undervisning

de Gysser, Isabell January 2016 (has links)
Syftet med den här studien är att belysa och tillföra ämnesdidaktisk kunskap kring språkstödjande undervisning i de naturorienterade ämnena i grundskolans årskurser 4-6. Studien ställer upp tre forskningsfrågor som handlar om hur några lärare beskriver sin undervisning i de naturorienterade ämnena utifrån ett språkligt förhållningssätt, vilka praktiska tillvägagångssätt de väljer att använda samt hur dessa val syftar till att skapa förståelse för ämnesspecifikt innehåll hos eleverna. Studien har således ett perspektiv på undervisning utifrån en lärarhorisont och grundar sig på sex kvalitativa semistrukturerade lärarintervjuer. Insamlat material har analyserats och resulterat i fem teman som strukturerar informanternas utsagor om deras språkinriktade undervisning: mötet med ämnesspråket, svårigheter och signifikant svårare områden, metoder och aktiviteter, synlig kunskapsutveckling samt framgångsfaktorer. Studien visar i likhet med tidigare empirisk forskning kring det naturvetenskapliga språkets särdrag att det skolspråk eleverna möter i NO-undervisningen i årskurs 4-6 har komplexa beståndsdelar. Undervisningen handlar mycket om att stötta eleverna i den språkligt och innehållsligt abstrakta världen genom metoder och aktiviteter som kopplar nytt ämnesstoff till en för eleverna välkänd kontext. När lärarna beskriver didaktiska val handlar det i stor utsträckning om sådana som kontextualiserar ämnesinnehållet, gör eleverna delaktiga i kommunikativa sammanhang samt ställer upp ett stödjande ramverk kring språket. Utifrån studiens resultat och teoretiska bakgrund kan lärarstudenter, lärare, skolledare eller annan personal verksam i svensk skola finna belägg för vikten av att ställa upp kunskapsmål och språkliga mål. Diskussionen i studien leder fram till ett förslag på vidare studier som handlar om de, från tidigare forskning uppställda tre kännetecken för en funktionell språkinriktad undervisning; kontextualisering, interaktion samt språkstöttning, skulle kunna utökas till att även omfatta en aspekt som handlar om vikten av repetition i undervisningen. I den här studien blev denna fjärde aspekt framträdande tillsammans med de tre övriga.
3

Elevers attityder till de naturorienterade ämnena : En studie om olika påverkansfaktorer

Johansson, Petra, Säfverström, Anna-Stina January 2008 (has links)
Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade ämnena och vilken betydelse läraren och lärarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i årskurs nio från två olika skolor. Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade ämnena och att dessa till stor del påverkades av lärarens förhållningssätt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos läraren: pedagogisk förmåga, goda ämneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att påverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske. Studien visar på att de elever som givits möjlighet till att påverka var mer positivt inställda till samt kunde se fördelar med sin påverkan än de som inte fått denna möjlighet. Vidare kan även en koppling göras mellan elevernas attityder och undervisningens avsaknad på relaterbarhet till vardagslivet. / The essay is about student's attitudes towards the science orientated subjects and the influence the teacher has for creating these attitudes. The study also tries to present students influence in the classroom, and to what extent they believe they can promote their suggestions. Separate interviews were conducted with 15 year old students from two different schools. The given result shows that the students had fairly positive attitudes to the science orientated subjects, mostly due to the teacher's mindset and the way of teaching. The following four items were mentioned by the students as crucial in order to create a successful teacher: Pedagogical capability, knowledge of the subject, leadership and choice of education. The students wanted the opportunity to be able to influence the teaching, however, they couldn't express how to do that. The study also shows that the students that were given the chance to present their comments on the class were more positive towards the subject. Furthermore, a connection between the students’ attitudes and the lack of subject's relation to the daily life could be made.
4

Elevers attityder till de naturorienterade ämnena : En studie om olika påverkansfaktorer

Johansson, Petra, Säfverström, Anna-Stina January 2008 (has links)
<p>Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade ämnena och vilken betydelse läraren och lärarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i årskurs nio från två olika skolor.</p><p>Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade ämnena och att dessa till stor del påverkades av lärarens förhållningssätt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos läraren: pedagogisk förmåga, goda ämneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att påverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske. Studien visar på att de elever som givits möjlighet till att påverka var mer positivt inställda till samt kunde se fördelar med sin påverkan än de som inte fått denna möjlighet. Vidare kan även en koppling göras mellan elevernas attityder och undervisningens avsaknad på relaterbarhet till vardagslivet.</p> / <p>The essay is about student's attitudes towards the science orientated subjects and the influence the teacher has for creating these attitudes. The study also tries to present students influence in the classroom, and to what extent they believe they can promote their suggestions. Separate interviews were conducted with 15 year old students from two different schools.</p><p>The given result shows that the students had fairly positive attitudes to the science orientated subjects, mostly due to the teacher's mindset and the way of teaching.</p><p>The following four items were mentioned by the students as crucial in order to create a successful teacher: Pedagogical capability, knowledge of the subject, leadership and choice of education.</p><p>The students wanted the opportunity to be able to influence the teaching, however, they couldn't express how to do that. The study also shows that the students that were given the chance to present their comments on the class were more positive towards the subject. Furthermore, a connection between the students’ attitudes and the lack of subject's relation to the daily life could be made.</p>
5

Kommersiella datorspel, en studie av SimCity i undervisningen

Euström, Anna, Hofverberg, Lotta January 2007 (has links)
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om det går att använda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som läromedel i undervisningen. Vi ville ta reda på vad i spelen som kan locka eleverna att lära sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan få ett helhetsperspektiv på verkligheten och vilken roll pedagogen kan få i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever från år 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1½ timme. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara på våra frågor. Genom att göra en jämförelse mellan kursplanen, elevernas läroböcker och spelet har vi funnit exempel på lärande inom matematik och No/teknik. Spelet i sig anser vi inte ger eleverna ämneskunskaper utan det är spelandet i samspel med en diskussion och vidare undersökning utanför spelet som gör att eleverna lär sig något. SimCity ger möjligheter till ämnesövergripande teman. Undersökningen kan ge uppslag till hur man kan arbeta med SimCity i undervisningen.
6

Utomhuspedagogik, en metod att nå kursplansmålen i NO

Edenhäll, Sandra, Tomelius, Lina January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna på en skola med utomhuspedagogik arbetar för att nå kursplansmålen i de naturorienterade ämnena. De frågeställningar vi utgått från lyder: Hur arbetar lärarna på I Ur och Skur skolan för att nå kursplansmålen i de naturorienterade ämnena? Hur anser lärarna att undervisningens olika lärandemiljöer påverkar elevernas förståelse? Undersökningen gjordes på en i Ur och Skur skola i Sverige där vi gjorde kvalitativa intervjuer med alla lärarna. Resultatet visar att lärarna på skolan är mycket samspelta och kunniga om hur utomhusundervisning bör bedrivas och varför. Resultatet visar även att lärarna är medvetna om hur olika lärandemiljöer påverkar vad eleverna lär sig.
7

Språkinriktad undervisning i naturvetenskap och teknik

Arias Tasnadi, Carina, Tuveson, Myrna January 2016 (has links)
Både nationella och internationella mätningar visar att de svenska elevernas resultat sjunker i de naturvetenskapliga ämnena (Utbildningsstatistiksenheten 2015; Skolverket 2014). För att motverka denna trend anser många forskare att man bör arbeta med språket explicit (Gibbons 2013; Hajer & Meestringa 2014; Johansson & Sandström 2015). Emellertid är det många lärare som saknar kunskap om hur man kan arbeta med språk- och ämnesintegrering i undervisningen. Dessutom är den naturvetenskapliga diskursen så pass abstrakt att Hajer (2015) menar att den bör ses som ett nytt språk. Därför exemplifierar vi i denna studie hur man kan arbeta med språkinriktad undervisning i teknik med elever i de yngre åldrarna genom att designa undervisning, som utförts under åtta lektioner i årskurs två. Denna klass delas sedan in i två jämförelsegrupper, starka- och svaga- textbrukare. För att mäta kunskapsutvecklingen användes för-, efter- och fördröjd eftertest som bedöms kvalitativt i en matris. Med hjälp av matrisen och analys av ordval skapas dessutom kvantitativ data. Både kvalitativ och kvantitativ data analyseras sedan med hjälp av Vygotskij sociokulturella teori och genrepedagogikens mode kontinuum. Resultatet visar att genom arbete med språkinriktad undervisning har eleverna kunnat tillägna sig både kunskap om språket och ämnet. Vidare visar resultatet att för elever som anses vara svaga textbrukare har denna typ av undervisning stor betydelse vid språk- och kunskapsutveckling. Undervisningsförsöket behandlar teknikämnet men vi anser att de metoder som används även går att applicera på övriga naturvetenskapliga ämnen och i arbetet talar vi därför om kunskapsutveckling i både naturvetenskap och teknik. / Both national and international surveys show that the Swedish pupils' performance drops in the natural sciences (Utbildningsstatistiksenheten 2015; Skolverket 2014), and as remedy to this trend, many researchers suggest explicit work with the language (Gibbons 2013; Hajer & Meestringa 2014; Johansson & Sandström 2015). However, many teachers lack the knowledge of how to work with language and subject integration in their classes. Moreover, the scientific discourse is seen as an abstract language that Hajer (2015) argues should be seen as a new language. Therefore, in this study we want to exemplify how to work with language-oriented teaching in technology with pupils in lower elementary school. To demonstrate this, we have designed a unit in technology education, which was conducted during eight lessons in grade two. The class was then split into two comparison groups, strong- and weak-text users. The pupils also did pre-, post- and delayed post-tests. The tests are then assessed qualitatively in a matrix. Using the matrix and analysis of the vocabulary we also created quantitative data. Both qualitative and quantitative data are then analyzed using Vygotsky’s sociocultural theory and the genre based idea of, mode continuum. The result of this study shows that through language and subject integration, pupils have been able to acquire both knowledge of the language and the subject. Furthermore, the results show that for pupils who are considered weak text users this type of teaching has a great importance to their language and knowledge development. This study based on a teaching experiment deals with the subject of technology but we believe that the methods also can be applied to the natural sciences and therefore in this study we talk about knowledge development in science and technology.
8

Hur sju erkänt skickliga lärare ger möjlighet till lärande i NO-undervisningen : En kvalitativ studie ur ett lärarperspektiv

Mårtensson, Ida, Bergsten, Sara January 2010 (has links)
Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning. Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen. Dessa presenteras i fyra teman med utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet som användes gör att analysera vår data. Dessa fyra temans namn är språket som redskap för lärande, fysiska redskap för lärande, lärandet i ett större perspektiv och lärandet har inga gränser. Centralt i resultatet är att språket skall användas för att ett lärande skall uppstå. I diskussionen sätts resultatet i relation till relevant litteratur, forskning samt delar från styrdokumenten. Vi drar följande slutsats utifrån läst litteratur och studiens resultat; För att eleverna skall få möjligheter till lärande krävs det att undervisningen är utformad så att språket används aktivt. Läraren skall väcka elevernas intresse och utgå från deras erfarenheter och sedan skall detta förklaras och diskuteras så förståelse utvecklas. Utan förklaring och diskussion uppstår ingen förståelse för det upplevda och därmed inget lärande. / The purpose with the study was to describe seven teachers reflections around how they give their pupils the opportunity to learn in science-education.  The teachers are working up to 6th grade and they are recognized as competent. Through our teacher education at University of Skövde we have become interested in how we as teachers can give pupils the opportunity to learn. On the basis of our own experience we can see certain insufficient in science-education.  We choose to write about science-education with these two points as a base. We used a qualitative method in the study where our selection gave us the opportunity to interview seven recognized competent teachers. The selection was strategic because we wanted to interview teachers with teaching of high quality. With the base in the teachers reflections have we found opportunities for pupils to learn in science-education.   These are presented in four themes with a base in the sociocultural perspective which we used to analyse our data. The names of the themes are language as a tool for learning, physical tools for learning, learning in a bigger perspective and learning without boundaries. A central part of the result is that language is important for learning to take place. In the discussion the result is related to relevant literature, research and parts from rule documents for Swedish school. We draw following conclusion from read literature and our result; to give the pupils the opportunity to learn the education must be formed in a way that makes the language being actively used. The teacher has to arise the pupils interests and take base in their experience and then should this be discussed and explained. Without the explanation there will be no understanding of the experienced and no learning will occur.
9

Hur sju erkänt skickliga lärare ger möjlighet till lärande i NO-undervisningen : En kvalitativ studie ur ett lärarperspektiv

Mårtensson, Ida, Bergsten, Sara January 2010 (has links)
<p>Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning.</p><p>Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen. Dessa presenteras i fyra teman med utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet som användes gör att analysera vår data. Dessa fyra temans namn är språket som redskap för lärande, fysiska redskap för lärande, lärandet i ett större perspektiv och lärandet har inga gränser. Centralt i resultatet är att språket skall användas för att ett lärande skall uppstå. I diskussionen sätts resultatet i relation till relevant litteratur, forskning samt delar från styrdokumenten. Vi drar följande slutsats utifrån läst litteratur och studiens resultat; För att eleverna skall få möjligheter till lärande krävs det att undervisningen är utformad så att språket används aktivt. Läraren skall väcka elevernas intresse och utgå från deras erfarenheter och sedan skall detta förklaras och diskuteras så förståelse utvecklas. Utan förklaring och diskussion uppstår ingen förståelse för det upplevda och därmed inget lärande.</p> / <p>The purpose with the study was to describe seven teachers reflections around how they give their pupils the opportunity to learn in science-education.  The teachers are working up to 6th grade and they are recognized as competent.</p><p>Through our teacher education at University of Skövde we have become interested in how we as teachers can give pupils the opportunity to learn. On the basis of our own experience we can see certain insufficient in science-education.  We choose to write about science-education with these two points as a base. We used a qualitative method in the study where our selection gave us the opportunity to interview seven recognized competent teachers. The selection was strategic because we wanted to interview teachers with teaching of high quality. With the base in the teachers reflections have we found opportunities for pupils to learn in science-education.   These are presented in four themes with a base in the sociocultural perspective which we used to analyse our data. The names of the themes are language as a tool for learning, physical tools for learning, learning in a bigger perspective and learning without boundaries. A central part of the result is that language is important for learning to take place. In the discussion the result is related to relevant literature, research and parts from rule documents for Swedish school. We draw following conclusion from read literature and our result; to give the pupils the opportunity to learn the education must be formed in a way that makes the language being actively used. The teacher has to arise the pupils interests and take base in their experience and then should this be discussed and explained. Without the explanation there will be no understanding of the experienced and no learning will occur.</p>
10

När teorin möter verkligheten – undervisning om hållbar utveckling i år 9/When the theory meets the reality – teaching sustainable development in lower secondary school

Furemar, Jens, Runefjord, Anette January 2009 (has links)
Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hållbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgått från frågeställningarna: Vad bör undervisning i hållbar utveckling innehålla samt hur skulle den kunna bedrivas?Vad anser lärare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frågeställningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hållbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrån vår tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lärare på två skolor tagit del av. I intervjuer har vi fått ta del av deras åsikter om undervisningsmomentet. Det är detta möte vi kallar, hur teorier möter verkligheten. Vårt resultat är att styrdokumenten borde preciseras, lärarna borde få mer tid för formativ bedömning samt att undervisning i hållbar utveckling bör bedrivas tematiskt eller ämnesövergripande.

Page generated in 0.1514 seconds