<p>Uppsatsen syftar till att förklara drivkrafterna bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan under 1980-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikt att utröna vilket av dem som har bäst förklaringskraft. Perspektiven underbyggs av varsin statsvetenskaplig förklaringsmodell, som båda är hämtade från Graham Allisons <em>Essence of Decision. </em>Modellerna<em> </em>benämns i detta arbete det rationella aktörsperspektivet respektive det interna maktkampsperspektivet. Till vart och ett av perspektiven lämnar Allison ett antal rekommenderade frågeställningar och med hjälp av dessa utvecklas två analytiska nät. Näten används sedan för att söka igenom empirin för att skapa underlag för ett besvarande av studiens frågeställningar.</p><p>Studiens resultat är att det rationella maktkampsperspektivet, där betraktaren utgår från att Sverige agerade ändamålsenligt då hon utsattes för ett främmande undervattenshot och därför utvecklade ubåtsjaktförmågan, har goda möjligheter att på egen hand förklara det skedda. Däremot kan inte det interna maktkampsperspektivet, som utgår från att det var försvarsgrenarnas kamp om resurserna som var den egentliga drivkraften, ensamt förklara orsakerna till ubåtsjaktförmågeutvecklingen. Inte ens om perspektiven tillåts vara varandra komplementära kan någon positiv inverkan från det interna maktkampsperspektivet påvisas. Istället var det medvetna val grundade i viljan att upprätthålla den nationella suveräniteten som var drivkraften bakom utvecklingen av ubåtsjaktförmågan.</p> / <p>The present study aims to explain what where the driving forces behind the development of Swedish submarine hunting skills during the 1980s by studying the development from two different perspectives and ask which one of them has the best explanatory power. The approach is supported by two separate scientific explanations; rational actor and governmental politics, both of them taken from Graham Allison <em>Essence of Decision</em>. Allison supplies the researcher with a number of recommended questions to dwell upon when developing analytical networks to be drawn through the empirical study when creating a basis for answering the survey questions.</p><p>The result of the study is that the rational actor perspective, in which the viewer assumes that Sweden was acting rationally when subjected to an underwater threat and thus developed her ASW-capability has good possibility to explain the course of events. Arguments that the governmental politics perspective, which assumes that it was the struggle for resources between the different Swedish armed services alone was the real driving force behind the development of the ASW-capability, have however not been found. Even if the perspectives are allowed to be complementary to each other no real impact from the internal power struggle perspective can be confirmed. Hence the driving force behind the development was the deliberate choices based on a will to preserve the national sovereignty.</p>

Uppsatsen syftar till att förklara drivkrafterna bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan under 1980-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikt att utröna vilket av dem som har bäst förklaringskraft. Perspektiven underbyggs av varsin statsvetenskaplig förklaringsmodell, som båda är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision. Modellerna benämns i detta arbete det rationella aktörsperspektivet respektive det interna maktkampsperspektivet. Till vart och ett av perspektiven lämnar Allison ett antal rekommenderade frågeställningar och med hjälp av dessa utvecklas två analytiska nät. Näten används sedan för att söka igenom empirin för att skapa underlag för ett besvarande av studiens frågeställningar. Studiens resultat är att det rationella maktkampsperspektivet, där betraktaren utgår från att Sverige agerade ändamålsenligt då hon utsattes för ett främmande undervattenshot och därför utvecklade ubåtsjaktförmågan, har goda möjligheter att på egen hand förklara det skedda. Däremot kan inte det interna maktkampsperspektivet, som utgår från att det var försvarsgrenarnas kamp om resurserna som var den egentliga drivkraften, ensamt förklara orsakerna till ubåtsjaktförmågeutvecklingen. Inte ens om perspektiven tillåts vara varandra komplementära kan någon positiv inverkan från det interna maktkampsperspektivet påvisas. Istället var det medvetna val grundade i viljan att upprätthålla den nationella suveräniteten som var drivkraften bakom utvecklingen av ubåtsjaktförmågan. / The present study aims to explain what where the driving forces behind the development of Swedish submarine hunting skills during the 1980s by studying the development from two different perspectives and ask which one of them has the best explanatory power. The approach is supported by two separate scientific explanations; rational actor and governmental politics, both of them taken from Graham Allison Essence of Decision. Allison supplies the researcher with a number of recommended questions to dwell upon when developing analytical networks to be drawn through the empirical study when creating a basis for answering the survey questions. The result of the study is that the rational actor perspective, in which the viewer assumes that Sweden was acting rationally when subjected to an underwater threat and thus developed her ASW-capability has good possibility to explain the course of events. Arguments that the governmental politics perspective, which assumes that it was the struggle for resources between the different Swedish armed services alone was the real driving force behind the development of the ASW-capability, have however not been found. Even if the perspectives are allowed to be complementary to each other no real impact from the internal power struggle perspective can be confirmed. Hence the driving force behind the development was the deliberate choices based on a will to preserve the national sovereignty.

Uppsatsen syftar till att förklara de drivkrafter som fanns bakom den intensiva utveck-lingen av svenska flottans ubåtsjaktförmåga under den senare halvan av 1940-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikten att finna vilket av dem som har den starkaste förklaringskraften. Perspektivstudien bygger på två statsvetenskapliga modeller vilka har utvecklats av Graham Allison i boken ”Essence of Decision”. Denna studieväg har tidigare använts av andra forskare i liknande syfte med gott resultat. I detta arbete benämns de bägge perspektiven för det ”rationella aktörs-perspektivet” respektive för det ”interna maktkampsperspektivet”. För de respektive perspektiven finns av Allison rekommenderade frågeställningar, dessa är översatta och omformulerade för att passa uppsatsens ämne. Frågeställningarna får också bilda analytiska nät, vilka används för att undersöka empirin och skapa ett underlag där svar på uppsatsens frågeställning återfinns.    Resultatet av arbetet är att det rationella aktörsperspektivet har den starkaste förklarings-kraften och kan i huvudsak stå ensamt för förklaringen bakom drivkrafterna. Det interna maktkampsperspektivet kan inte ensamt stå bakom några drivkrafter, men däremot finns här den igångsättande kraften som leder till att ubåtsjaktförmågeutvecklingen igångsätts. Den bästa förklaringskraften erhålls om de bägge perspektiven tillåts att gemensamt förklara drivkrafterna. Medvetna val och en vilja till att ge Marinen en god förmåga att i såväl fred som i neutralitet och krig, kunna hävda Sveriges territorium är drivkraften bakom ubåtsjaktförmågeutvecklingen. / The aim of this study is to explain the driving forces behind the development of Swedish Anti-Submarine Warfare skills during the late 1940s. The study of the development is conducted using two different perspectives and comparing them to determine which one of them that has the best explanatory power. The approach has been made with two separate scientific explanations from Graham Allison’s book “Essence of Decision”, they are called the “rational actor” and “governmental politics”. Allison has stated a number of questions for each of the two different perspectives. These questions have been translated and adapted to the purpose of this study. The questions have been used to develop two different analytical nets, one for each perspective and these nets have been used to analyse the empirical data and answer the question of the study.   The result of the study is that the perspective of the rational actor has a strong possibility to explain the course of events which led to the development of Swedish ASW-capability. In the perspective of governmental politics the starting factor of the development can be found but it is not enough to explain the development on its own. The two perspectives together give an even stronger explanation of the driving forces behind the development. There are some deliberate choices made by people in charge and a strong will to create a capable Navy which will be able to claim the right of Swedish territorial waters during peace, neutrality and war, which creates the starting factors leading towards the build-up of the modern Swedish ASW-capability.

The aim of the present study is to explain what where the driving forces behind the development of antisubmarine warfare skill on Swedish sea operational helicopters during the time 1980-92. The study is done by using two different perspective, based on Graham Allison scientific explanation models found in his book Essence of Decision. In the study the perspectives are named “rational actor” and “governmental politics”. The purpose is to investigate if respective model can explain the development of antisubmarine warfare skill on Swedish helicopters during the previously mentioned timeframe. The result of the study is that by using the rational actor perspective the development of anti submarine warfare can be explained in a large extent. The study proves that there were a well-defined threat and that consensus was that this threat would be met i.e. with anti submarine warfare resources. It cannot be demonstrated that the helicopter and the development of its anti submarine warfare capability was the single most suitable option. By using the model governmental politics, the development is not significantly explained because no internal differences of large extent have been demonstrated. The model contributes rather to illuminate the actors and factors that shaped their actions. If the models are used as complement to each other a wider perspective of what has happened is shown, but the explanation is not strengthened. / Syftet med uppsatsen är att studera de drivkrafter som låg bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan på sjöoperativ helikopter under tidsperioden 1980-92. Studien genomförs med hjälp av två perspektiv vilka är baserade på Graham Allisons samhällsvetenskapliga modeller, och dennes bok Essence of Decision. I arbetet benämns perspektiven rationell aktörsmodell respektive maktspelsmodell. Ambitionen är att undersöka om respektive modell kan förklara utvecklingen av ubåtsjaktförmågan på sjöoperativ helikopter under nämnda period. Resultatet av studien är att med hjälp av den rationella aktörsmodellen kan bakomliggande drivkrafter till utvecklingen av ubåtsjaktförmågan i stor utsträckning påvisas. Studien påvisar att det fanns ett väl definierat hot samt att enighet rådde att detta hot skulle bemötas, d.v.s. med ubåtsjaktresurser. Dock kan inte påvisas att helikopter och utvecklingen av dess ubåtsjaktförmåga var det enskilt lämpligaste alternativet. Med hjälp av maktspelsmodellen kan orsakerna till utvecklingen inte nämnvärt förklaras eftersom inget maktspel av större omfattning har påvisats. Den senare modellen bidrar snarare till att belysa aktörer och faktorer som formade deras agerande. Nyttjar man modellerna som komplement till varandra ges en bredare bild av skeendet men förklaringen av bakomliggande faktorer stärks inte.