This comparative study has focused on the stigmatized process of people from Estonia which may have occurred in Karlstad between the years 1946-1949. The study has got support from Björn Horgby studies, in the city Norrköping, and how the union group “Textilettan” demanded people of Estonia to be excluded from Sweden, however they should have been expelled from the union first. Moreover, investigate if this mind-set occurred in Karlstad as well. This study’s goal is to compare the role of media in the stigmatized process of Estonians in Karlstad. No previous research has been found on Estonians in Sweden, during this time, and the study has taken aid from a study made in Norway. The study also got two more questions to get a grip of how big the group of Estonians was in Karlstad during the period of 1946-1949. Furthermore how the distribution looked like between these people through a series of parameters like married, unmarried and a distribution in terms of age. The last question is concerning the job situation regarding Estonians. Did these people from Estonia get any job in the new city, what type of labor they could get a chance to execute, also how the distribution looked like between males and females regarding occupation. The results of this study has shown differences between Karlstad and Norrköping in the issue of “stigmatized process” of people from Estonia but also similarities with the Norwegian studies of refugees and this study in the role of media / Denna uppsats ämnar att, genom en jämförande studie, undersöka om det skedde en ”stigmatiseringsprocess” av estländare i Karlstad under 1946-1949. Undersökningen har tagit hjälp av Björn Horgby tidigare studier om estländarna i Norrköping och hur textilettans krav på utvisandet av ester ur landet men främst ur fackförbundet textilettan. Utifrån detta kommer det att undersökas om det fanns några sådana tendenser i Karlstads textilarbetarförbund avd.36. Undersökningen ska även jämföra mediers roll i stigmatiseringsprocessen av estländare i Karlstad. Någon tidigare forskning om mediers roll om just gruppen estländare finns inte att finna i Sverige, här har undersökningen tagit hjälp av norska studier om flyktingar till Norge. Undersökningen har även haft två övriga frågor för att få ett grepp hur stor grupp estländarna faktiskt var i Karlstad under tidsperioden 1946-1949. Dessa frågor gäller hur fördelningen såg ut mellan dessa människor genom en rad parametrar som ogift, gift och en åldersfördelning. Den sista frågan rör detta med arbete. Fick dessa estländska flyktingar chansen att arbeta i den nya staden? I sådana fall, vilka arbeten handlade det om och även här en parameter om fördelningen mellan kvinnor och män. Resultatet av denna jämförande studie har visat på att det fanns en avgörande skillnad mellan Karlstad och Norrköping angående frågan om ”stigmatiseringen” av estländare. Nämligen den att esterna inte blev ”stigmatiserade”.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den kvinnliga representationen i Kalmar läns landskommuners kommunalfullmäktige från 1938 till kommunsammanslagningen 1951. Detta innefattar att söka en översikt över i vilken grad kvinnor är representerade i länets kommunalfullmäktigeförsamlingaroch att undersöka hur dessa kvinnliga ledamöter syns i protokollsmaterial i ett par kommuners fullmäktigeprotokoll. Södra Möckelby och Vickleby kommuner med relativt hög andel kvinnliga ledamöter har valts som exempel.Undersökningen av valstatistiken visar en ökning i både antal kvinnor och antal kommunalfullmäktige med kvinnlig representation under perioden. Länet ligger under riksgenomsnittet, men ökningen är ungefär densamma i relativa termer. Närläsningen av protokoll visar att kvinnor främst omnämns vid frånvaro, vid val till olika uppdrag eller vid uppföljning av dessa val. I den kommun som har en längre tradition av relativt hög kvinnlig representation märks kvinnor i fler sammanhang som förutsätter att man tar ett större utrymme på mötena. Dessa tillfällen sammanfaller med en speciell kvinnas aktiva period i fullmäktige och försvinner när den kvinnliga representationen minskar till en ensam kvinna.

För att förstå dagens förskola och rådande barnsyn behöver vi förstå vår historia. Syftet med denna studie är att undersöka ledarinnors föreställningar om barn och barndom genom att studera observationsprotokoll från 1940-talets barnträdgårdar, där ledarinnor under flera år har följt 28 barns utveckling. Med stöd av kritisk diskursanalys (CDA) har jag undersökt hur ledarinnornas språk konstruerar barnens identitet - inom CDA benämnt som ’etos’. Resultatet tyder på att ledarinnorna hade en mångfacetterad och tillåtande barnsyn med en verksamhet präglad av glädje och värme. Resultatet visar att flickorna och pojkarna på många sätt beskrevs i liknande ordalag, såsom glada och duktiga men att skillnader förekom mellan könen. Flickorna beskrevs oftare som hjälpsamma och lugna medan pojkarna beskrevs med mer varierade ord.  Pojkarna fick även mer plats i form av att ledarinnorna skrev längre anteckningar om dem än om flickorna. Studien har gett värdefull ny information inom ett negligerat forskningsfält, men ytterligare empiri behövs för att se tydligare mönster.

Syftet med denna undersökning var att få en inblick på hur vilka åtgärder Västra Frölundas nykterhetsnämnd tog för att motarbeta alkoholism, hur dess verksamhet bedrevs samt hur alkoholismens utveckling inom Västra Frölundas kom såg ut mellan 1928–1944. Arbetet skulle genomföras med hjälp av en kvalitativ studie som redogjorde de åtgärder nämnden gjorde och hur verksamheten fungerade, och en kvantitativ studie gjordes för att ge en bild på hur alkoholismens utveckling i Västra Frölunda mellan 1928–1944 såg ut. Materialet var i huvudsak bestående av nämndens protokollshandlingar. Vad undersökningen visade var att nämnden vidtog särskilda åtgärder beroende på omständigheterna nämnden vad ställd inför. Från tilldelandet av varningar till beslutandet av att internera alkoholmissbrukare på alkoholistanstalt, mängden av åtgärder som nämnden vidtog för att motarbeta alkoholismen avgjordes beroende på vad nämnden ansåg vara nödvändigt. Vad utvecklingen mellan 1928–1944 visade så förbättrades nämndens verksamhet när det kom till deras kapital, organisation och personal. Alkoholismens utveckling i Västra Frölunda visar på att det inte finns en tydlig trend för hela perioden 1928–1944, utan trenden skiftar mellan åren. Vad som noterades var det låga antalet av fyllerifall för åren mellan 1928–1931 och det höga antalet fyllerifall för 1932 och framåt.

No description available.

A life without freedom, what is that? This question was stated in a letter from a man institutionalized at one of Sweden’s mental asylums in the 1940s. It is also the title of this essay which explores the life and experiences of institutionalized individuals during 1941–1949. This analysis is based on letters they wrote to the Swedish author Astrid Väring who published her first book regarding the psychiatric care system I som här inträden (1944). Her book was a novel, which yielded great public interest and a year later was adapted for the screen. This led to people starting to write letters to Väring telling her about their stories from inside of the mental healthcare system. These letters constitute the basis for the results of this essay which aims to provide new knowledge on people’s experiences of institutionalization as expressed by their own words. The analysis is a part of the disability history field and a contribution to the critical study of the Swedish Folkhem. Based on both quantitative and qualitative methods, the letters and their contents tell us about those writing these letters and their experiences during, before and after confinement. The results from quantitative analysis of in total 404 letters out of which 207 are subject to in-depth study show that the majority of them were written by men and by people having experienced the mental health care system. Relatives to them, healthcare professionals and individuals without any connection to this system are also found among those writing letters to Väring. From these letters we learn of the abuse inmates endured during their institutionalization both physically and psychologically. Their lives before confinement and the reasons behind it are also focused on. Social friction with people in their surroundings, criminal offenses, and voluntary care exemplify some explanations to their confinement. The stories they share about their life upon release are defined by a sense of fear, persecution, and a loss of property, social networks and sense of security, in addition to a fear of being confined yet again or meeting those who once caused their incarceration. In all, the letters can be seen as a protest against the entire health care system they were faced with, which further reflects the helplessness and frustration they felt regarding their life and situation.

The aim of this essay is to study the politics of elected women in Karlstad´s town council in the 1940s. This is done by examining the motions they put forward. The motions are examined through the records from the town councils’ meetings. To fulfil the essays’ purpose three questions are asked, the first one relates to the content of the motions, what do they contain? The second question asks whether the motions follow certain themes and if the themes coincide with the traditional roles in politics where women do politics in areas pertaining reproduction. This part of the essay is analysed trough a model created by Lena Wängnerud. Reproduction means social, caring areas such as healthcare, education, and welfare whereas the other end of the scale is production with areas such as finance, taxes, and commercial politics. The women put forward 23 motions over a 10-year period where more than half of them fell under the reproduction category. The third question asks where or not the women act within the frames for the gender system and gender contract theorized by Yvonne Hirdman. The study finds that the women in the town council often followed the norm, which is for them to put forward motions pertaining other women, children, elderly and the lesser fortunate. The study also finds that Karlstad had a high percentage of women in the town council, comparing to the rest of Sweden and both Denmark and Norway. Even though the women were many in percentages, compared to the rest of the country they were rather passive. Only a few women put forward several motions. The reason for this is unclear but being in a male dominated field could mean that the little power existing for women were given to a small minority of the women, who got to be the voice for all the women. The study does find that one third of the motions could be placed under the production end of the scale meaning they might not have been as bound to the gender contract as first thought.

Soffan Wergeland, ritad 1944 av möbelformgivaren Carl Malmsten, har ett traditionellt knutet resårhus och delad framkant. I studien renoveras en soffa av modellen Wergeland och här provas ett nytt sätt att knyta resårer, som visar sig vara tidseffektivt. Att tillverka en delad framkant med vulster på traditionellt sätt är tidskrävande och krångligt och därför används en förenklad metod att bygga upp vulster med hjälp av pressat papper. Metoden ger ett bra resultat och är till utseende jämförbart med det traditionella sättet. Modellen Wergeland har fått sitt namn efter beställaren Hjalmar Wergeland, läkare och norsk motståndsman under andra världskriget, som tvingas fly till Sverige och tillsammans med sin fru Helga bygger de upp ett nytt hem i Stockholm och beställer en soffa av Carl Malmsten. I studien presenteras historiska fakta från 1940-talet då soffan beställs, om Carl Malmsten, Hjalmar och Helga Wergeland och dokument, ritningar och en brevväxling mellan Hjalmar Wergeland och Carl Malmsten.

Uppsatsen syftar till att förklara de drivkrafter som fanns bakom den intensiva utveck-lingen av svenska flottans ubåtsjaktförmåga under den senare halvan av 1940-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikten att finna vilket av dem som har den starkaste förklaringskraften. Perspektivstudien bygger på två statsvetenskapliga modeller vilka har utvecklats av Graham Allison i boken ”Essence of Decision”. Denna studieväg har tidigare använts av andra forskare i liknande syfte med gott resultat. I detta arbete benämns de bägge perspektiven för det ”rationella aktörs-perspektivet” respektive för det ”interna maktkampsperspektivet”. För de respektive perspektiven finns av Allison rekommenderade frågeställningar, dessa är översatta och omformulerade för att passa uppsatsens ämne. Frågeställningarna får också bilda analytiska nät, vilka används för att undersöka empirin och skapa ett underlag där svar på uppsatsens frågeställning återfinns.    Resultatet av arbetet är att det rationella aktörsperspektivet har den starkaste förklarings-kraften och kan i huvudsak stå ensamt för förklaringen bakom drivkrafterna. Det interna maktkampsperspektivet kan inte ensamt stå bakom några drivkrafter, men däremot finns här den igångsättande kraften som leder till att ubåtsjaktförmågeutvecklingen igångsätts. Den bästa förklaringskraften erhålls om de bägge perspektiven tillåts att gemensamt förklara drivkrafterna. Medvetna val och en vilja till att ge Marinen en god förmåga att i såväl fred som i neutralitet och krig, kunna hävda Sveriges territorium är drivkraften bakom ubåtsjaktförmågeutvecklingen. / The aim of this study is to explain the driving forces behind the development of Swedish Anti-Submarine Warfare skills during the late 1940s. The study of the development is conducted using two different perspectives and comparing them to determine which one of them that has the best explanatory power. The approach has been made with two separate scientific explanations from Graham Allison’s book “Essence of Decision”, they are called the “rational actor” and “governmental politics”. Allison has stated a number of questions for each of the two different perspectives. These questions have been translated and adapted to the purpose of this study. The questions have been used to develop two different analytical nets, one for each perspective and these nets have been used to analyse the empirical data and answer the question of the study.   The result of the study is that the perspective of the rational actor has a strong possibility to explain the course of events which led to the development of Swedish ASW-capability. In the perspective of governmental politics the starting factor of the development can be found but it is not enough to explain the development on its own. The two perspectives together give an even stronger explanation of the driving forces behind the development. There are some deliberate choices made by people in charge and a strong will to create a capable Navy which will be able to claim the right of Swedish territorial waters during peace, neutrality and war, which creates the starting factors leading towards the build-up of the modern Swedish ASW-capability.

Organising is the general process by which we structure our world. It is a process that goes beyond social ordering by involving also the technical and the natural realms. Further, it is a process which involves us all. All the time. This dissertation focuses on the organising of business enterprise, more specifically, the organising of food distribution. It is study of formative events in the history of ICA, a major Swedish food distributor. The study provides a detailed account of the development of Hakonbolaget, one of four purchasing centres that formed ICA. Primarily, it accounts for Hakonbolaget´s efforts to establish a modern, rational food distribution system in the 1940s and 1950s. The thrust of these efforts was directed toward three areas of rationalisation: internal operations at the wholesale warehouses, retail operations, and wholesale-retail interaction. Incidentally, these were also central themes in the public debate about the growing costs of goods distribution in Sweden at the time. Through its efforts, Hakonbolaget realised a number of new solutions and established something of a model for modern food distribution. A model that came to characterise operation within ICA from the 1960s and well into the 1990s. Drawing on work within the sociology of science and technology, a conceptual vocabulary is developed for analysing the process of organising. This vocabulary suggests that organising can be regarded as a framing process – as attempts to define and realise sociotechnical situations. The inherent instability of such situations makes stability rather than change a puzzling observation. Consequently, change processes should be regarded as efforts to stabilise situations. Such efforts are closely linked to the establishment of metrics and the generation of representations. In addition to traditional social aspects of organising, the vocabulary also directs attention to the whole heterogeneous materials that surround us. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001