Syftet med denna uppsats är att undersöka den kvinnliga representationen i Kalmar läns landskommuners kommunalfullmäktige från 1938 till kommunsammanslagningen 1951. Detta innefattar att söka en översikt över i vilken grad kvinnor är representerade i länets kommunalfullmäktigeförsamlingaroch att undersöka hur dessa kvinnliga ledamöter syns i protokollsmaterial i ett par kommuners fullmäktigeprotokoll. Södra Möckelby och Vickleby kommuner med relativt hög andel kvinnliga ledamöter har valts som exempel.Undersökningen av valstatistiken visar en ökning i både antal kvinnor och antal kommunalfullmäktige med kvinnlig representation under perioden. Länet ligger under riksgenomsnittet, men ökningen är ungefär densamma i relativa termer. Närläsningen av protokoll visar att kvinnor främst omnämns vid frånvaro, vid val till olika uppdrag eller vid uppföljning av dessa val. I den kommun som har en längre tradition av relativt hög kvinnlig representation märks kvinnor i fler sammanhang som förutsätter att man tar ett större utrymme på mötena. Dessa tillfällen sammanfaller med en speciell kvinnas aktiva period i fullmäktige och försvinner när den kvinnliga representationen minskar till en ensam kvinna.

Syftet med denna undersökning var att få en inblick på hur vilka åtgärder Västra Frölundas nykterhetsnämnd tog för att motarbeta alkoholism, hur dess verksamhet bedrevs samt hur alkoholismens utveckling inom Västra Frölundas kom såg ut mellan 1928–1944. Arbetet skulle genomföras med hjälp av en kvalitativ studie som redogjorde de åtgärder nämnden gjorde och hur verksamheten fungerade, och en kvantitativ studie gjordes för att ge en bild på hur alkoholismens utveckling i Västra Frölunda mellan 1928–1944 såg ut. Materialet var i huvudsak bestående av nämndens protokollshandlingar. Vad undersökningen visade var att nämnden vidtog särskilda åtgärder beroende på omständigheterna nämnden vad ställd inför. Från tilldelandet av varningar till beslutandet av att internera alkoholmissbrukare på alkoholistanstalt, mängden av åtgärder som nämnden vidtog för att motarbeta alkoholismen avgjordes beroende på vad nämnden ansåg vara nödvändigt. Vad utvecklingen mellan 1928–1944 visade så förbättrades nämndens verksamhet när det kom till deras kapital, organisation och personal. Alkoholismens utveckling i Västra Frölunda visar på att det inte finns en tydlig trend för hela perioden 1928–1944, utan trenden skiftar mellan åren. Vad som noterades var det låga antalet av fyllerifall för åren mellan 1928–1931 och det höga antalet fyllerifall för 1932 och framåt.

This essay deals with the question of lines of development within the politics in the rural municipality of Nyed 1950-1962. The aim is to explore how local politics and policies were handled from two perspectives. Firstly the issue of conflict and consensus or majority rule and consensus. Here Arend Lijphard's theory of majority and consensus provides a theoretical base for the essay. Secondly the aim is to explore the actions of the local politicians with regards to leisure time policies to find out whether or not they ideologically belonged to the concept of ”folkhemmets kommun” by Ulla Ekström von Essen. The source material for this essay has been the minutes from the two major bodies of local politics in Nyed, kommunalfullmäktige and kommunalnämnden. The minutes from folkskolestyrelse has also been studied in specific policy cases. An interview with local ex-politician Sven Bjureld (c) has also been conducted to give a fuller view of the topic than the study of minutes can give. In the essay the conclusion is drawn that the politicians were part of the ideology of Folkhemmets kommun and that it was the social democrats that were the driving force in that development. It is furthermore concluded that the level of conflict was relatively low and that the municipality can be grouped as a consensus municipality according to Lijphard's theory. There were however three distinct areas of policy where there were more conflict that others: real estate policy, leisure time policy and education policy. The usage of motions as a political weapon was quite low during the period with 12 motions written. It was primarily the social democrats that used this weapon. The essay also points out the fact that there was a movement during the period with regards to how the task of the local politicians were viewed. In the beginning of the period the politicians primarily saw their role as a passive one whereas in the end they saw themselves as having an active role in making the municipality viewed in a positive way by the inhabitants and other members of the public. With regards to development over time it is concluded in the essay that there was a breach around 1955/1956. After that time politics in Nyeds rural municipality started to follow the lines of political parties.