Following an increase in hostile foreign activity. The discussion regarding Sweden’s defense force´s ability to perform its task has come to a new heading. With the end of the cold war as a major revolution in matters of international security, a major overhaul has taken place to transform the static total defense plan of the nation to a less rigid operational system. Following an analysis of the budgets total amount from the governments of 2002 until 2015 it is clear that while the amount of resources has never directly been lowered, it has shrunk in relation to the countries total GDP. The possible futures for the defense of Sweden bring three possibilities forward in correlation three unique perspectives on military and political policy. Out of the three possibilities the focus on military strength as a political resource seems to be garnering the most support with the latest incursions made my foreign submersibles and the ever growing presence of 5th generation of warfare. And for as long as the potential threats remain it is unlikely that the current course will change.

Försvarsmakten har under 00-talet succesivt reducerats mot bakgrund av att hotet mot Sverige har bedömts som lågt. De försvarsbeslut som har legat till grund för utformningen av försvaret under 00- och 10-talet har visat sig vara underfinansierade. Detta har inneburit en vikande trend avseende försvarsförmåga. I samband med ett försämrat omvärldsläge under 10-talet har nya politiska krav på̊ ökad försvarsförmåga åter hamnat i fokus. Studien fokuserar på̊ utformningen av, och processen bakom försvarsbeslutet 2015, vars avsikt var att möta den försämrade omvärldsutvecklingen. Resultatet visar på̊ ännu ett underfinansierat försvarsbeslut, där de dominerande drivkrafterna har varit andra än att säkerställa en tillräcklig försvarsförmåga för att kunna möta det försämrade omvärldsläget. Istället har ekonomi utgjort den dimensionerande faktorn när försvarsbeslutet skulle realiseras.

Relations between a country's political leadership and military power are important in many aspects. The military has a force mandate which requires control to balance its strength and loyalty. Unclear governance, grave disagreements or hidden agendas are indicative of a dysfunctional relationship and can lead to the military being given unrealistic goals, low political efficiency and failures in strategic assessments and decisions. In a crisis or war this means a risk to people's lives. There is an ongoing debate within the research field of civil-military relations regarding the extent to which and in what way politics should govern the military made in order to keep it both strong and loyal. The extremes advocate and autonomous military, separate from politics or the opposite, a military integrated with politics and society. The Swedish model is a combination of the extremes. Does this solution affect how Sweden plans its defence and the relationship between the political and military leaders in practice? Do the leaders have the right prerequisites to implement strategic plans? The purpose of this study is to analyze and explain in what way the civil-military relationship affects the strategic assessment and the defence decision-making processes in Sweden, by using Brooks theory. The purpose is also to contribute to fill the gap discovered in this research area as the bulk of studies have been done in an American perspective. The result shows that Sweden's civil-military relationship creates good conditions for a strategic assessment. There are however remarks that needs to be taken into account in order to minimize risks and mistakes.

The defence bills of 2009 and 2015 seem to have provided a break in trend as regards Swedish defence planning. The trend seems to be that the Swedish Armed Forces are yet again focused on defending Sweden. Therefore, this paper seeks to analyse the driving forces for the Swedish military strategy within the defence bills of 2009 and 2015. This paper draws on Graham Allison and Philip Zelikow´s theoretical framework constituting one model of analysing rational decision-making. The study uses qualitative text analysis to examine the empirical data in order to allow different themes within the text to emerge. The results of this analysis suggest that the rational model does not entirely explain the driving forces underlying Swedish military strategy within the defence bills from 2009 and 2015. Nevertheless, findings indicate two key orientations influencing current Swedish military strategy. These are the will and desire to cooperate and an awareness of a more uncertain global geopolitical climate and security environment.

During the main part of the 20th century, Swedish security politics was mainly focused on the Soviet Union and the cold war. In case the world was likely to see another large war between the great powers, there was a frightening chance that Sweden would be involved. This was motivation enough to have a large-scale military organization that could defend the nation. Post 1991 a large part of the threat seemed to be neutralized and the usefulness of a large-scale military organization was examined. The defense decision of year 2000 suggested cutbacks in military spending. In year 2020 another defense decision was determined due to new possible threats to the country’s safety. Through an analysis of arguments, this paper will focus on the realistic and liberal theory to analyze the critique against both of the defense decisions. / <p>Betyg D.</p>

Hur har Sveriges militära avskräckningsstrategi anpassats som ett resultat av de förändringar av krigets karaktär som ägt rum de senaste fyra decennierna? Krig utkämpas inte längre enbart i de traditionella militära domänerna, utan omfattar numer aktörers alla tillgängliga maktmedel. För att vara effektiv måste således en aktörs militära avskräckningsstrategi kunna möta hot även i dessa nya domäner. Uppsatsen jämför försvarsbesluten 1982 och 2020, ur ett avskräckningsperspektiv, i syfte att beskriva hur Sverige har anpassat sin militära avskräckningsstrategi för att möta de förändringar av krigets karaktär som ägt rum sedan Kalla kriget.  Uppsatsen nyttjar en deduktiv ansats för att göra en temporal jämförelse av Sveriges militära avskräckningsstrategi genom att analysera försvarsbesluten 1982 och 2020 med hjälp av tematisk analys. Analysen görs med stöd av ett egenutvecklat analysverktyg, baserat på en typologi ur Axelsson, Sörenson och Ångström (2016) samt John Mearsheimers (1983) avskräckningsteori, som erbjuder möjligheten att analysera militära avskräckningsstrategier i en tid av allt mer komplexa hotbilder. Analysen visar att Sverige sedan 1982 har förändrat sin militära avskräckningsstrategi i enlighet med förändringarna av krigets karaktär för att kunna avskräcka ett potentiellt angrepp. Sveriges militära avskräckningsstrategi utgörs 2020 av en mer vedergällande strategi, som syftar till att möta en hybrid hotbild tillsammans med andra aktörer, än vad som var fallet 1982.

<p>1958 års Försvarsbeslut innebar att den svenska Marinens anslagstilldelning kraftigt minskades. Marinens uppgifter i invasionsförsvaret skulle i händelse av krig dessutom reduceras och till del övertas av Flygvapnet. FB 58 blev styrande för Marinens utveckling under hela perioden efter 1958.</p><p>Marinens sjöoperativa doktrin (doktrinen för sjöstridskrafterna) var vid denna tid inte officiell eller uttalad. Doktrinen har inte tidigare beskrivits som sådan för denna tidsperiod.</p><p>Uppsatsen beskriver Marinens sjöoperativa doktrin 1958-61. För rekonstruktionen prövar författaren en modell framtagen av övlt Tommy Pettersson (ChP 06-08) för en motsvarande studie av luftoperativ doktrin 1958-66. Uppsatsens beskrivning av doktrinen omfattar FB 58, säkerhetspolitik, ÖB krigsplanläggning på central nivå, beskrivningar av uppfattningen om hotbilden, fartygsmaterielen, taktik och marina övningar. Uppsatsen behandlar även beskrivning av samverkan och utveckling. Fokus för uppsatsen är doktrinen som den uttrycks genom marinens krigsplanläggning och krigsorganisation vilka beskrivs ingående</p> / <p>The 1958 parliamentary decision on defence marked a drastic reduction in the allotment of funds for the Navy. Furthermore, a significant portion of the Navy’s principal tasks in naval warfare would henceforth be taken over by the Air Force. The Navy’s development and doctrine has been heavily influenced by the 1958 decision on defence ever since.</p><p>The Navy did not at the time posses a formalized, official operational naval doctrine. The essay describes the factual doctrine for the 1958-61 time period. This essay is the first to attempt this.. For the reconstruction of the doctrine the author uses a theoretical model developed by ltcol Tommy Pettersson (ChP 06-08), for a similar study of the 1958-66 Air Force air doctrine on an operational level.</p><p>Aspects covered includes the 1958 defence decision, the supreme commander’s war planning, the Navy’s threat perception, vessels, equipment, exercises, inter service cooperation as well as development. Focus however is the doctrine as expressed in the Navy’s warplans and wartime organisation, which are described in some detail.</p>

1958 års Försvarsbeslut innebar att den svenska Marinens anslagstilldelning kraftigt minskades. Marinens uppgifter i invasionsförsvaret skulle i händelse av krig dessutom reduceras och till del övertas av Flygvapnet. FB 58 blev styrande för Marinens utveckling under hela perioden efter 1958. Marinens sjöoperativa doktrin (doktrinen för sjöstridskrafterna) var vid denna tid inte officiell eller uttalad. Doktrinen har inte tidigare beskrivits som sådan för denna tidsperiod. Uppsatsen beskriver Marinens sjöoperativa doktrin 1958-61. För rekonstruktionen prövar författaren en modell framtagen av övlt Tommy Pettersson (ChP 06-08) för en motsvarande studie av luftoperativ doktrin 1958-66. Uppsatsens beskrivning av doktrinen omfattar FB 58, säkerhetspolitik, ÖB krigsplanläggning på central nivå, beskrivningar av uppfattningen om hotbilden, fartygsmaterielen, taktik och marina övningar. Uppsatsen behandlar även beskrivning av samverkan och utveckling. Fokus för uppsatsen är doktrinen som den uttrycks genom marinens krigsplanläggning och krigsorganisation vilka beskrivs ingående / The 1958 parliamentary decision on defence marked a drastic reduction in the allotment of funds for the Navy. Furthermore, a significant portion of the Navy’s principal tasks in naval warfare would henceforth be taken over by the Air Force. The Navy’s development and doctrine has been heavily influenced by the 1958 decision on defence ever since. The Navy did not at the time posses a formalized, official operational naval doctrine. The essay describes the factual doctrine for the 1958-61 time period. This essay is the first to attempt this.. For the reconstruction of the doctrine the author uses a theoretical model developed by ltcol Tommy Pettersson (ChP 06-08), for a similar study of the 1958-66 Air Force air doctrine on an operational level. Aspects covered includes the 1958 defence decision, the supreme commander’s war planning, the Navy’s threat perception, vessels, equipment, exercises, inter service cooperation as well as development. Focus however is the doctrine as expressed in the Navy’s warplans and wartime organisation, which are described in some detail.

Abstract   Title: Från neutralitet till öppenhet? – En studie av säkerhetspolitikens utveckling i Sverige efter kalla krigets slut Author: Jens Kindh Supervisor: Patric Lindgren Linnaeus University Department of Political Science Spring term 2012   When the Cold War ended, a new security situation was unfolded in Sweden. The purpose of this thesis is to describe and compare how the Swedish security policy is organized and how it has changed since the Cold War ended. To do that, I’m going to try answer the following questions: How is the Swedish security policy organized? What defence resolutions have affected the Swedish security policy after the Cold War ended? How has different political actions made its impact on the Swedish security policy after the Cold War ended? My theory is to try explain how the Swedish security policy has changed after the Cold War through a realism security perspective called traditional security, which refers to a realistic construct of the states security policy. Furthermore, to explain Sweden’s security policy and its changes, I’m going to use the three defence resolution from 1996, 2000 and 2009. In addition, books and articles will also be used to explain how Sweden’s security policy is conducted and how it was developed after the Cold War ended. The results showed that Sweden’s security policy has gone through some substantially changes.   Words: 11 854   Keywords: Sweden, Security policy, Sweden after the 1990s, Official, Swedish defense resolutions,

Vår uppsats beskriver hur de tre aktörerna Försvarsmakten, Trafikverket och Green Cargo AB har påverkats av totalförsvarets nedläggning under 90-talet fram till idag, samt det återtagande och nyskapande som dessa tre aktörer står inför.  Empirin bygger på data som har framkommit under intervjuer med de tre aktörernas respondenter, med detta som underlag har vi sökt i propositioner, motioner, regeringsbeslut och litteratur. Som avslutning i vår uppsats påvisar vi de olika kategorierna och deras likheter och motsatser, samt de frågeställningar som lever kvar utifrån denna uppsats till vidare arbete eller forskning.