<p>Den Svenska flottans ytstridsförmåga är idag uppbyggd av ett antal relativt små fartyg. Det är ett resultat av ett koncept som togs fram under det kalla kriget. Konceptet kallas för ”den lätta flottan” och bygger på idén att med hjälp av modern teknik så kan samma förmågor som ryms i ett stort ytstridsfartyg spridas på flera små enheter. Svenska flottans ytstridskrafter är således anpassade till det gamla invasionsförsvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om flottan, mot bakgrund av ominriktningen till ett insatsförsvar, har anledning att åter införskaffa större fartyg.</p><p>I uppsatsen används de grundläggande förmågorna (ledning, verkan, information och underrättelser, rörelse, skydd samt uthållighet) som verktyg för att analysera Marinens uppgifter. Samma förmågor har sedan använts för att jämföra en korvetts och en fregatts egenskaper. Med hjälp av erfarenheter från Marinens insats i Libanon har en diskussion förts kring detta.</p><p>Allt sammantaget har gett resultatet att dagens lätta ytstridskrafter ej spelat ut sin roll, men insatsförsvaret ställer krav på framförallt rörlighet och uthållighet som endast fartyg i minst fregattstorlek kan leva upp till.</p> / <p>During the Cold War, the Swedish Navy developed a concept of surface warfare based on the idea that forces should be spread out on a number of smaller surface combatants rather than on a few big ones. This was possible due to new technology and new weapon systems such as guided torpedoes and missiles. The old dreadnoughts and battleships had become obsolete.</p><p>This concept, formed in a time when defence against invasion was the prime task of the Swedish Armed Forces, is still today the foundation on which the Swedish Navy is built on. Its surface warfare forces consist of small corvettes between 300 and 600 metric tonnes.</p><p>Since the end of the Cold War, the Swedish Armed Forces has undergone a transformation and is now a smaller, mission-oriented armed forces with ambitions of expeditionary capabilities. This means new tasks for the Swedish Navy and the question has been raised whether the small surface warfare ships are up to the task?</p><p>In this essay, the tasks of the Swedish Navy are analysed and broken down into six capacities. The same six capacities are used to compare the capabilities of a corvette and a frigate. The outcome of these analyses is then discussed and the experiences gained from the Swedish Navy’s mission in Lebanon have been taken into consideration.</p><p>The results show that while today’s small corvettes perform well at some tasks, for example force protection in extreme littorals, bigger ships are needed to carry out some tasks such as endurance-demanding sea control missions in far away seas.</p>

Den Svenska flottans ytstridsförmåga är idag uppbyggd av ett antal relativt små fartyg. Det är ett resultat av ett koncept som togs fram under det kalla kriget. Konceptet kallas för ”den lätta flottan” och bygger på idén att med hjälp av modern teknik så kan samma förmågor som ryms i ett stort ytstridsfartyg spridas på flera små enheter. Svenska flottans ytstridskrafter är således anpassade till det gamla invasionsförsvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om flottan, mot bakgrund av ominriktningen till ett insatsförsvar, har anledning att åter införskaffa större fartyg. I uppsatsen används de grundläggande förmågorna (ledning, verkan, information och underrättelser, rörelse, skydd samt uthållighet) som verktyg för att analysera Marinens uppgifter. Samma förmågor har sedan använts för att jämföra en korvetts och en fregatts egenskaper. Med hjälp av erfarenheter från Marinens insats i Libanon har en diskussion förts kring detta. Allt sammantaget har gett resultatet att dagens lätta ytstridskrafter ej spelat ut sin roll, men insatsförsvaret ställer krav på framförallt rörlighet och uthållighet som endast fartyg i minst fregattstorlek kan leva upp till. / During the Cold War, the Swedish Navy developed a concept of surface warfare based on the idea that forces should be spread out on a number of smaller surface combatants rather than on a few big ones. This was possible due to new technology and new weapon systems such as guided torpedoes and missiles. The old dreadnoughts and battleships had become obsolete. This concept, formed in a time when defence against invasion was the prime task of the Swedish Armed Forces, is still today the foundation on which the Swedish Navy is built on. Its surface warfare forces consist of small corvettes between 300 and 600 metric tonnes. Since the end of the Cold War, the Swedish Armed Forces has undergone a transformation and is now a smaller, mission-oriented armed forces with ambitions of expeditionary capabilities. This means new tasks for the Swedish Navy and the question has been raised whether the small surface warfare ships are up to the task? In this essay, the tasks of the Swedish Navy are analysed and broken down into six capacities. The same six capacities are used to compare the capabilities of a corvette and a frigate. The outcome of these analyses is then discussed and the experiences gained from the Swedish Navy’s mission in Lebanon have been taken into consideration. The results show that while today’s small corvettes perform well at some tasks, for example force protection in extreme littorals, bigger ships are needed to carry out some tasks such as endurance-demanding sea control missions in far away seas.

I samband med att Försvarsmakten år 2000 ändrade fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar uppstod nya krav på Sveriges officerare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kurslitteraturen som används för att utbilda blivande officerare på militärhögskolan Karlberg i stress har förändrats från en försvarsmakt byggd på ett invasionsförsvar till en försvarsmakt byggd på ett insatsförsvar. Eftersom insatsförsvaret ställer nya krav på en officer är det intressant att undersöka om utbildningen förändrats till att möta de nya krav och behov som ett insatsförsvar innebär. Kurslitteratur mellan år 2000-2001 och år 2011-2014 jämförs för att upptäcka om någon förändring skett. Då två enheter jämförs med varandra och kurslitteratur används som underlag har en komparativ litteraturstudie använts som metod. Slutsatsen i uppsatsen är att kurslitteraturen har förändrats för att möta de nya behov som uppstått i och med fokusskiftet till insatsförsvar. En av förändringarna som skett är att det är mer fokus i kurslitteraturen år 2011-2014 på hur stress motverkas och hanteras.

As a result of Russia’s increasingly confrontational and aggressive actions in Sweden’s immediate area, Sweden’s military strategic concept has been subject for an overhaul. Increased military and defence spending along with rising tensions between Russia on one side, with NATO and EU on the other, reminds of historical experiences from the Cold War era. Although the environment is partly reminiscent of the Cold War, Sweden continues to contribute with military units to operations in Africa and the Middle East. Host nation support agreements between NATO and Sweden enabled foreign units to operate within Swedish borders. Combined with deepened bilateral defence cooperations and joint planning with Finland, these actions indicate a strategy with more of an international focus. These ambiguities complicate the understanding of today’s military strategy. The purpose of this survey was therefore to contribute with insight regarding how one should categorize Sweden’s modern military strategy. This was achieved by conducting an ideal type analysis while reviewing Swedish military doctrines and political policy documents which discuss military strategy. The main results show that Sweden’s military strategy can be interpreted as a combination of previous strategies, where two parallel approaches interact with each other. Furthermore, the strategy is categorized as a national defence strategy with international ambitions, mainly due to environmental prerequisites and current demands regarding a complex security situation.

Att det är viktigt att känna sin egen förmåga har varit känt sedan länge. Redan stenåldersmannensom skulle gå på grottbjörnjakt var tvungen att veta sin och sina stamfränders förmåga. Frågan är om vi iFörsvarsmakten vet vad vi och våra krigsförband verkligen kan prestera. Målsättningen med detta arbetehar varit att undersöka hur krigsförbandsvärderingen skall gå till i teorin, hur den används i praktiken ochvad som användarna skulle vilja ändra på för att slutligen kunna svara på frågan: Duger vårt nuvarande sätt att värdera krigsförband för morgondagens insatta insatsförsvar?Svaret söker jag med hjälp av teorin Balanced Scorecard som Försvarsmaktens ledning ämnar väljaför att möta framtidens managementkrav. Modellen använder olika perspektiv och i detta arbete belyserjag empirin från tio intervjuer ur fyra olika perspektiv för att se hur väl dagens värderingssystem kommeratt passa in i det nya insatta insatsförsvaret.Resultatet av min undersökning visar att det finns ett behov av att reformera dagens system inomframförallt tre områden. För det första krävs en revidering av de målsättningar som vi värderar mot. Enstörre flexibilitet och snabbare uppdatering av målsättningarna krävs i en omvärld som förändras med alltstörre hastighet. För det andra bör metoderna för hur vi värderar rent praktiskt omarbetas. Många anserdet vara felaktigt att krigsförbandscheferna bedömer sitt eget förbands förmåga och en extern nationellvärderingsstyrka efterfrågas. Den tredje punkten som kräver åtgärder är återkopplingen från devärderingar som gjorts. Förbanden saknar engagemang och redovisning av vilka åtgärder som vidtagits.I arbetet redovisas ett förslag till hur krigsförbandsvärderingen skulle kunna förbättras och enpedagogisk förklaringsmodell som kan underlätta förståelsen för den av försvarsledningen framtagnastrategiska kartan. Denna är avgörande för att krigsförbandsvärderingen skall kunna utnyttjas optimalt. / It is of vital importance for the war fighter to know his or her ability, notduring a fight, but before. This has been common knowledge since thebeginning of time. This is as important now as ever, but do we really know ourabilities, do we have what it takes? The purpose of this paper has been toexamine and analyse how the Swedish Armed Forces measure theirperformance and war fighting capability, not only in theory but also inpractice. The overarching question posed has been:Will the present evaluation process handle tomorrow’s challenges ofthe restructured Swedish Armed Forces?To answer this question the writer uses the management theory BalancedScorecard, BSC by Kaplan &amp; Norton. BSC has been selected by the SupremeCommander to implement new strategies into the Armed Forces.The writer applies the four perspectives of BSC on the present evaluationprocess to find the answer to the earlier posed question. The empiric basis, thatthis research is based upon, is ten interviews with different officials involvedin the evaluation process.The result of the research is grouped into three themes. Firstly there is aneed to improve the objectives that the evaluation is based upon. Several of theinterviewed respondents stated that the objectives were rigid and inflexible.This will not be appropriate in the near future when the surrounding world willchange at the flick of a switch. Secondly the commander of the evaluated unithim-or herself makes the evaluation. The opinion of most respondents was thatan external team should perform the evaluation. This team however, shouldnot be international, even though this is often the case when NATOevaluations take place. Finally the feedback from evaluations will have to beimproved. A frequent answer during interviews was that the higher commandsdid not comprehend the situation at unit level. Neither did the unit level haveany confidence in that the result of the evaluations were taken care of oraccounted for when financial means were allocated. The lack of feedback wasinterpreted as lack of interest in what the units were producing.The writer presents his recommendations on how to improve theevaluation process based on the three themes mentioned. He also partlycompares the Balanced Scorecard with NATO Guidelines for OperationalPlanning, GOP to demonstrate close points of similarities. Since the GOP isadopted in the Swedish Armed Forces there may be advantages to regardpeacetime and wartime management issues with the same approach. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Den militära organisationen har såväl historiskt som i nutid haft ett beroendeförhållande till denkommersiella marknaden för försörjning av tjänster och materiel. På senare år har vi sett enpolitisk strävan mot ett utökat inslag av kommersiella lösningar inom den militära strukturen.Syftet med uppsatsen är att undersöka om en sådan förändring kan komma att påverkainsatsorganisationens förmåga att leverera avsedd operativ effekt. Undersökningen tar sin ansats ipersonalens förtroende för militära kontra privata koncept. Med stöd i traditionell militärteori,systemteori och professionsteori genomförs en enkätundersökning i avsikt att utvärdera om det gåratt finna ett samband mellan förbandets förmåga att avge avsedd effekt och personalens förtroendeför en stödorganisation som de i en utsatt situation står i beroendeställning till.Den övergripande slutsatsen är att detta samband mellan förtroende för stödorganisationen ochförbandets förmåga kan påvisas. Likaledes påvisar undersökningen ett högre förtroende för etttraditionellt militärt förhållningssätt inom logistikorganisationen i samband med en militär insatsän för kommersiella lösningar. Däremot så avvisas inte privata aktörer generellt, utan gesförtroende att stödja verksamheten så länge det inte reducerar förbandets säkerhet eller kontroll. / The Military organization has in both historical and modern perspective dependent relations tothe commercial market for supply. The political aim has in later years been to increasecommercial solutions in the earlier military logistical area.The purpose of this essay is to analyse if a change in that direction can affect the power of amilitary force. The study focuses on the employee’s trust in the military versus commercialconcept. The essay takes its theoretical point of departure from a classical military theory, asystems-theoretical and a military profession perspective and based on the results of aquestionnaire attempts to evaluate if it’s possible to find a connection between the soldiers’ trustof a support organization they have dependent relations to in an exposed situation, and the powerof the force they belong to.The overarching conclusion is that this connection between trust and the force’s capacity isdistinctly indicated. Likewise the study indicates a higher trust in military logistical methods thanin commercial solutions.On the other hand, private agents still can be utilised to a certain degree, as they could be trustedto give support providing security and control are not reduced. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Det övergripande målet för Försvarsmakten är att kunna försvara Sverige och svenska intressen, mot deväpnade hot som finns idag och kan uppstå i framtiden. För att klara det krävs ett modernt och flexibeltinsatsförsvar vilket innebär att mer resurser skall läggas på insatsförmåga och mindre på administration.Regeringen skriver i propositionen ”Vårt framtida försvar” att ett väl fungerandepersonalförsörjningssystem är en av de viktigaste förutsättningarna för insatsorganisationens förmåga.Detta kräver bland annat ett nytt utbildningssystem för totalförsvarspliktiga. Syftet med denna uppsats äratt via litteraturstudier och intervjuer beskriva och analysera om grundutbildningen av svenskainsatsförband är tillräcklig för att kunna möta framtidens krav och den vägledning som ges i våradoktriner. Uppsatsen skall ge ett svar på om försvarsmaktens doktriner är tillämpbara i en internationelloperation. Vidare kommer uppsatsen att ge förslag på prioriteringar inom utbildning av svenskatotalförsvarspliktiga för att kunna tillämpa manövertänkande och uppdragstaktik.Huvudfrågan för uppsatsen är:Är innehållet i ett svenskt insatsförbands utbildning tillräckligt för att kunna delta i enfredsframtvingande operation?För att få svara på frågan valde jag att intervjua utvalda respondenter med en bred erfarenhet från bådeinternationell tjänstgöring och utbildning av förband. Deras svar och slutsatser jämförde jag sedan medslutsatser från svenska missioners slutrapporter. Där använde jag främst slutsatserna från derasutbildning. Jag nyttjade deskriptiv metod vid utarbetande av uppsatsen. Ordet deskriptiv betyderbeskrivande och används som beteckning på sådana arbetssätt inom olika vetenskaper som utgår frånopartiska observationer av verkligheten utanför vetenskapen. Då uppsatsen för fram människorsupplevelser och erfarenheter har den en kvalitativ deskriptiv ansats. Frågeställningens karaktärkombinerat med dess militära omfattning gjorde att jag ansåg det naturligt att knyta uppsatsen tillmanöverteorin som Försvarsmaktens grund är manövertänkande.Resultatet påvisar att det krävs förändringar i svenska grundutbildningen som det nya försvarsbeslutetsäger. Tyngdpunkten bör ligga på att utveckla övningsverksamheten och förmågan att agera med förbandsom tillämpar manövertänkandet och uppdragstaktiken. Till detta behövs en ensning av grundläggandeutbildning för att kunna sammanställa förband för internationell tjänst som är interoperabla. / The overarching aim for the Swedish Armed Forces is to defend Sweden and Swedishinterests against threats that are present today and in the future. To make that possible itdemands a modern and flexible force that can react quickly and rapidly on order fromthe Swedish government.The Swedish government says that the key for success is reformed personnel support. Itdemands a new training system for the future conscripts.The aim of this paper is to investigate if the Swedish system of training conscripts issuitable to meet the future area of operations together with other countries in a peaceenforcement operation. It will also show if the new Swedish doctrines are appropriate inan international operation. The paper will also give some suggestions for prioritizationin the training system for conscripts enabling them to use the Swedish doctrine, which isbased on manoeuvre warfare.The main question in this paper is;“Is the content in the Swedish conscript training system sufficient to be able toparticipate in a peace enforcement operation?”As this paper presents personal experience it has a qualitative and descriptive approach.The nature of the questions in this paper, together with the military scope made itnatural to connect it to the manoeuvre warfare theory.The result of the investigation shows that changes in the training system for conscriptsare vital. The main effort is to develop battle training for the forces together with otherforces using manoeuvre warfare. It is also necessary to implement a common SOP thatdescribes basic functions and rules from the level of soldier to platoon. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med uppsatsen är att belysa den principiella förändringen av svenska försvarsmaktensprestationsform från krigsförberedelser till aktiva militära operationer mot bakgrund av Clausewitzstrategiska teori. Författaren har använt hypotetisk – deduktiv slutledningsmetod.Följande resultat framkom av undersökningen: Sveriges strategiska ledning skiljer sig mycketavseende organisatoriska förutsättningar i fred från Storbritannien och Frankrike. Sverige haren erfarenhet av att i första hand styra försvarsmakten som strategiskt medel först i krig, vilkethar resulterat i ad hoc lösningar i kriser, exempelvis U 137-krisen. Vidare framkom avundersökningen att försvarsmakten har fyllt sin strategiska effekt genom att göra krigsförberedelserså att den strategiska ledningen har blivit underordnad den förvaltningsmässiga styrningen,vilken i huvudsak har täckt regeringens behov. Detta förhållande bör beaktas införframtiden om militära operationer skall användas i en ökad omfattning för krishantering. / The purpose of the essay was to analyse the principal change of strategic performance frompreparation for war to operations in the light of Clausewitz strategic theory. The method usedin the essay is hypothetic – deductive.The results of the survey showed that Swedish strategic command differs a great dealconcerning organizational conditions compare to UK and France in peacetime. That is mainlybecause of the Swedish strategic experience not to use the Armed Forces in peacetime as astrategic instrument. In time of crises, for example the soviet submarine crisis in 1981,showed that strategic command used ad hoc solutions instead of the ordinary chain ofcommand.The survey showed further that the Armed Forces has fulfilled their strategic effect by makingwar preparations with the consequences of making strategic command of secondaryimportance to defence management, which has covered the governments main purpose. Thiscondition is important to recognize in the future for extended use of military operations incrisis management. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Following an increase in hostile foreign activity. The discussion regarding Sweden’s defense force´s ability to perform its task has come to a new heading. With the end of the cold war as a major revolution in matters of international security, a major overhaul has taken place to transform the static total defense plan of the nation to a less rigid operational system. Following an analysis of the budgets total amount from the governments of 2002 until 2015 it is clear that while the amount of resources has never directly been lowered, it has shrunk in relation to the countries total GDP. The possible futures for the defense of Sweden bring three possibilities forward in correlation three unique perspectives on military and political policy. Out of the three possibilities the focus on military strength as a political resource seems to be garnering the most support with the latest incursions made my foreign submersibles and the ever growing presence of 5th generation of warfare. And for as long as the potential threats remain it is unlikely that the current course will change.

<p>Försvarsmakten har sedan sekelskiftet gått ifrån att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Under denna omvandling har Försvarsmakten blivit allt mindre och fått en mer internationell inriktning. Förband har lagts ned, personal sagts upp och materiel skrotats. Författaren är intresserad av att se hur detta har påverkat Försvarsmakten som en samhällsresurs.</p><p>Problemet som ställs i uppsatsen är huruvida regeringen har anpassat Försvarsmaktens uppgift att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, mot bakgrund av den omvandling som skett. Syftet med denna uppsats är sålunda att undersöka och jämföra om uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred har förändrats, utvecklats eller anpassats till det nya insatsförsvaret som Sverige har idag.</p><p>Som metod används en komparativ och kvalitativ textanalys av utvalda propositioner, departementsserier och regleringsbrev. De fakta i dokumenten som berör uppsatsämnet analyseras och jämförs, för att sedan sammanfattas och diskuteras. </p><p>Resultatet i uppsatsen påvisar att regeringen inte har ändrat uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, som ställs till Försvarsmakten. Men det påvisar även att en kontinuerlig anpassning av uppgiften sker i form av ett samarbete med andra myndigheter, denna utveckling kan följas på olika sätt i de utvalda källorna.</p><p>Författaren har dragit slutsatser kring det presenterade resultatet och kommit fram till att regeringen inte behövt ändra uppgiften. Men för att kunna effektivisera utnyttjandet av de resurser som Försvarsmakten kan tillföra vid svåra påfrestningar bör regeringen utveckla och precisera hur Försvarsmakten skall utnyttjas med störst effektivitet.</p> / <p>The Swedish Armed Forces has, since the turn of the century, transformed from an invasion defence to a type of mission oriented defence. This means that the Swedish armed forces have become smaller in volume, material has been terminated, a lot of personnel have been terminated and the amount of conscripts heavily reduced. The author is interested in how this has affected the Swedish armed force as recourse to the Swedish society.</p><p>Before and under the transformation, one of the Swedish armed forces duties has been to strengthen the Swedish society when hard tensions have emerged in peacetime. This duty has been presented in the regulations that the Swedish government give to the Swedish Armed Forces every year.  The duty is also one of the duties presented in the regulation that controls the Swedish Armed Forces activities.</p><p>The problem that is presented in the essay is how the Swedish government has adjusted this duty to the Swedish Armed Forces with this transformation in mind. The purpose of this essay is therefore to investigate and compare if the duties have been changed, developed and/or adjusted to the new Swedish armed forces as it is today.</p><p>The result of this paper shows that the government has not changed the duty to strengthen the society when hard tensions come. However, it also shows that there is a continuing adjustment to the duty in form of cooperation with other authorities. This development can be seen in different ways in the varying sources that have been presented in the essay.</p><p>The author has drawn some conclusions concerning the presented results and reached a conclusion that the government does not have to change the duty. It can be preserved as it is today. In order to use the resources that the Swedish armed forces contribute more efficiently, the government has to develop and specify how the Swedish armed forces can be used with the greatest efficiency.</p>