<p>Stora förändringar har ägt rum inom äldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som är på gång att införa den. Kundvalsmodellen innebär att äldre personer med beviljad hemtjänst får möjlighet att själva välja utförare av insatserna och därmed har möjligheten att välja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebär således att det finns minst två olika typer av utförare som kan utföra tjänsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms län, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhängare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation. Denna studie har som syfte att undersöka vilka för- och nackdelar kundmodellen har, vilken betydelse och inverkan modellen har på hemtjänstens omsorgskvalitet och möjligheterna att tillgodose de äldres behov.</p><p> </p><p>Kvalitativa telefonintervjuer har genomförts i syfte att besvara frågeställningarna och syftet med denna studie. Intervjuerna har utförts med åtta verksamhetschefer inom hemtjänsten med blandade erfarenheter av kundvalsmodellen där fem av de åtta cheferna arbetar i en verksamhet där man infört kundval och tre av cheferna arbetar i en verksamhet där man ännu inte har infört kundvalsmodellen. Fyra av dessa chefer arbetar i en kommunal verksamhet och fyra i privat regi. Detta urval användes för att få olika aspekter angående kundvalsmodellen och dess betydelse. Detta innebär att skillnader kunde urskiljas beroende på om informanten arbetade i privat eller kommunal verksamhet och även beroende på dennes erfarenhet till kundvalsmodellen. Till analysen av intervjuerna har vi använt Habermas teori om kommunikativt handlande, Maslows behovshierarki, Waerness begrepp omsorgsrationalitet och tjänstegarantier som teoretisk behovsmodell.</p><p> </p><p>Vårt resultat visar att omsorgskvaliteten ökar med konkurrens eftersom verksamheterna blir tvingade att arbeta med kvalitetsutveckling. Vi har inte funnit några stora skillnader i uppfattning om kundvalsmodellen mellan privata och kommunala utförare, förutom att de privata utförarna har större möjligheter till konkurrens. Det som avgör om kundvalsmodellen införs i en kommun eller ej, är den ideologiska tillhörigheten i kommunen. En nackdel med kundvalsmodellen är att själva valet är svårt och att det inte finns tillräcklig information om utförarna som underlättar kundens valmöjligheter.</p>

Stora förändringar har ägt rum inom äldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som är på gång att införa den. Kundvalsmodellen innebär att äldre personer med beviljad hemtjänst får möjlighet att själva välja utförare av insatserna och därmed har möjligheten att välja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebär således att det finns minst två olika typer av utförare som kan utföra tjänsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms län, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhängare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation. Denna studie har som syfte att undersöka vilka för- och nackdelar kundmodellen har, vilken betydelse och inverkan modellen har på hemtjänstens omsorgskvalitet och möjligheterna att tillgodose de äldres behov.   Kvalitativa telefonintervjuer har genomförts i syfte att besvara frågeställningarna och syftet med denna studie. Intervjuerna har utförts med åtta verksamhetschefer inom hemtjänsten med blandade erfarenheter av kundvalsmodellen där fem av de åtta cheferna arbetar i en verksamhet där man infört kundval och tre av cheferna arbetar i en verksamhet där man ännu inte har infört kundvalsmodellen. Fyra av dessa chefer arbetar i en kommunal verksamhet och fyra i privat regi. Detta urval användes för att få olika aspekter angående kundvalsmodellen och dess betydelse. Detta innebär att skillnader kunde urskiljas beroende på om informanten arbetade i privat eller kommunal verksamhet och även beroende på dennes erfarenhet till kundvalsmodellen. Till analysen av intervjuerna har vi använt Habermas teori om kommunikativt handlande, Maslows behovshierarki, Waerness begrepp omsorgsrationalitet och tjänstegarantier som teoretisk behovsmodell.   Vårt resultat visar att omsorgskvaliteten ökar med konkurrens eftersom verksamheterna blir tvingade att arbeta med kvalitetsutveckling. Vi har inte funnit några stora skillnader i uppfattning om kundvalsmodellen mellan privata och kommunala utförare, förutom att de privata utförarna har större möjligheter till konkurrens. Det som avgör om kundvalsmodellen införs i en kommun eller ej, är den ideologiska tillhörigheten i kommunen. En nackdel med kundvalsmodellen är att själva valet är svårt och att det inte finns tillräcklig information om utförarna som underlättar kundens valmöjligheter.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur förskolan har påverkats av den idag rådande konkurrensen. Under 1990-talet förändrades förskolans förutsättningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollärare med fokus på deras syn på förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och Fristående förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda på vad som skrivs om den Svenska förskolan. Resultatet visar enligt informanternas utsagor på en förskola som fungerar men som lider av en stor stress. Medier skriver att förskolan skulle vara bättre om det inte tilläts finnas ett vinstintresse i drivandet av verksamheterna. De Fristående förskolorna anser att de enskilda förskolorna bör ses som ett komplement till den kommunala förskolan. Studien visar på missvisande statistik vad gäller antal heltidsanställda pedagoger per barn. Skolverket talar om ett snitt på tre pedagoger på en barngrupp. Förskollärarna i studien berättar att detta hos dem bara stämmer delar av dagen, den övriga delen är de två pedagoger på en barngrupp. Att ha hög arbetsbelastning skapar stress hos personalgruppen, en stress som också barnen drabbas av. En av slutsatserna från denna studie är att vare sig förskolan är enskild eller kommunal bör förändringar och reformer göras utifrån konsekvensanalyser som

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation.

Denna kvalitativa studie undersöker balansen mellan det balanserade styrkortets perspektiv i en hälso- och sjukvårdsorganisation verksam på en kvasimarknad. Studien har haft sin utgångspunkt i Uppsala läns landstings primärvård. Resultatet har visat att det finns både möjligheter och svårigheter att balansera styrkortets perspektiv. Kvasimarknaden möjliggör en koppling mellan nöjda kunder och ökade intäkter vilket skiljer denna studie från tidigare studier inom samma område. Denna koppling ger potential att se orsakssamband mellan styrkortets perspektiv vilket kan främja balansen. Dock leder de byråkratiska mekanismerna till att det finansiella perspektivet får ett stort fokus, vilket utgör ett hinder att uppnå målen i de övriga perspektiven. Därigenom skapar det svårigheter att balansera styrkortets perspektiv.

Denna kunskapsöversikt undersöker relationen mellan begreppet social bakgrund och det fria skolvalet samt hur detta kan relateras till lärarprofessionen. För att undersöka området valdes tio vetenskapliga artiklar ut och granskades för att sammanställa ett resultat. Efter granskning uppenbarade sig olika aspekter relaterat till både samhället och individen. De samhälleliga aspekterna beskriver vi i termer av skolans marknadsföring och segregation medan aspekterna som främst påverkade individen var social klass och etnicitet. Slutsatsen vi drar är att både individen och skolorna är delaktiga aktörer i skolvalsprocessen men på olika sätt. Individens skolval tycks huvudsakligen influeras av hens sociala bakgrund och i många fall även föräldrarnas önskemål. Skolorna lägger sitt fokus på att locka och behålla önskvärda elever. Dessa önskvärda elever är ofta av en specifik social bakgrund och de flesta skolor använder olika strategier för att tillfredsställa dem samt deras föräldrar. På flera sätt visar det sig att skolvalet inte är fritt och att vissa grupper av individer inte får välja i samma utsträckning som andra. Föräldrarnas roll understryks men även läraren som frontlinjebyråkrat står inte helt passiv.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur personalen på offentliga och privata vårdcentraler i Borås Stad definierar begreppet kvalitet efter studiens ramar. Datamaterialet samlades in genom att dela ut enkäter, både i pappersform och digitalt. Enkäten delades ut till personalen på vårdcentraler i offentlig- och privat sektor, inom Borås Stad. Tolkningen av kvalitet anses enligt många som mångfacetterad. Det innebär att det finns en svårighet i att hitta en direkt definition till begreppet kvalitet som kan verka generellt. Teorin och tidigare studier är också enade om denna svårighet. Med undantag för begreppet kvalitet, behandlar studien andra begrepp och aspekter som kan gynna tolkningen av kvalitet. Dessa begrepp behandlas i studien som service och effektivitet, men även tidigare forskning behandlar konkurrens som vi tror kan verka som en extern faktor som kan förtydliga kvalitetsbegreppets innebörd. Respondenterna inom offentlig och privat sektor svarar i flertalet frågor liknande eller i genomsnitt likartat, och framhäver även andra aspekter som de anser kan ha en påverkan på kvalitet. Dessa aspekter togs fram genom att respondenten fritt skrev vilken eller vilka faktorer de ansåg kunde påverka kvalitet. Studiens slutsats ligger i linje med tidigare forskning, att kvalitet verkar vara mångfacetterat men att väldigt många är bekanta med begreppet. Det vill säga att många känner till begreppet men är inte helt säkra på definitionen av begreppet. Vi rekommenderar vidare studier kring ämnet inom vårdområdet för att kunna tydliggöra begreppet kvalitet i syfte att använda det mer frekvent i bland annat internundersökningar, som vårdorganisationerna själva ska ha möjlighet att genomföra. / The purpose of this research study was to examine how personnel in both public and private health care centers within Borås, construe and evaluate the concept of quality within the basis of our study. Data was gathered by surveys provided in two forms: printouts and digital copies to personnel in public and private health care centers, within the municipality of Borås. The evaluation of quality is according to many, fluctuating. Moreover, this means that there is a difficult process of defining the concept of quality to a general aspect, to the extent where theories and previous research agree with this statement accordingly. This study also analyzes other notions related to the concept of quality. These notions and concepts are defined as service and efficiency, but we also included competition as an external factor that influences the concept of quality since previous research has done the same. The respondents within public and private health care centers yielded very similar results, but also highlighted additional aspects that may affect quality. These aspects where provided by letting the respondents freely highlight factors that they assumed could affect quality. Along with considering previous research, this study, concludes that the notion of quality is a familiar term to many, yet is a fluctuating concept. This means that many individuals are sure to have some understanding of the concept of quality, but there is great uncertainty in how to define it. Within health care centers, we recommend further research exploring the concept of quality in order to utilize it more frequently among internal investigations, which organizations should be able to perform themselves.

Bakgrund: Bakgrund: Under de senaste 20 åren har svensk offentlig sektor präglats av konkurrensprövning genom privatisering av tidigare offentlig sektor. Det skapar en ny marknad där privata och offentliga aktörer skall samverka under statlig samordning och övervakning. Stockholm stads gymnasie- och hemtjänstmarknad är två exempel på kvasimarknader där staten står som finansiär av välfärdstjänsten samtidigt som den utförs av både privata och offentliga aktörer. Tidigare forskning belyser den problematik som uppstår då staten övergår från att vara en primär producent till en övervakande roll. Då statens roll förändras krävs tydligare regler och strukturer för att kunna samordna och styra kvasimarknader. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur kvasimarknader styrs, med avseende på upplevda verksamhetskrav och uppföljning. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer om hur beslutsfattare och marknadsaktörer upplever Stockholm stads gymnasie- och hemtjänstmarknad. Slutsatser: Studien konstaterar att hemtjänstmarknaden, som styrs via tydliga avtal, ger större möjlighet för insyn i verksamheterna och tydligare styrverktyg för Stockholms stad. På gymnasiemarknaden är det svårare för Stockholm att påverka verksamheten hos friskolor då de endast svarar mot Skolinspektionen. Det som ligger till grund för kvasimarknadens funktionalitet och effektivitet beror på det förtroende och tillit som finns mellan beslutsfattare, utförare och kund. Nyckelord: New Public Management, Offentlig styrning, Kvasimarknad, Interorganisato­riska relationer, Ekonomistyrning, Transaktionskostnadsteori. / Background: Over the past 20 years, the Swedish public sector has been characterized by competition through the increasing privatization of public welfare. It creates a new market situation where private and public sector are to co-operate under governmental coordination and monitoring. Stockholm city upper secondary school and home care market are two examples of quasimarkets where the state stands as a financier of the welfare service while it is carried out by both private and public actors. Previous research illustrates the problems that arise when the state changes from being a primary producer to a supervisory role. As the state's role changes it requires clear rules and structures in order to coordinate and control the quasimarkets. Objective: The study aims to describe and understand how quasimarkets are governed, in regard to percieved business requirements and monitoring. Design: The study is a qualitative case study with a hermeneutic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews on how policy makers and market actors are experiencing the upper secondary school and home care market. Conclusion: The study notes that the home care market, which is governed by clear agreements and contracts, provides greater transparency between policy makers and market actors. Thus creating better conditions for the usage of management control for the city of Stockholm. In the upper secondary market it is difficult for the city of Stockholm to affect the operations of private schools since they are governed by the Swedish School Inspectorate. The basis for the functionality and efficiency of quasimarkets relies on the confidence and trust that exists between policy makers, market actors and customers. Keywords: New Public Management, Public Governance, Quasimarket, Interorganizational Relations, Management Control, Transaction Cost Economics.

<p>The overriding purpose of this graduate thesis is to evaluate if municipalities and county councils can deviate from the legislation of public procurement during procurement of customer choice agreements within the health and social care area. The intention of this Quasi-market is to provide the users with competition in terms of quality rather then the general principal rule of economic value.</p><p>My conclusion results in a legal situation without rules of general procedure. So far the authorities make their own regulation in the field of customer choice agreements. The problem lies within the authorization of new contractors and their right to make an appeal against resolutions made by the authorities social care divisions.</p><p>One solution is to legislate within the present law of public procurement. Another way to solve the problem is to create a lex specialis apart from the present public procurement regulation.</p> / <p>Det generella syftet med detta examensarbete är att utreda om kommuner och landsting kan frångå upphandlingsregleringen vid tillsättningar av kundvalsföreträdande tjänster, vilken påverkan kundvalssystem har på mindre oetablerade företag samt hur detta påverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att två nya EG-direktiv på upphandlingsområdet inte implementerats i svensk rätt inom den angivna tidsfristen, belyses frågan ur både ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv.</p><p>Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt där det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet påvisas gällande rätt utifrån ett deskriptivt förhållningssätt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrån ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanställning har utmynnat i följande slutsatser.</p><p>Kundvalssystem har sedan starten i början på 1990-talet utvecklats till att bli ett användbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frågan om laglig tillämplighet förbisetts. För att upprätthålla ett rättssäkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige.</p><p>Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlängningen genererar lägre kostnader. Ur ett genusperspektiv främjar systemet kvinnligt företagande genom att bidra till privatiseringen av den historiskt sett kvinnodominerande yrkeskategorin.</p><p>Jag anser med stöd av det anförda, att kundvalssystemet kan utmynna i en utvidgning av LOU, där ett ytterligare förenklat upphandlingsförfarande tillser att marknaden konkurrensutsätts vilket tryggar sättssäkerheten vid tillsättningen av leverantörerna och ger en möjlighet till överprövning. Alternativet är främst att lagreglera området separat vilket medför en skräddarsydd reglering genom hela förfarandet, men detta kan medföra en längre lagstiftningsprocess.</p>

The overriding purpose of this graduate thesis is to evaluate if municipalities and county councils can deviate from the legislation of public procurement during procurement of customer choice agreements within the health and social care area. The intention of this Quasi-market is to provide the users with competition in terms of quality rather then the general principal rule of economic value. My conclusion results in a legal situation without rules of general procedure. So far the authorities make their own regulation in the field of customer choice agreements. The problem lies within the authorization of new contractors and their right to make an appeal against resolutions made by the authorities social care divisions. One solution is to legislate within the present law of public procurement. Another way to solve the problem is to create a lex specialis apart from the present public procurement regulation. / Det generella syftet med detta examensarbete är att utreda om kommuner och landsting kan frångå upphandlingsregleringen vid tillsättningar av kundvalsföreträdande tjänster, vilken påverkan kundvalssystem har på mindre oetablerade företag samt hur detta påverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att två nya EG-direktiv på upphandlingsområdet inte implementerats i svensk rätt inom den angivna tidsfristen, belyses frågan ur både ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv. Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt där det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet påvisas gällande rätt utifrån ett deskriptivt förhållningssätt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrån ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanställning har utmynnat i följande slutsatser. Kundvalssystem har sedan starten i början på 1990-talet utvecklats till att bli ett användbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frågan om laglig tillämplighet förbisetts. För att upprätthålla ett rättssäkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige. Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlängningen genererar lägre kostnader. Ur ett genusperspektiv främjar systemet kvinnligt företagande genom att bidra till privatiseringen av den historiskt sett kvinnodominerande yrkeskategorin. Jag anser med stöd av det anförda, att kundvalssystemet kan utmynna i en utvidgning av LOU, där ett ytterligare förenklat upphandlingsförfarande tillser att marknaden konkurrensutsätts vilket tryggar sättssäkerheten vid tillsättningen av leverantörerna och ger en möjlighet till överprövning. Alternativet är främst att lagreglera området separat vilket medför en skräddarsydd reglering genom hela förfarandet, men detta kan medföra en längre lagstiftningsprocess.