<p>Stora förändringar har ägt rum inom äldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som är på gång att införa den. Kundvalsmodellen innebär att äldre personer med beviljad hemtjänst får möjlighet att själva välja utförare av insatserna och därmed har möjligheten att välja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebär således att det finns minst två olika typer av utförare som kan utföra tjänsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms län, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhängare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation. Denna studie har som syfte att undersöka vilka för- och nackdelar kundmodellen har, vilken betydelse och inverkan modellen har på hemtjänstens omsorgskvalitet och möjligheterna att tillgodose de äldres behov.</p><p> </p><p>Kvalitativa telefonintervjuer har genomförts i syfte att besvara frågeställningarna och syftet med denna studie. Intervjuerna har utförts med åtta verksamhetschefer inom hemtjänsten med blandade erfarenheter av kundvalsmodellen där fem av de åtta cheferna arbetar i en verksamhet där man infört kundval och tre av cheferna arbetar i en verksamhet där man ännu inte har infört kundvalsmodellen. Fyra av dessa chefer arbetar i en kommunal verksamhet och fyra i privat regi. Detta urval användes för att få olika aspekter angående kundvalsmodellen och dess betydelse. Detta innebär att skillnader kunde urskiljas beroende på om informanten arbetade i privat eller kommunal verksamhet och även beroende på dennes erfarenhet till kundvalsmodellen. Till analysen av intervjuerna har vi använt Habermas teori om kommunikativt handlande, Maslows behovshierarki, Waerness begrepp omsorgsrationalitet och tjänstegarantier som teoretisk behovsmodell.</p><p> </p><p>Vårt resultat visar att omsorgskvaliteten ökar med konkurrens eftersom verksamheterna blir tvingade att arbeta med kvalitetsutveckling. Vi har inte funnit några stora skillnader i uppfattning om kundvalsmodellen mellan privata och kommunala utförare, förutom att de privata utförarna har större möjligheter till konkurrens. Det som avgör om kundvalsmodellen införs i en kommun eller ej, är den ideologiska tillhörigheten i kommunen. En nackdel med kundvalsmodellen är att själva valet är svårt och att det inte finns tillräcklig information om utförarna som underlättar kundens valmöjligheter.</p>

Stora förändringar har ägt rum inom äldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som är på gång att införa den. Kundvalsmodellen innebär att äldre personer med beviljad hemtjänst får möjlighet att själva välja utförare av insatserna och därmed har möjligheten att välja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebär således att det finns minst två olika typer av utförare som kan utföra tjänsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms län, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhängare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation. Denna studie har som syfte att undersöka vilka för- och nackdelar kundmodellen har, vilken betydelse och inverkan modellen har på hemtjänstens omsorgskvalitet och möjligheterna att tillgodose de äldres behov.   Kvalitativa telefonintervjuer har genomförts i syfte att besvara frågeställningarna och syftet med denna studie. Intervjuerna har utförts med åtta verksamhetschefer inom hemtjänsten med blandade erfarenheter av kundvalsmodellen där fem av de åtta cheferna arbetar i en verksamhet där man infört kundval och tre av cheferna arbetar i en verksamhet där man ännu inte har infört kundvalsmodellen. Fyra av dessa chefer arbetar i en kommunal verksamhet och fyra i privat regi. Detta urval användes för att få olika aspekter angående kundvalsmodellen och dess betydelse. Detta innebär att skillnader kunde urskiljas beroende på om informanten arbetade i privat eller kommunal verksamhet och även beroende på dennes erfarenhet till kundvalsmodellen. Till analysen av intervjuerna har vi använt Habermas teori om kommunikativt handlande, Maslows behovshierarki, Waerness begrepp omsorgsrationalitet och tjänstegarantier som teoretisk behovsmodell.   Vårt resultat visar att omsorgskvaliteten ökar med konkurrens eftersom verksamheterna blir tvingade att arbeta med kvalitetsutveckling. Vi har inte funnit några stora skillnader i uppfattning om kundvalsmodellen mellan privata och kommunala utförare, förutom att de privata utförarna har större möjligheter till konkurrens. Det som avgör om kundvalsmodellen införs i en kommun eller ej, är den ideologiska tillhörigheten i kommunen. En nackdel med kundvalsmodellen är att själva valet är svårt och att det inte finns tillräcklig information om utförarna som underlättar kundens valmöjligheter.

<p>Den nya lagen LOV, Lag om valfrihetssystem, trädde i kraft den första januari 2009 och gäller för hälso- och sjukvården. Däremot är det allt fler kommuner som väljer att tillämpa lagen även inom hemtjänsten. Syftet med fritt val är att brukaren ska vara delaktig och göra egna val samt att utföraren ska utföra tjänsterna med bästa kvalité och på rätt sätt. Enligt lagen har kommunen ansvaret för uppföljning av kvalitén i syfte att hela tiden förbättras och utvecklas så att brukarna är nöjda.</p><p>I Kristianstads kommun började de att använda sig utav det nya systemet från och med den första januari 2009, medan i Sollentuna kommun den första september 2009. Båda kommunerna började däremot med fritt val inom hemtjänsten redan flera år tidigare. Däremot såg systemet lite annorlunda ut på grund av att det inte fanns någon lagstiftning som gav stöd för detta.</p><p>Problematiken är att ständigt komma på olika sätt att förbättras när det gäller uppföljningen för att bli mer effektiv i sitt arbete när det gäller valfrihetssystemet. Syftet med detta uppsatsskrivande är därför att analysera hur våra valda kommuner arbetar med kvalitetsuppföljningen samt hur den nya lagen har påverkat dem totalt sett.</p>

Den nya lagen LOV, Lag om valfrihetssystem, trädde i kraft den första januari 2009 och gäller för hälso- och sjukvården. Däremot är det allt fler kommuner som väljer att tillämpa lagen även inom hemtjänsten. Syftet med fritt val är att brukaren ska vara delaktig och göra egna val samt att utföraren ska utföra tjänsterna med bästa kvalité och på rätt sätt. Enligt lagen har kommunen ansvaret för uppföljning av kvalitén i syfte att hela tiden förbättras och utvecklas så att brukarna är nöjda. I Kristianstads kommun började de att använda sig utav det nya systemet från och med den första januari 2009, medan i Sollentuna kommun den första september 2009. Båda kommunerna började däremot med fritt val inom hemtjänsten redan flera år tidigare. Däremot såg systemet lite annorlunda ut på grund av att det inte fanns någon lagstiftning som gav stöd för detta. Problematiken är att ständigt komma på olika sätt att förbättras när det gäller uppföljningen för att bli mer effektiv i sitt arbete när det gäller valfrihetssystemet. Syftet med detta uppsatsskrivande är därför att analysera hur våra valda kommuner arbetar med kvalitetsuppföljningen samt hur den nya lagen har påverkat dem totalt sett.

Denna magisteruppsats i Ekonomisk Historia avser undersöka drivkrafter och motiv bakom de institutionella förändringar som svensk sjukvård genomgått och hur det i sin tur ledde fram till Lagen om valfrihetssystem. Vidare undersöks hur LOV påverkat utbudet av vårdcentraler inom Västerbottens läns landsting. Undersökningsperioden är 1983 – 2015. På 1980-talet skedde institutionella förändringar som var förutsättningar för den liberalisering av svensk sjukvård som skedde på 1990-talet. Kostnaderna för svensk sjukvård steg årligen från mitten på 1960-talet och när krisen slog till på 1990-talet skedde omfattande förändringar. Stora delar av offentlig sektor rationaliserades och öppnades upp för privata aktörer. Detta skedde även inom VLL. I mitten på 2000-talet började LOV utredas och argumenten för ett genomförande av reformen var framförallt att den konkurrens som skulle uppstå skulle leda till bättre vård för vårdtagarna. Befolkningen skulle via LOV få möjlighet att digitalt välja sin vårdcentral. Inom VLL uppkom 5 privata vårdcentraler. Den största Umeå Vårdcentral/ Dragonens hälsocenter lades ut på upphandling 2004 och försattes i drift juni år 2006. Ersättningen från VLL till Carema fick korrigeras årligen vilket indikerade på hur komplext det är att kalkylera för kostnader inom sjukvården. Efter avtalsperioden fanns en möjlighet att förlänga med 24 månader men VLL valde att inte förlänga med Carema utan krävde en omförhandling då vårdbolaget misskött sig på ett flertal punkter. Bland annat så saknades sjukgymnaster och det fanns inte möjlighet till kontinuerlig läkarkontakt för patienterna. Detta visar på den problematik som kan uppstå vid privatisering av offentlig verksamhet, när den ofrånkomliga vinstjakten leder till att kostnader ska hållas nere för att uppnå större marginaler. Samtidigt bör politikers önskan om valfrihet och privatiseringar ifrågasättas då det finns få tecken på att det är befolkningens önskan.

No description available.

Andelen äldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av väl fungerande äldreomsorg. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att välja hemtjänstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjänsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare är den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att påverka kvaliteten i verksamheterna. Därför är det viktigt att kraven som ställs i kontrakten tydligt beskriver vad kommunen vill att de privata aktörerna ska utföra och vilken kvalitet dessa tjänster ska ha. Syftet med studien var därför att undersöka om och hur kommunernas kontrakt med de privata utförarna fångar upp centrala aspekter av omsorgskvalitet inom hemtjänsten. En kvalitativ deduktiv ansats användes och en innehållsanalys genomfördes för att besvara frågeställningarna. Med hjälp av en utformad analysmodell besvarades vilken typ av kvalitetskrav som ställs i kontrakten. Resultaten visade att majoriteten av de identifierade kvalitetskraven i kontrakten beskrev hur omsorgstjänsterna ska utföras. Kraven utifrån de sex kategorierna, som ingick i analysmodellen, diskuterades i kontrakten. De flesta av kraven som ställdes i kontrakten var specificerade och uppföljningsbara. Dock visade det sig att det inte gick att mäta i vilken grad kraven var uppnådda. Utifrån studiens resultat verkar svårigheterna för kommunerna vara att formulera tillräckligt omfattande och mätbara krav, vilket kan försvåra styrningen av kvaliteten inom äldreomsorgen. / The elderly population in Sweden is growing, which means that more efforts by the home care services are needed. The municipality is responsible to ensure that their population gets the services they need by public or private home care agencies. In January 2009 the law of system of choice was introduced. One aim of the law was to give the individual more freedom to choose home care provider. The only legal way for the municipality to control the quality in private services is to establish a contract between them. Therefore it is important that the contract is well written, and that the municipality clearly expresses what quality they expect the home care provider to perform. The aim of this study was to examine how the contracts are written and what kind of quality the text expresses. A qualitative deductive approach was used and a content analysis was made to examine the contracts. A model for analysis was developed with the purpose to examine the contracts. The results showed that the majority of the text about the quality in the contracts described specific how the services should be performed. The six categories, included in the model of analysis, were represented in the contracts. However, the requirements described in the text were not designed to be measurable. The results showed that it seems difficult for the municipality to formulate requirements that are measurable. This can be a reason for the difficulties for the municipality to control the quality in the elderly care.

Välfärd, vård och omsorg var under en lång tid närmast synonymt med Sveriges nationalstatliga universella välfärdsmonopol fram tills slutet av 1980-talet. Välfärdsmonopol ersattes med välfärdspluralism och valfrihet. Genom konkurrens skulle utförare av socialtjänst bli effektiva och kvaliteten skulle öka. Men vad är kvalitet inom vård, omsorg och socialtjänst?   I två olika delstudier har äldreomsorg inom Stockholms stads valfrihetssystem system studerats. De två olika studierna bidrar tillsammans till att problematisera kvalitetsbegreppet utifrån institutionell organisations- och kvasimarknadsteori. Samtidigt ger studien en bild av hur olika regiform kan påverka den uppfattade kvaliteten. / For the majority of the 2000th century welfare and social services in Sweden were almost synonymous with the universalistic welfare-solutions provided by the nation state.  In the late 1980th and the early 1990th a dramatic change occurred through extensive market reforms the monopolistic welfare-solutions were challenged in favor for a pluralistic welfare market. A competitive welfare-market would increase efficiency and quality of services. But what is quality in welfare and social services? Through a two-part study, using in city of Stockholm as a case and institutional organizational theory and theories on quasi-markets this study has investigated and problematized quality in city of Stockholm’s special housing for the elderly voucher system.

Uppsatsen syftar till att jämföra Umeå kommun som för tillfället inte tillämpar lagen om valfrihet i upphandling av särskilt boende med Stockholms stad som gör det. Sverige står inför en utmaning med en åldrande befolkning och kraven på en välfungerande äldreomsorg ökar vilket gör det intressant att undersöka de system för äldreomsorg som idag tillämpas. Studiens problem analyseras genom teoretiska ramverk kopplade till NPM och som grund ligger teorin om ”demokratins svarta hål” vilken berör förskjutningen av ansvarsutkrävande från den politiska nivån till de utförande tjänstemännen. Vidare uppmärksammas en teori gällande kommuners paradoxer och ett resonemang om hur valfrihet och rättvisa står i möjlig kontrast till varandra. Den insamlade empirin har tagits fram genom intervjuer med tjänstemän och ombudsman i de två kommunerna. Resultaten visar att de mest märkbara skillnaderna ligger i synen på valfrihet rent generellt. Medan det mer kommunalt inriktade Umeå kommun fokuserar på värden som jämlikhet, trygghet och stabilitet har det mer privat orienterade Stockholms stad ett större fokus på individualism, flexibilitet och mångfald. Det förefaller sig även som att den upplevda valfriheten är viktigare än den reella valfriheten som verktyg för demokratiskt inflytande över välfärden.

Med en ökad äldre befolkning förväntas åldersstrukturen i det svenska samhället förändras. Som en följd därav ökar behovet av service, vård och omsorg varpå kommuner ställs inför utmaningen att tillhandahålla de äldres behov utifrån ett bättre resursutnyttjande. Till det kommer att den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) möjliggör och förtydligar konkurrensutsättning av hemtjänst. Kan konkurrens enligt LOV leda till ett ökat resursutnyttjande och ökad effektivitet i den kommunala hemtjänstverksamheten? Syftet med denna uppsats är således att förklara hur konkurrensutsättning av hemtjänstverksamhet enligt valfrihetssystem påverkar kommuners effektivitet. Vi vill även förklara hur ekonomi- och verksamhetsstyrning i kommunen påverkar effektivitet vid ett införande av valfrihetssystem.I fråga om metod har vi utgått från en positivistisk forskningsfilosofi, en deduktiv forskningsansats, ett förklarande syfte och ett kvantitativt metodval. Då valfrihetssystem är ett relativt outforskat område har vår utformning av hypoteser utgått från tidigare forskning om konkurrensförhållanden inom primärvård. Grundstommen för vår uppsats är två teoretiska modeller som vi väljer att utgå ifrån för att påvisa olika samband. Den konstruktion av hypoteser vi valt att göra har vi därmed baserat på den befintliga forskning som finns om effekterna av att konkurrensutsätta verksamhet inom offentlig sektor.Vår empiriska undersökning bygger på en enkätstudie där vi gjort en totalundersökning på de 82 kommuner som har valfrihetssystem i drift. Slutsats därav blir således att konkurrensutsättning av hemtjänstverksamhet enligt LOV leder till ökad effektivitet. På samma sätt drar vi slutsatsen att en prestationsbaserad ersättning leder till att effektiviteten ökar. Likaså drar vi slutsatsen att en förtydligad och framgångsrik styrning leder till ökad effektivitet vid ett införande av valfrihetssystem. / With a growing elderly population the age structure of the Swedish society is expected to change. Consequently, the need for service and elderly care has increased and municipalities are faced with the challenge with providing for the needs of elderly people based on better utilization of resources. The new law about freedom of choice system (LOV) allows for competition in the home help sector. Can competition according to LOV lead to an increased utilization of resources and greater efficiency in the municipal home care business? The aim of this paper is, therefore, to explain how the competition in the home care sector, according to freedom of choice, affects municipal efficiency. We also aim to explain how management control in the municipality affects the efficiency of the introduction of the choice system.This study has a positivist research philosophy, a deductive research approach, an explanatory purpose and a quantitative method. Although the freedom of choice system is a relatively unexplored area, the hypotheses are based on previous research on competitive conditions in primary care. The foundation of the study is two theoretical models used to demonstrate different contexts. Therefore, the construction of the hypotheses was based on the existing research on the effects of exposure the business in public sector to competition.The empirical study is based on a comprehensive survey made on the 82 municipalities with freedom of choice system running. The conclusion is that competition of home care activities according to LOV leads to increased efficiency. In the same way performance-based compensation leads to increased efficiency. In addition a clearer and more successful management control leads to increased efficiency when introducing the freedom of choice system.