<p>Stora förändringar har ägt rum inom äldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som är på gång att införa den. Kundvalsmodellen innebär att äldre personer med beviljad hemtjänst får möjlighet att själva välja utförare av insatserna och därmed har möjligheten att välja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebär således att det finns minst två olika typer av utförare som kan utföra tjänsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms län, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhängare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation. Denna studie har som syfte att undersöka vilka för- och nackdelar kundmodellen har, vilken betydelse och inverkan modellen har på hemtjänstens omsorgskvalitet och möjligheterna att tillgodose de äldres behov.</p><p> </p><p>Kvalitativa telefonintervjuer har genomförts i syfte att besvara frågeställningarna och syftet med denna studie. Intervjuerna har utförts med åtta verksamhetschefer inom hemtjänsten med blandade erfarenheter av kundvalsmodellen där fem av de åtta cheferna arbetar i en verksamhet där man infört kundval och tre av cheferna arbetar i en verksamhet där man ännu inte har infört kundvalsmodellen. Fyra av dessa chefer arbetar i en kommunal verksamhet och fyra i privat regi. Detta urval användes för att få olika aspekter angående kundvalsmodellen och dess betydelse. Detta innebär att skillnader kunde urskiljas beroende på om informanten arbetade i privat eller kommunal verksamhet och även beroende på dennes erfarenhet till kundvalsmodellen. Till analysen av intervjuerna har vi använt Habermas teori om kommunikativt handlande, Maslows behovshierarki, Waerness begrepp omsorgsrationalitet och tjänstegarantier som teoretisk behovsmodell.</p><p> </p><p>Vårt resultat visar att omsorgskvaliteten ökar med konkurrens eftersom verksamheterna blir tvingade att arbeta med kvalitetsutveckling. Vi har inte funnit några stora skillnader i uppfattning om kundvalsmodellen mellan privata och kommunala utförare, förutom att de privata utförarna har större möjligheter till konkurrens. Det som avgör om kundvalsmodellen införs i en kommun eller ej, är den ideologiska tillhörigheten i kommunen. En nackdel med kundvalsmodellen är att själva valet är svårt och att det inte finns tillräcklig information om utförarna som underlättar kundens valmöjligheter.</p>

Stora förändringar har ägt rum inom äldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som är på gång att införa den. Kundvalsmodellen innebär att äldre personer med beviljad hemtjänst får möjlighet att själva välja utförare av insatserna och därmed har möjligheten att välja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebär således att det finns minst två olika typer av utförare som kan utföra tjänsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms län, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhängare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation. Denna studie har som syfte att undersöka vilka för- och nackdelar kundmodellen har, vilken betydelse och inverkan modellen har på hemtjänstens omsorgskvalitet och möjligheterna att tillgodose de äldres behov.   Kvalitativa telefonintervjuer har genomförts i syfte att besvara frågeställningarna och syftet med denna studie. Intervjuerna har utförts med åtta verksamhetschefer inom hemtjänsten med blandade erfarenheter av kundvalsmodellen där fem av de åtta cheferna arbetar i en verksamhet där man infört kundval och tre av cheferna arbetar i en verksamhet där man ännu inte har infört kundvalsmodellen. Fyra av dessa chefer arbetar i en kommunal verksamhet och fyra i privat regi. Detta urval användes för att få olika aspekter angående kundvalsmodellen och dess betydelse. Detta innebär att skillnader kunde urskiljas beroende på om informanten arbetade i privat eller kommunal verksamhet och även beroende på dennes erfarenhet till kundvalsmodellen. Till analysen av intervjuerna har vi använt Habermas teori om kommunikativt handlande, Maslows behovshierarki, Waerness begrepp omsorgsrationalitet och tjänstegarantier som teoretisk behovsmodell.   Vårt resultat visar att omsorgskvaliteten ökar med konkurrens eftersom verksamheterna blir tvingade att arbeta med kvalitetsutveckling. Vi har inte funnit några stora skillnader i uppfattning om kundvalsmodellen mellan privata och kommunala utförare, förutom att de privata utförarna har större möjligheter till konkurrens. Det som avgör om kundvalsmodellen införs i en kommun eller ej, är den ideologiska tillhörigheten i kommunen. En nackdel med kundvalsmodellen är att själva valet är svårt och att det inte finns tillräcklig information om utförarna som underlättar kundens valmöjligheter.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Uppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer.</p><p>Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion. Vidare använder vi oss av Becks teorier om risksamhället och individualisering.</p>

Abstrakt Uppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer. Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion. Vidare använder vi oss av Becks teorier om risksamhället och individualisering.

Deltagande på arbetsmarknaden är essentiellt i Sverige och det finns många krav för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, såsom språk, utbildning, erfarenhet, osv. Alla dessa krav påverkar utrikes födda arbetslösa kvinnors inträde på arbetsmarknaden, vilket resulterar i att de har mycket lägre deltagande på arbetsmarknaden jämfört med inrikes födda kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetssätt som används av både de studie- och yrkesvägledare och handledare som arbetar i Kundval rusta och matcha (KROM) med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund. Syftet är att även undersöka vilka utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare och handledare med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund mot arbete och studier? Vilka utmaningar upplever studie- och yrkesvägledare och handledare när de arbetar med denna målgrupp? För att besvara dessa frågor användes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex studie-och yrkesvägledare och handledare som jobbar i KROM. Både the systems theory framework (STF) och planned happenstance theory användes för att analysera resultaten. Resultaten av forskningen tyder på att de arbetssätt som studie- och yrkesvägledare och handledare använder är: kartläggning, motivation, tillhandahållande av information och utvidgandet av perspektiv. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen är: språk, kulturella barriärer och diskriminering. I analys av arbetssätt använder vi oss av det individuella, det sociala och det miljö- och samhälleliga samt terapeutiska systemet som finns i STF-teorin. Vi använder oss även av de färdigheter som finns inom planned happenstance theory och vilken roll vägledaren ska ha i relation till teorin vid analys av arbetssätt. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever är relaterat till de system som finns i STF-teorin.

The purpose of this degree project is to gain more knowledge about how the supervisorsin the KROM program describe any experiences of ethnic and other forms ofdiscrimination towards the participants and what other factors affect the participant'sopportunities to establish themselves in the labor market. A qualitative study wasconducted using six semi-structured interviews with the supervisors in KROM (Kundvalrusta och matcha). When analyzing the results, it appears that a majority of the supervisorswho have been respondents feel that there has been ethnic discrimination against theparticipants in connection with job seeking. This could involve anything from a moresubtle exclusion, for example by unspokenly hiring people with a Swedish ethnicbackground even though the criteria met were the same between the Swedish and non-Swedish applicants, to a more direct statement. An example of this is when recruiters saythat they in truth do not want certain ethnic groups in their workplace. The conclusion istherefore that yes, they experience ethnic discrimination against the participants, and thatit is both direct and indirect discrimination. Based on the analysis and results of this study,the conclusion that it is to some extent a matter of exclusive competencies, such as therequirement for Swedish education, despite the fact that the job seeker has foreigneducation and experience, but also major competencies in the social field. But severalsupervisors describe the importance of personal drive as the crucial factor in the questionof employability or not. At the same time, human capital factors such as language,education and social network can affect a jobseeker's opportunities in the Swedish labormarket.

<p>This paper studies, from a client perspective, how three Swedish municipalities work with information about a voucher system in homecare. The paper is a qualitative study using structured informant interviews and analysis of documents. The interviewees are responsible of information about the voucher system in the municipalities. The studied documents describe and clarify the voucher system of the municipality. Neo-institutional organization theory is used to analyse the result. Existing research has showed how pensioners find information on the voucher systems lacking. The research also shows how care managers have difficulties relating to their new roles as information coordinators on the voucher system. With this background, the study focuses on examining how the municipalities work with and organises the information on the voucher system as well as how the responsibiliy of the information is handled. The result shows that the studied municipalities mainly deal with the issue from a market point of view, where the care providers are to be presented in a neutral way. However, one of the municipalities has reconsidered the principle of neutrality and works to clarify the information to the elders. All three municipalities place the responsibility of information on the care managers in their interaction with the elder. There is no further communication between the municipality and the elderly people in the form of client studies or fora of discussion and review of the information on the voucher system.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Att studera vilka faktorer kunder tycker är viktiga vid val av bank och försäkringsbolag. Att se hur väl företagen känner till kundernas preferenser vid val av respektive tjänsteföretag samt att se vilka likheter och skillnader det finns vid val av 2 tjänsteföretag inom den finansiella sektorn. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen gentemot kunderna genomfördes med hjälp av en enkätundersökning och personliga intervjuer vid respektive tjänsteföretag.<strong> </strong>Enkätundersökningen har redovisats i form av diagram och tabeller medan intervjuerna har redovisats i löpande text.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Kunderna ansåg pris, räntor, ett bra bemötande och engagemang samt personalens kompetens vara viktigast vid val av både bank och försäkringsbolag. Bankkunderna ansåg att närhet till banken och att ha en bra relation till banken var viktigare än vad försäkringskunderna tyckte. Tjänsteföretagen hade bra insikt i hur kunderna väljer respektive företag, dock fanns vissa överskattningar och underskattningar.    </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Undersökningen genomfördes innan finanskrisen och en intressant forskning skulle vara att jämföra skillnaderna kring val före respektive efter finanskrisen och se om kunderna förändrats. Även att studera hur olika kundgrupper, som exempelvis grupper i olika åldrar, men även se om det är någon skillnad vid val beroende på kön.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har bidragit till en klarare syn på hur kunder väljer tjänsteföretag och har även visat att det finns likheter mellan val kring två tjänsteföretag inom den finansiella sektorn.<strong> </strong>Uppsatsen har bidragit till att fylla upp en kunskapslucka som tidigare fanns.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kundval,<strong> </strong>tjänsteföretag, bank, försäkring, val och kundrelationer. <strong> </strong></p> / <p><strong>Aim: </strong>To study which factors that is more important to customer when they choose bank and insurance company. To se how well aware the companies are about their customers preferences when they choose respective service company. And also see which differences and similarities there is between these 2 service companies in the financial sector.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>The studies towards the customers were done with a survey, while personal interviews were made with the personal at respective service company. The survey is represented in the text by diagrams and tables while the interviews are presented with texts and quotes.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The customer found price, rates, good efforts and involvement, but also the personals competence to be very important factors when choosing bank and insurance company.<strong> </strong>Bank customers found closeness and good relations important as well, while the insurance customers did not. The service companies had good knowledge about their customers but had a few smaller underestimates and overestimates.   </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>My study was done just before the financial crises and it would be interesting to see after the crises if the customers choose banks and insurance companies after other factors. To study under groups as age and gender and see how they base their choices would also be interesting.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This thesis has filled up a knowledge gap that I find existed in how customer bases their choices and how companies think they choose. It has also given a clearer view how bank and insurance customer reason when they choose service company in the financial sector.  </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words:</strong> Customer choice, choice, bank, insurance, service company and customer relations. </p>

This paper studies, from a client perspective, how three Swedish municipalities work with information about a voucher system in homecare. The paper is a qualitative study using structured informant interviews and analysis of documents. The interviewees are responsible of information about the voucher system in the municipalities. The studied documents describe and clarify the voucher system of the municipality. Neo-institutional organization theory is used to analyse the result. Existing research has showed how pensioners find information on the voucher systems lacking. The research also shows how care managers have difficulties relating to their new roles as information coordinators on the voucher system. With this background, the study focuses on examining how the municipalities work with and organises the information on the voucher system as well as how the responsibiliy of the information is handled. The result shows that the studied municipalities mainly deal with the issue from a market point of view, where the care providers are to be presented in a neutral way. However, one of the municipalities has reconsidered the principle of neutrality and works to clarify the information to the elders. All three municipalities place the responsibility of information on the care managers in their interaction with the elder. There is no further communication between the municipality and the elderly people in the form of client studies or fora of discussion and review of the information on the voucher system.

Syfte: Att studera vilka faktorer kunder tycker är viktiga vid val av bank och försäkringsbolag. Att se hur väl företagen känner till kundernas preferenser vid val av respektive tjänsteföretag samt att se vilka likheter och skillnader det finns vid val av 2 tjänsteföretag inom den finansiella sektorn.   Metod: Undersökningen gentemot kunderna genomfördes med hjälp av en enkätundersökning och personliga intervjuer vid respektive tjänsteföretag. Enkätundersökningen har redovisats i form av diagram och tabeller medan intervjuerna har redovisats i löpande text.   Resultat &amp; slutsats: Kunderna ansåg pris, räntor, ett bra bemötande och engagemang samt personalens kompetens vara viktigast vid val av både bank och försäkringsbolag. Bankkunderna ansåg att närhet till banken och att ha en bra relation till banken var viktigare än vad försäkringskunderna tyckte. Tjänsteföretagen hade bra insikt i hur kunderna väljer respektive företag, dock fanns vissa överskattningar och underskattningar.       Förslag till fortsatt forskning: Undersökningen genomfördes innan finanskrisen och en intressant forskning skulle vara att jämföra skillnaderna kring val före respektive efter finanskrisen och se om kunderna förändrats. Även att studera hur olika kundgrupper, som exempelvis grupper i olika åldrar, men även se om det är någon skillnad vid val beroende på kön.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en klarare syn på hur kunder väljer tjänsteföretag och har även visat att det finns likheter mellan val kring två tjänsteföretag inom den finansiella sektorn. Uppsatsen har bidragit till att fylla upp en kunskapslucka som tidigare fanns.   Nyckelord: Kundval, tjänsteföretag, bank, försäkring, val och kundrelationer. / Aim: To study which factors that is more important to customer when they choose bank and insurance company. To se how well aware the companies are about their customers preferences when they choose respective service company. And also see which differences and similarities there is between these 2 service companies in the financial sector.   Method: The studies towards the customers were done with a survey, while personal interviews were made with the personal at respective service company. The survey is represented in the text by diagrams and tables while the interviews are presented with texts and quotes.   Result &amp; Conclusions: The customer found price, rates, good efforts and involvement, but also the personals competence to be very important factors when choosing bank and insurance company. Bank customers found closeness and good relations important as well, while the insurance customers did not. The service companies had good knowledge about their customers but had a few smaller underestimates and overestimates.      Suggestions for future research: My study was done just before the financial crises and it would be interesting to see after the crises if the customers choose banks and insurance companies after other factors. To study under groups as age and gender and see how they base their choices would also be interesting.   Contribution of the thesis: This thesis has filled up a knowledge gap that I find existed in how customer bases their choices and how companies think they choose. It has also given a clearer view how bank and insurance customer reason when they choose service company in the financial sector.     Key words: Customer choice, choice, bank, insurance, service company and customer relations.