Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid. Med dessa olika perspektiv ger kulturmiljövård i miljonprogramsförorten tre helt skilda konsekvenser. Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats, dels genom en studie av litteratur och forskning om miljonprogramsförorten och kulturarvsutnämningar, dels i form av fallstudier av praktiserad kulturmiljövård. Syftet med studien är att granska kulturmiljövårdens utvecklande ändamål i miljonprogramsförorten samt att analysera hur kulturmiljövården omnämns som verktyg för social hållbarhet och förändring av sociala strukturer i miljonprogramsförorten.

No description available.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka initiativen bakom planerna för det kommande Tellus Tower, vars planområde är beläget vid Telefonplan i Stockholm. Därutöver granskas de effekter som sedan 2000-talets början har skapat platsens kreativa miljö. Studiens frågeställningar lyder (1) Vilka är de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varför planeras Tellus Tower att anläggas just på denna plats? Till grund för arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsätt använts, i form av djupintervjuer. Telefonplan som lokalitet har på kort tid genomgått en gentrifieringsprocess, från ett tidigare industrikluster till att idag främst förenas av ledorden kreativitet och nyskapande. Uppsatsens teoretiska ramverk behandlar följaktligen, med överskådlig karaktär, olika typer av gentrifiering. Uppsatsen visar på att det är de sociala processerna som har förändrat rummet och hur vi idag uppfattar platsen som kreativ. Vidare kan Tellus Tower liknas vid ett tilltänkt landmärke för Stockholm och den symboliska funktion en skyskrapa innebär.

Hyresrätt är en populär boendeform i Sverige där många hyresrätter stått inför renoveringsbehov. På senare år har kritik framförts mot stora renoveringar av hyresrätter, även så kallade renovräkningar eller lyxrenoveringar. Denna uppsats har till syfte att undersöka vilka egenskaper i bostadsområdet samt hos fastigheten som påverkar sannolikheten att den blir renoverad. Få studier har undersökt liknande frågeställningar, varav ingen undersökt detta på den svenska hyresmarknaden. Via logitregressioner, där den beroende variabeln var huruvida fastigheten blivit renoverad eller inte och de oberoende variablerna var olika fastighets- och områdeskaraktäristika, undersöktes frågeställningen. I enlighet med hypotesen och tidigare studier hade byggåret en signifikant påverkan på renoveringssannolikheten där äldre fastigheter löpte en större sannolikhet att bli renoverad. Även medelinkomsten och utbildningsnivån i området hade en statistiskt signifikant påverkan på renoveringssannolikheten, där medelinkomsten hade en positiv påverkan och utbildningsnivån en negativ. Avståndet till centrum visade sig också ha stor betydelse, huruvida detta beror på avståndets effekt eller underliggande variabler som fångas upp är det dock svårt att uttala sig om.

No description available.

I denna rapport undersöks vad gentrifiering av ett segregerat bostadsområde skulle ge för socioekonomiska konsekvenser för människorna som bor där samt om det påverkar personerna positivt eller negativt. Rapporten riktar in sig på den typ av segregering som kallas för socioekonomisk då ämnet för rapporten är statsvetenskap. Fem stadsområden i Karlstad har valts ut för denna undersökning. Dessa fem bostadsområden består till större del av hyreslägenheter, dessutom byggdes många av dem under miljonprogramsåren. Dessa områden är Kronoparken, Gruvlyckan, Våxnäs, Bellevue och Orrholmen. Rapporten redogör sedan för vilka av hyresgästerna i respektive bostadsområde som skulle bli påverkade av en gentrifiering samt att resultaten sammanställs och diskuteras i samverkan med tre olika teorier.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som lett till att stadsdelen Kungsängen i Uppsala utformats på det sätt det gjorts och vad som lett till det nuvarande resultatet. Arbetet studerar och diskuterar hur kommunala tjänstemän och byggherrar resonerar kring varför Kungsängen har blivit vad området är idag. Genom intervjuer med dessa personer och med hjälp av samtida forskning besvaras syftet och frågeställningarna. Materialet kompletteras av det inledande planprogram som Uppsala kommun lade fram 1992 för vad de planerade att Kungsängen skulle bli. Resultatet visar att de ekonomiska marknadskrafterna har blivit styrande i omvandlingen av Kungsängen. En svårighet har uppstått i och med att kommunen inte hade tillgång till all mark från början. Området har fått skapas tomt för tomt, vilket påverkat hur området ser ut och fungerar idag. Resultatet visar också att den nyliberala planeringens inflytande leder till en försvårad arbetsprocess där det offentliga och privata måste skapa kompromisslösningar. En gentrifieringsprocess har sköljt över vår samtid, där vi planerar för den gruppen som är mest attraktiv för staden att locka till sig – kapitalstarka kreativa människor. I en värld där även städer blir en produkt på en marknad måste Uppsala försöka hävda sig i konkurrensen.

Med jämna mellanrum dyker det upp artiklar om människor som behövt flytta efter renoveringar med omfattande hyreshöjningar och den bostadspolitiska debatten är hetare än på länge. De senaste årtiondena har kommunala bostadsbolag fått allt mer krav på att agera som privata bolag, med krav på vinst och affärsmässighet, samtidigt som ägarna – kommunen, har ett samhällsansvar. Den här studien undersöker relationen mellan affärsmässighet och samhällsansvar när det kommer till bostadsrenoveringar med hyreshöjningar, inom kommunalt ägda bostadsbolag. Studiens datamaterial baseras på sex kvalitativa intervjuer med aktörer inom fyra olika bolag. Med hjälp av diskursanalytiska verktyg, tidigare forskning gällande bostadsmarknaden samt teorier om nyliberalism, kommodifiering, gentrifiering och segregation försöker studien svara på vilka konflikter och konsekvenser som kan uppstå vid renoveringar samt hur det resoneras kring samhällsansvar inom allmännyttan. Studiens huvudsakliga slutsats är att samhällsansvar konstrueras i termer av vinst och affärsmässighet eftersom det endast är genom att gå i vinst som allmännyttan kan finnas kvar på marknaden och agera samhällsansvarigt. Den nyliberala konstruktionen av samhällsansvar går att härleda till nyliberala idéer på EU-nivå som har influerat den svenska bostadsmarknaden och ställt högre krav på vinst,samtidigt som statliga subventioner förbjudits. Det har försvårat för allmännyttiga bostadsbolag att erbjuda ett varierat utbud av bostäder eftersom renoveringsbehov av det befintliga beståndet i kombination med vinstkrav leder till ökade hyror vid renovering och därav minskat utbud av prisvärda lägenheter. För att allmännyttan fortfarande ska kunna ta ett samhällsansvar krävs det aktiva åtgärder av kommunen, där vinstkrav minimineras och hyresgästernas möjlighet att bo kvar prioriteras inom det handlingsutrymme som finns. Annars finns det risk för ökad polarisering mellan inkomststarka och inkomstsvaga hushåll i samhället, att boendesegregationen i Sverige reproduceras och att människor med låg inkomst får allt svårare att erhålla en bostad.