Denna uppsats syftar till att undersöka initiativen bakom planerna för det kommande Tellus Tower, vars planområde är beläget vid Telefonplan i Stockholm. Därutöver granskas de effekter som sedan 2000-talets början har skapat platsens kreativa miljö. Studiens frågeställningar lyder (1) Vilka är de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varför planeras Tellus Tower att anläggas just på denna plats? Till grund för arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsätt använts, i form av djupintervjuer. Telefonplan som lokalitet har på kort tid genomgått en gentrifieringsprocess, från ett tidigare industrikluster till att idag främst förenas av ledorden kreativitet och nyskapande. Uppsatsens teoretiska ramverk behandlar följaktligen, med överskådlig karaktär, olika typer av gentrifiering. Uppsatsen visar på att det är de sociala processerna som har förändrat rummet och hur vi idag uppfattar platsen som kreativ. Vidare kan Tellus Tower liknas vid ett tilltänkt landmärke för Stockholm och den symboliska funktion en skyskrapa innebär.

No description available.

This thirty-storey apartment tower in wood is an exploration of the potential of a prime building material grown by the sun. The building industry represents approximately one-third of greenhouse gas emissions worldwide. Since buildings are becoming more and more energy-efficient, the effects of the embodied energy in building structures become increasingly important. In this respect, wood structures embody a significantly lighter carbon footprint than steel and concrete and offer a viable approach for meeting the challenges of climate change. Typically the unique architectural qualities of wood have been reserved for low-rise typologies, but the performance characteristics of wood make it a competitive, eco-friendly alternative to steel and concrete in tall buildings. Wood in the form of mass timber panels is a durable and strong material. With increasing demand for housing in large sustainable buildings, wood should be an important structural material for the skylines of the future. / Det här trettio våningar höga typhuset i trä är en undersökning av potentialen för ett utmärkt byggmaterial som produceras av solen. Byggbranschen står för ungefär en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser. Eftersom dagens byggnader är alltmer energieffektiva blir effekterna av den inbyggda energin i byggnadskonstruktioner allt viktigare. I det sammanhanget ger träkonstruktioner upphov till betydligt lägre utsläpp av koldioxid än stål och betong och erbjuder därmed en framkomlig väg för att möta de utmaningar som klimatförändringen medför. Träets unika arkitektoniska kvalitéer har traditionellt varit hänvisade till låga byggnadstyper, men dess materialegenskaper gör det till ett konkurrenskraftigt och miljövänligt alternativ till stål och betong i höga hus. Trä i form av massivträskivor är ett hållbart och starkt material. Genom ökande efterfrågan på bostäder i stora hållbara byggnader torde trä bli ett viktigt konstruktionsmaterial för framtidens skylines.

I det här examensarbetet i arkitektur analyseras en ny typ av bostäder i Stockholmsområdet: konceptboendet. Bostadstypen är skapad för en ”urban nomad”. Det är ett ord som används i marknadsföring och kan tolkas som en person som antingen reser mycket i sin yrkesverksamhet eller någon som behöver en tillfällig bostad på grund av studier eller i väntan på en lämpligare bostad. Stockholm har i dag, 2018, en stor bostadsbrist vilket skapar ett tryck på politiker att ta fram lösningar. Synen på bostaden har skiftat från att ha varit en rättighet till en lyxprodukt. Fastighetsutvecklare som Oscar Properties och Axxonen utvecklar och marknadsför premiumbostäder där hotellet är förebild och olik typer service ingår i bostadskonceptet. Det finns förändrade attityder när det gäller höga bostadshus och skyskrapor i Stockholm som ofta har lägenheter som kallas konceptboenden eller premiumbostäder. Det är viktigt att lägga märke till detta skifte i inställning eftersom det förklarar varför bostäder ser ut som de gör och vadsom driver deras design och funktion. Norra tornen vid Torsplan är exempel på premiumbostäder i höghus med inspiration från New Yorks exklusiva skyskrapor. Ett annat exempel är Tellus Towers vid telefonplan som är fylld med enrummare för unga vuxna. Där finns dramatiska utsikter och serviceanläggningar som pool och spa som säljargument. Idén om flyttkedjor motiverar byggandet av lyxlägenheter och skyskrapor i attraktiva lägen eftersom rörligheten ska göra att alla till slut kommer att få en bostad. För en förmögen målgrupp innebär rörlighet ett internationellt, hotellrumsinspirerat boende: en så kallad ”premiumbostad”. Bostadsrättsföreningen Continental Apartments erbjuder till exempel full hotellrumsservice och är dessutom beläget i de övre våningarna av Hotel Scandic Continental. För bostadslösa låginkomsttagare innebär en rörlig lösning ett boende som de kan tolerera men som i längden är otillräckligt. En tillfällig lösning som skapats på initiativ av den ideella föreningen Snabba hus är flyttbara bostäder på tidsbegränsade bygglov, avsedda för unga bostadssökande. Mellan Continental Apartments och Snabba hus finns, lite oväntat, flera likheter i hur bostäderna är planerade. Men skillnaderna är stora i användning, pris och vilka möjligheter målgrupperna har att välja sin boendesituation. Genom att jämföra renderade bilder, fotografier, ritningar och reklamtexter skildras konceptboendenas olika strategier och målgrupper. I jämförelserna av olika typer av boenden framträder en bild av en marknadsanpassad bostadsproduktion där bostaden behandlas som en livsstilsprodukt och en konsumtionsvara. Kommersialiseringen av bostäder innebär problem för de som drabbats av bostadsbristen. Lösningarna som erbjuds bostadslösa, ofta unga låginkomsttagare, är få och villkorade. Idén om att bostadsmarknaden måste få en ökad rörlighet för att fungera drabbar i stor utsträckning de som har svårast att få tillgång till en bostad genom att inskränka deras rättigheter och boendestandard. Genom att marknadsföra bostadslösningar till unga som livsstilsprodukter överskuggas det verkliga problemen med en utbredd bostadsbrist och en försenad familjebildning. Undersökningens slutsats är att marknadsföringen av konceptboenden ger en ytlig bild av bostäder och deras egentliga värde. Premiumbostädernas kvaliteter, eller brist därpå, döljs genom att erbjuda hushållsnära tjänster och inredningsdetaljer. Den ytliga inställningen till bostäder som enbart statussymboler och konsumtionsvaror gör det svårare att hävda bostaden som rättighet och som en viktig funktion för att forma samhällen. En möjlig motpol till premiumbostäderna är Stockholmshusen, ett försök från allmännyttiga bolag att skapa hyreslägenheter med hög standard men mer överkomlig hyra. Att bygga ut det allmännyttiga beståndet kan även ha en balanserande effekt på marknaden och på sikt trotsa den kommersiella bostadstrenden. / In the marketing of certain types of newly-built urban homes there is an intended target group: the “urban nomad”. A luxury hotel style dominates these pictures of future dwellings and a new aesthetic has evolved in rendered images. These types of images have become so common in architectural magazines and housing ads that they often go unnoticed. Behind the pictures is an underlying idea of ​​a flexible housing market that can create positive outcomes for the whole community. This project examines how the idea of ​​mobility in the Stockholm housing market affects the design and marketing of architecture and the possible downsides to the commercialization of urban homes.