No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur konsumentvärdet och makroekonomiska faktorer påverkar en bostadsrätts försäljningspris. De variabler som användes för att beskriva konsumentvärdet var våning, månadsavgift, byggår, area och kvadratmeterpris. För att undvika generella prissvängningars inflytande på resultaten används även ett snittpriset inom det undersökta området som ett prisindex. Vidare studeras makroekonomiska faktorers påverkan på prisindexet i en separat analys. I den analysen undersöktes variablerna inflation, BNP-tillväxt, arbetslöshet och reporänta. I analysen av konsumentvärdet visade sig samtliga förklarande variabler ha signifikant relation till försäljningspriset. Analysen för makroekonomiska trender visade enbart ett signifikant förhållande för BNP-tillväxt och inflation i förhållande till prisindexet. Resultaten för prisindexet är osäkra på grund av ett begränsat dataset för de undersökta variablerna samt osäkerhet i reliabiliteten i det datasetet. / The purpose of this study is to investigate how a number of factors connected to the consumer value affects the final sales price of an apartment. More specifically the variables floor, area, cost per area unit and year of construction was examined. To avoid general price fluctuations over time the prices were weighted with a price index for mean prices of apartments in the studied area during the time of sale. Further the price index was studied to find macro economical factors with significant impact on the mean prices. The factors examined in that analysis were inflation, GDP-growth, unemployment rate and official bank-rate. The main method for this study was multiple linear regression. The result yielded by the study showed significant relation between regressors describing consumer value and the final price. The analysis of the macro economical factors showed significant relationship between only inflation and GDP-growth. The result of the regression analysis for the price index were more uncertain due to a smaller dataset and uncertainties in the reliability of that dataset.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016. Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag. Dessa tre är kvarterstaden, trädgårdsstaden och funk-tionalismen. Alla dessa har satt sina spår i Linköping under årens gång och spelar fortfarande en stor roll i hur utformningen av Linköping planeras. I undersökningen av de ideal som idag råder dyker dessa tre upp titt som tätt men med den nya aspekten hållbar utveckling som ledstjärna. Den kom-pakta staden som ofta förespråkas just för ett hållbart stadsbygge och har likheter med kvarter-staden är det stadsbyggnadsideal som tar störst plats i Linköpings olika översiktsplaner och områdes-program. Detta ideal som förespråkar en förtätning av staden återfinns i båda projekten Övre Vasa-staden och Djurgården samt att det tar stor plats i översiktsplanen för staden. Utöver en förtätning av staden planerar Linköping för en utbyggnad av kollektivtrafiken för att kunna bygga bort bilberoendet och på så vis uppnå en mer hållbar stad.