Denna uppsats syftar till att beskriva vilket symboliskt värde ett taggtrådsstängsel mellan två lägenhetshus i området Kviberg som ligger i Göteborg, vad det representerar och vilka processer som föranlett stängslet. Enligt den part som låtit taggtrådsstängslet komma upp är anledningarna framförallt skadegörelse och vandalism, men varför finns taggtrådsstängslet här och vad är det en symbol för? Uppsatsen visar hur symboler blir multivokala med ett flertal olika tolkningar inom sig. Hur dessa tolkningar skapar en upplevd känsla av enighet och gemenskap som av flera faktorer blir till verklighet i form av avgränsning med taggtråd. Det beskrivs hur de två husen med en gemensam innergård får en ’vi och de’-känsla och hur denna känsla kan beläggas med skapandet av ’community’ som innefattar avskärmning och utestängning. Slutsatsen är bland annat att argument så som: skydd från vandalisering och skadegörelse som används för att upprätthålla taggtrådsstängslet inte till fullo kan efterlevas med taggtrådsstängslet. Det blir istället en symbol för hur man vill identifiera sig själv och sin tillhörighet.

Syftet med denna studie är att kontextualisera gentrifiering begreppet i tre områden iStockholm. Att tillämpa gentrifiering begreppet och förstå vilka parametrar som är avbetydelse i dessa områden. Metoden har bestått av en litteratur och dokumentstudie för attundersöka tidigare forskning kring gentrifieringsoch bostadspolitik. För att förstå bakgrundenoch orsakerna till gentrifieringsprocessen och hur gentrifiering kommer till uttryck idag. Detär en kvalitativ fallstudie av tre utvalda områden i Stockholm. Inom ramen av fallstudienutfördes en analys av dokument, statistik och tidningsartiklar. Vidare genomfördes en intervjumed områdesstrategen för Östra Söderort.Resultatet redovisar den historiska stadsutvecklingen av dessa områden och dess värdefullakulturhistoriska byggnader och arkitektur. Det redovisar statistik som ger en övergripandeförståelse av områdena och i resultatet redogörs det angående förändringar i bostadspriser ochombildningsprocesser.Slutsatserna i denna studie redogörs av identifierade värden som är viktiga i engentrifieringsprocess. Kvaliteter som främjar gentrifiering. De identifierade värden utgår frånindividers boendepreferenser samt värden som identifierats i områdena av litteraturen. Detfinns universella värden som tillgång till en fungerande kollektivtrafik och dess geografiskaläge. Grönska är ett universellt värde och uppfattas som viktigt och attraktivt. Småskalighetenav bebyggelse är av betydelse då det bidrar till autenticitet och identitet. Arkitektur är av storvikt och vilken tidsperiod det är byggt, då den besitter ett kulturellt och socialt värde. Studienvisar att större lägenheter till ett förmånligt pris har främjat gentrifiering. Ägandet av bostäderär av betydelse i en marknadsstyrd bostadsmarknad. I gentrifieringsprocessen omvandlashyresbostäder till bostadsrätter vilket medför att har råd att bo kvar och att en annan klass harmöjlighet att ta över. / The purpose of this study is to contextualize the concept of gentrification in three areas inStockholm. To apply the gentrification concept and understand what parameters are ofimportance in these areas. The method has consisted of a literature and document study toexamine previous research on gentrification and housing policy. To understand the backgroundand the reasons for the gentrification process and how gentrification is expressed today. Theis a qualitative case study of three selected areas in Stockholm. Within the framework of the case studyanalysis of documents, statistics, and newspaper articles was performed. An interview was also conductedwith the area strategist for Östra Söderort.The results report the historical urban development of these areas and their valuablecultural-historical buildings and architecture. It reports statistics that provide an overallunderstanding of the areas and the result it is reported regarding changes in housing prices andtransformation processes.The conclusions of this study are presented by identifying values ​​that are important in agentrification process. Qualities that promote gentrification. The specified values ​​are based onindividuals' housing preferences as well as values ​​determined in the areas of the literature. Thenthere are universal values ​​such as access to a functioning public transport and its geographicallocation. Greenery is a universal value and is perceived as necessary and attractive. The small scaleof buildings is important as it contributes to authenticity and identity. Architecture is a greatweight and what period it is built, as it possesses a cultural and social value. The studyshows that larger apartments at a favorable price have promoted gentrification. Homeownershipis important in a market-driven housing market. The gentrification process is transformedrental housing into condominiums, which means that you can afford to stay and that another class hasan opportunity to take over.

Abstract This study aims to carefully and thoroughly examine how private housing companies in Malmö consciously work towards promoting sustainability within areas facing socio-economic challenges. To gain an in-depth understanding of this subject, a qualitative research methodology was used, collecting empirical data through interviews with representatives from four prominent private property companies in the region. The study was analyzed and evaluated using a theoretical framework thoughtfully designed to encompass the comprehensive aspects of sustainability: social, environmental, and economic. This provided an opportunity to study how these companies actively contribute to and promote sustainability within these specific domains.   The results of the investigation reveal a clear and significant insight - private housing companies in Malmö prioritize ensuring economic sustainability as their primary objective, primarily seeking to maximize returns on their investments. It is evident that the economic dimension dominates the decision-making process and guides the investment strategies of these companies. Social and environmental sustainability receive less attention and are not given the same priority as economic profit. This challenges the overarching goal set forth in Agenda 2030 to provide affordable housing for all, where social and environmental considerations are fundamental components.

Syftet med studien är att sätta ord på förändringarna som sker på Möllevången i Malmö genom att testa om det skulle kunna förklaras med ordet gentrifiering. Samt hur dessa förändringar har påverkat och kommer att påverka människor.Metoden för genomförandet kommer till största del att bestå av djupgående intervjuer med människor som bor och vistas i området. Detta för att uppmärksamma vilka förändringar som sker, har skett och hur de upplevs. Sedan kommer berättelserna från intervjupersonerna att jämföras med gentrifieringen som den beskrivs av samhällsvetare och författare.Resultatet visar att det med högsta sannolikhet pågår en gentrifiering av Möllevången men att denna uppfattas olika av olika människor och inte behöver vara negativ. / The study aims to put into words the changes that occur on Möllevången in Malmö by testing whether it could be explained by the word gentrification. And how these changes have affected and will affect people. The method of implementation will largely consist of in-depth interviews with people who live and reside in the area. This is to pay attention to the changes taking place, the changes that have taken place and how they are perceived. Then come the stories of the interviewees which are compared with gentrification as outlined by social scientist and authors. The result shows that the highest probability is an ongoing gentrification of Möllevången but this is perceived differently by different people and not necessarily negative.

In recent years, the number of renovations of apartment buildings from the Swedish million homes programme has increased significantly. The renovations have resulted in major increases in standard of the apartments built half a century ago, and has thus resulted in substantial rent increases. In the past, the so called “Allbolag” prevented private property owners from charging rents above market rents, since the public property sector was rent normative. Since this law was amended in 2011, a greater interest was shown in the renovation of million programme apartment buildings since extensive renovations got more profitable than ever before. With a major rent increase as a result of the renovations it is a hot topic in the Swedish housing policy debate. Opinions differ in the debate where property owners see opportunities for increased value and profit in the properties, while the individual tenant has to deal with major rent increases, which in some cases rises up towards 80 percent. The tenants affected by the extensive renovations, and thus also the significant rent increases that follow, are affected not only economically but also on a personal and social level. People living in million programme apartments are fully aware of the consequences of a major refurbishment, and they also know that they have no power to influence the outcome or extent of the actions. This causes mental and, in some cases, physical stress on the individuals who have to live with the knowledge of that they eventually might be forced to move from their homes because of their inability to pay the rent. Your home is a hub for everything that is essential in life and it is where social networks of family, relatives and friends, work, school, health care and more are maintained, but when your home ceases to be a place where you can feel safe and secure it affects every factor in these networks. The purpose of this paper is to describe and explain how a rent-setting process after an extensive renovation of Swedish million programme homes is conducted, and to describe how the affected tenants' well-being, in terms of anxiety and insecurity, are affected by this process. To achieve the purpose, we have conducted a qualitative survey through personal interviews which covers two tenants both of whom are affected by the problem, and two individuals who, on a daily basis, work with this problem and are well versed in the subject. Results that emerged from the study is that the rent setting system in the case of extensive renovations are not adapted for today's housing market, and that it therefore poses a problem. Tenants are virtually powerless when it comes to renovations of their apartments and their choices are to either keep their home and try to cope with the new rent, or move to a cheaper area which has not yet been renovated. The entire process, starting when the tenant learns about the planned renovation, until the project is completed has been shown to cause psychological problems for the individual, no matter if he chooses to stay put or move away. The study also shows that tenants undergoing a renovation process feel insecure in their home and that they also feel anxious and worried about the future of their living situation. / På senare år har antalet renoveringar av flerbostadshus från miljonprogrammet ökat markant. Renoveringarna har medfört stora standardhöjningar i de över 50 år gamla lägenheterna, och har därmed resulterat i kraftiga hyreshöjningar. Tidigare hindrade Allbolagen privata fastighetsägare från att ta ut oskäligt stora hyresbelopp eftersom de allmännyttiga fastighetsbolagen då var hyresnormerande, men sedan denna lag ändrades år 2011 har ett större intresse för renoveringar av miljonprogrammets flerbostadshus väckts. Omfattande renoveringar är i dagsläget än mer lönsamma än tidigare, och med kraftiga hyreshöjningar som följd är det ett hett debatterat ämne i media. Åsikterna går isär i debatten där fastighetsägare ser möjligheter till ökat värde och vinst i fastigheterna, medan den enskilde individen tvingas på hyreshöjningar som i vissa fall blir så kraftiga som upp emot 80 procent. De hyresgäster som berörs av omfattande renoveringar, och därmed också de markanta hyreshöjningar som följer av dem, påverkas inte bara ekonomiskt utan även på ett personligt och socialt plan. Boende i miljonprogramslägenheter vet vad konsekvenserna av en omfattande renovering blir, och de vet också att de själva inte har någon chans att påverka resultatet eller omfattningen av den. Detta innebär en psykisk och, i vissa fall, fysisk påfrestning på individerna som tvingas leva med vetskapen om att de så småningom kan tvingas flytta ifrån sina hem på grund av oförmåga att betala hyran. Hemmet är en knytpunkt för allt som är centralt i livet och det är därifrån kontaktnätet till familj, släkt och vänner, arbete, skola, sjukvård med mera utgår, och när hemmet upphör att vara en plats där man kan känna sig trygg och säker i sin tillvaro påverkar det samtliga faktorer i detta kontaktnät. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur en hyressättningsprocess efter en omfattande renovering gällande flerbostadshus från miljonprogrammet går till, samt redogöra för hur de berörda hyresgästernas välmående, sett till oro och otrygghet, påverkas av denna process. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning vilken genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Undersökningen omfattar två hyresrättsinnehavare som själva är drabbade av problemet samt två personer som dagligen arbetar med detta problem och är väl insatta i ämnet. Resultat som framkommit är att hyressättningssystemet vid omfattande renoveringar inte är anpassat för dagens bostadsmarknad och att det därmed medför problem. Hyresgäster är i stort sett maktlösa när det kommer till renoveringar av deras lägenheter och deras val står mellan att bo kvar och försöka klara av den nya hyran, eller flytta till ett billigare område som ännu inte renoverats. Hela processen från det att hyresgästen får reda på renoveringen tills projektet är genomfört har visat sig medföra psykiska problem för individen oavsett vad denne väljer att göra. Studien visar på att hyresgäster som genomgår en renoveringsprocess känner sig otrygga i sin hemvist och upplever en oro över hur deras framtid kommer att se ut.

Gentrifiering är ett begrepp för den förändringsprocess som uppstår i en stadsdel där människor med hög ekonomisk status flyttar in ett område, som tidigare dominerats av människor med lägre socioekonomisk status. Processen sker vanligtvis stegvis och påverkar bland annat det ekonomiska, sociala, fysiska och kulturella intrycket i stadsdelen. Begreppet i sig är inte allt för omtalat inom stadsplanering eller av politiker. De väljer istället att använda ord som integration i sitt arbete då det lämnar ett positivt intryck. Gentrifieringsprocessen kan på sikt ge positiva effekter till en stadsdel om den genererar tillväxt samt bidrar till ökad service i området. Den negativa sidan av gentrifieringsprocessen är dock mer omtalad. De negativa effekterna präglas av konsekvenser för de boende i ett område där hyrorna ökar och de inte längre har råd att bo kvar. Orsaken till prisökningen och att människor tvingas flytta kan vara en påföljd av den om- och nybyggnation som drivs av kommunen och exploatörer. Fenomenet uppstår världen över, men på grund av den omfattande exploateringsgraden inom Göteborgs Stad kommer studien baseras utifrån kommunen. Denna studie har som syfte att undersöka hur Göteborgs Stad förhåller sig till begreppet gentrifiering och till vilken utsträckning de jobbar med dess påföljder när de lägger nya detaljplaner för ett område. Studien är även ämnad till att utreda kommunens ställningstagande till begreppet samt om det är medvetna eller omedvetna beslut som tas under planarbeten, vilket i sin tur kan leda till gentrifiering av det detaljplanelagda området. För att avgränsa studien valdes fyra områden ut i Göteborg med liknande förutsättningar, där en ny detaljplan vunnit laga kraft och exploatering är antingen igång eller färdigställd. En kvalitativ metod har använts för både inläsning av material och de intervjuer som genomförts med kommunen, exploatör och doktorand i kulturstudier. Detta för att få en bred insikt i tankegångarna kring utformandet av detaljplanerna samt exploateringen. Efter genomförd studie har vi konstaterat att gentrifiering är ett känsligt laddat begrepp. I samband med utförda intervjuer för studien framkom det att de som arbetar med stadsutveckling till viss del har kännedom kring begreppet och dess innebörd, men har svårt att placera och ta ställning kring det. Samtidigt har de en stark tro om att just deras projekt kommer generera en positiv gentrifieringseffekt för området de projekterar. Vissa intervjuade redovisade även för viss typ av medveten gentrifiering, då de ansåg att ett ökat befolkningsantal och variation av befolkningsgrupper kunde bidra till någonting positivt trots den eventuella risken för gentrifiering i det exploaterade området / Gentrification is a concept for the process of change that occurs in a neighborhood where people with high economic status move into an area that has previously been dominated by people with low socio-economic status. The process takes place step by step and affects, among other things, the economic, social, physical and cultural impression in the district. The concept itself is not well mentioned in urban planning or by politicians. Instead, they choose to use words such as integration in their work as it leaves a positive impression. The gentrification process can eventually give positive effects to a neighborhood if it generates growth and contributes to increased service in the area. However, the negative side of the gentrification process is more talked about. The negative effects are characterized by consequences for the residents in an area where the rents increase and they can no longer afford to live. The reason for the price increase and the fact that people are forced to move can be a consequence of the rebuilding and new construction run by the municipality and developers. The phenomenon occurs worldwide, but due to the extensive degree of development within the City of Gothenburg, the study will be based on the municipality. The purpose of this study is to investigate how the City of Gothenburg relate to the concept of gentrification and to what extent they work with its sanctions when they add new detailed plans for an area. The study is also meant to investigate the municipality's position on the concept as well as whether it is conscious or unconscious decisions that make, which in turn can lead to the re-enactment of the detailed planning area. In order to delimit the study, four areas were chosen in Gothenburg with similar conditions where a new detailed plan has gained legal force and exploitation is either started or completed. A qualitative method was used for reading material and interviews were held with the municipality and an developer to gain insight into the thinking about the design of the detailed plans and the exploitation. After completing the study, we have found that gentrification is a loaded concept, which means that politicians and urban planners also do not want to know it. In connection with the interviews carried out for the study, there was a lack of knowledge about the concept's existence, but a strong belief that their particular project would generate a positive gentrification effect for the area they project. Some interviewees also reported for some type of conscious gentrification when they felt that an increased population and variety of population groups could contribute to something positive despite the possible risk of gentrification in the exploited area.

Detta arbete syftar till att studera hur Västerås Stads policyarbete tar sig an bakomliggande förklaringar till hemlösheten. För åstadkomma detta introduceras en modifierad modell av den nya ortodoxinen som tillsammans med kvalitativ textanalys som ett analytiskt verktyg används för att studera stadens policydokument. Resultatet visar att Västerås Stads insatser behandlar sjuklighet i olika former, däremot finns det brister i policyåtgärderna som en konsekvens av liberaliseringen av bostadsmarknaden som inneburit bostadsbrist och vräkningar. Det saknas också ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet, detta på grund av att hemlösas avsaknad av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.

<p>Gentrifiering pågår idag ständigt i vårt samhälle. Det är en social förändringsprocess som består i att människor med hög socioekonomisk status flyttar till områden som traditionellt sett har dominerats av människor ur lägre sociala klasser och från etniska minoriteter.</p><p>Den här studien undersöker teorier och bakomliggande faktorer till varför människor väljer att gentrifiera och vilka likheter det finns mellan dem som väljer att gentrifiera. Genom en litteraturstudie visar pekar undersökningen på tidigare forskning och för en diskussion om ämnet.</p><p>Resultat av den här studien visar att anledningarna till varför människor gentrifierar idag ser väldigt olika ut, man har alltså inte kommit fram till vad den gemensamma nämnaren som får gentrifierarare att gentrifiera är. Vad man har ringat in är vad som sker, vilka det drabbar och vilka som har bra förutsättningar att bli gentrifierare.</p><p>Studien visar också att man måste sätta in gentrifiering i ett större samhällsperpektiv i vidare forskning för att finna nya svar och att inte bara studera den gentrifierande sidan, de som flyttar in i dessa områden.</p> / <p>Gentrification is something that is constantly going on in our society. It is a social change that consists of people with high socioeconomic status that are moving to areas which traditionally have been dominated by people from lower social classes and ethnic minorities.</p><p>This is a study which examines theories and underlying factors of why people choose to gentrify and what similarities exist between them. Through a literature study I examine previous research and I undertake a discussion of the topic.</p><p>The results of this study show that the reasons why people gentrify today are very different, they have not figured out what the common denominator is which make gentrifiers gentrify. What it has identified is what happens, what it affects and which individuals has good potential to become gentrifiers.</p><p>The study also shows the need to deploy gentrification in a broader societal point of view in further research to find new answers and to think not only of the gentrifiers, those who move into these areas.</p>

Gentrifiering pågår idag ständigt i vårt samhälle. Det är en social förändringsprocess som består i att människor med hög socioekonomisk status flyttar till områden som traditionellt sett har dominerats av människor ur lägre sociala klasser och från etniska minoriteter. Den här studien undersöker teorier och bakomliggande faktorer till varför människor väljer att gentrifiera och vilka likheter det finns mellan dem som väljer att gentrifiera. Genom en litteraturstudie visar pekar undersökningen på tidigare forskning och för en diskussion om ämnet. Resultat av den här studien visar att anledningarna till varför människor gentrifierar idag ser väldigt olika ut, man har alltså inte kommit fram till vad den gemensamma nämnaren som får gentrifierarare att gentrifiera är. Vad man har ringat in är vad som sker, vilka det drabbar och vilka som har bra förutsättningar att bli gentrifierare. Studien visar också att man måste sätta in gentrifiering i ett större samhällsperpektiv i vidare forskning för att finna nya svar och att inte bara studera den gentrifierande sidan, de som flyttar in i dessa områden. / Gentrification is something that is constantly going on in our society. It is a social change that consists of people with high socioeconomic status that are moving to areas which traditionally have been dominated by people from lower social classes and ethnic minorities. This is a study which examines theories and underlying factors of why people choose to gentrify and what similarities exist between them. Through a literature study I examine previous research and I undertake a discussion of the topic. The results of this study show that the reasons why people gentrify today are very different, they have not figured out what the common denominator is which make gentrifiers gentrify. What it has identified is what happens, what it affects and which individuals has good potential to become gentrifiers. The study also shows the need to deploy gentrification in a broader societal point of view in further research to find new answers and to think not only of the gentrifiers, those who move into these areas.

Förtätning är en stadsplanestrategi som fått stort genomslag i Sverige, men som enligt Bunce (2018), Rådberg (2014) och Boverket (2016a, 2016b) kan medföra gentrifiering. Boverket (2016a, 2016b) har uppmanat till hantering av gentrifiering vid förtätning av centrala områden. Hur förhåller sig kommunal planering till gentrifiering som en av förtätningens konsekvenser? Den här kandidatuppsatsen i samhällsplanering vill påbörja ett svar på den frågan. Studien angriper frågan genom en diskursanalytisk fallstudie av plandokument och mötesprotokoll från Gävle kommun. Kommunen studeras därför att förtätning är en huvudstrategi för kommunens bostadsförsörjning i dess översiktsplan från 2017 (Gävle kommun, 2017). Materialet består av utdrag ur planbeskrivningar (Gävle kommun, 2014-2018), översiktsplan för 2030 (Gävle kommun, 2017), riktlinjer för bostadsförsörjning (Gävle kommun, 2013) och mötesprotokoll från kommunala beslutsorgan som hanterat dessa frågor (Gävle kommun 2014-2018). Med en kombination av olika diskursanalytiska verktyg och teorier samt ett kodschema plockas centrala teman och värdeladdningar ut ur textmassan, och gentrifiering (i tre betydelser) och dess synonymer eftersöks. Resultatet visar att ämnet gentrifiering förekommer mycket sparsamt i diskursen, och påvisar dessutom att beskrivningar av sociala konsekvenser domineras av positiva ordalag. Resultatet jämförs med Kurzons (2007) och Huckins (2002) kriterier för tystnad och manipulativ tystnad. Därefter dras slutsatsen att diskursen präglas av tystnad i ämnet gentrifiering, och att denna tystnad kan kvalificera sig som manipulativ. Studien föreslår en kombination av rådande stadsbyggnadsideal, kvantitativ målsättning för bostadsbyggande, och lagställda krav som möjlig förklaring, men påtalar behovet av vidare forskning kring den bredare diskursens innehåll och dess orsaker. / Urban densification has become a prevalent strategy of city planning in Sweden. Urban intensification is also a strategy which, according to Bunce (2018), Rådberg (2014) and the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (2016a, 2016b) runs the risk of resulting in gentrification. The Swedish National Board advices that gentrification should be considered when urban densification is implemented in central areas (Boverket, 2016a, 2016b). In what way do Swedish municipalities address the issue in their city planning? This Bachelors Degree essay is an attempt at beginning to answer that question. The study applies discourse analysis and takes the form of a case study of the municipality of Gävle. It focuses on central urban densification for housing purposes, and studies excerpts from planning documents on different geographical scales, combined with protocol from municipal policy meetings. All materials used are within the public domain. The study uses three different definitions of gentrification (Hamnett, 2003; Marcuse, 2015; Boverket 2016a, 2016b). Combining different methods of discourse analysis, the study pinpoints any discussion regarding gentrification or its synonyms, as well as the overall themes and values present within the text. The study finds that gentrification is sparingly mentioned within the material, and in addition notes that social consequences are predominantly described as being positive. The findings are compared to definitions of silence (Huckin, 2002; Kurzon, 2007), and to Huckin’s (2002) criteria for manipulative silence. The study concludes that the absence of gentrification and of negative social impact within the discourse qualifies as silence, and that this silence fits the criteria for manipulative silence. It is speculated that the silence may be caused by a combination of urban planning ideals, pressure to prepare for a large number of dwellings, and demands made by the laws that regulate urban planning. Further study is recommended to broaden the studied discourse and to examine the cause of the silence found in this study.