Studiens syfte var att undersöka gentrifiering på landsbygden på Gotland och vilken inställning permanent bofasta hade till den. Det geografiska område som valdes som studien skulle fokusera på var Sanda socken och de permanent bofasta där. Studien skulle undersöka om och hur de uppfattar att Sanda gentrifierats; vilken inställning de har till den; och vilka faktorer som påverkade inställningen och om det fanns skillnader i geografin om vart en upplevt gentrifiering? För att svara på detta användes en mixad metod. I studien utfördes fyra semistrukturerade intervjuer och i kompletterande syfte skickades en enkät ut. 21 respondenter svarade på enkäten. Resultatet i studien pekar på att de permanent bofastas upplevelse är att det skett gentrifiering i nedre Sanda, och att det har höjt resterande Sandas bostadspriser. Inställningen till gentrifiering var både positiv och negativ. Inflyttning av barnfamiljer, engagemang i bygd och föreningsliv, starkt kundunderlag och ens egna ökade fastighetsvärde gjorde att en var positivt inställd. Stigande bostadspriser som försvårade husköp för gotlänningar, fritidshus som stod tomma under lågsäsong, minskad mångfald och att den gotländska kulturen riskerade att försvinna sågs som negativt.

Författare: Sebastian Malmborg och Max BergHandledare: Karin Staffansson PauliBakgrund: I media framställs Möllevången som ett delområde i en pågående gentrifieringsprocess. Begreppet gentrifiering associeras med negativitet och segregation.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om den utveckling som skett på Möllevången är att klassas som gentrifiering och vilka effekter det medför på det givna området.Metod: Undersökningen bygger på sju intervjuer som är riktad till de intressenter författarna anser vara mest relevanta kring utvecklingen av Möllevången. Utöver detta har två enkätundersökningar utförts som riktar sig till de boende och fastighetsmäklare.Slutsatser: Författarna anser att Möllevången är i en pågående gentrifieringsprocess. Gentrifieringen är av naturlig karaktär och kommer därför till största sannolikhet fortlöpa. De goda effekter gentrifieringen av Möllevången medför innefattar förbättrade kommunikationsmöjligheter, ökad lokalservice, förbättrad näringslivsstruktur och ökade lokala skatteintäkter. Till följd av detta sker en allmän standardhöjning av området och dess tillhörande fastigheter och lägenheter belägna i Möllevången. De negativa effekter gentrifieringen av området medför en ökad segregation i form av bortträngningseffekter, främst gällande mindre kapitalstarka befolkningsgrupper och näringslivsverksamheter. Detta medför en stor risk för att områdets kultur rubbas, vilket är det som gör området unikt och attraktionskraftigt.Nyckelord: Gentrifiering, Möllevången, Malmö, Segregation, Citytunneln. / Title: The development of the neighborhood Möllevången- A survey about gentrification.Authors: Sebastian Malmborg & Max BergSupervisor: Karin Staffansson PauliBackground: The term gentrification is a current topic that often is associated with negativity and segregation. The media often associates the area Möllevången as an area that is in an ongoing gentrificationprocess.Method: This survey is based on seven interviews addressed to the operators of Möllevången. Two surveys were designed targeting the residents and realtors.Conclusions: The authors consider that Möllevången is under an ongoing natural gentrificationprocess, and is therefore most likely to proceed. The good effects caused by a gentrification of Möllevången includes improved communications, increased local services, improvement of the businesstructure and increased local tax revenues. As a result of the gentrification the general standard increases and so will properties and apartments located in the area. The negative effects caused by gentrification of Möllevången leads to higher levels of segregation in the form of displacement mainly concerning the low income group populations and traders with low turnovers. This causes a high risk of the area´s culture to be disturbed, which makes the area unique and attractive.Key Words: Gentrification, Möllevången, Malmö, Segregation, Citytunneln

Denna uppsats undersöker vilka utvecklingstendenser som kan urskiljas för Berlins fastighetsmarknad utifrån ett urval av artiklar från tryck-media både i Tyskland och utomlands. De frågor som ställts är: Vilka kategorier köpare kan man se investera i Berlin idag? Vilka stadsdelar anses vara attraktiva och av vilka skäl? Hur har dessa utvecklats genom tiden från Berlinmurens fall? Hur framställs Berlins fastighetsmarknad i media och vilka utvecklingstendenser kan urskiljas för framtiden? En tematisk innehållsanalys av artiklarna har gjorts, och under studiens gång upptäcktes ofta förekommande teman: Stigande priser, Gentrifiering, Bubbla på fastighetsmarknaden? och Omdefiniering av lyxboende. Diskussionen relaterar de funna temana med Berlins historiska utveckling; hur uppdelningen och återföreningen har påverkat fastighetsmarknaden, och vad det i media på senare tid talas om för utveckling av marknaden. Det diskuteras vilka likheter och skillnader som upptäckts i innehållet mellan de tyska och de utländska artiklarna. Bilden som framträder är att innerstadsområdena i Berlin i framtiden kan komma att domineras av internationella fastighetsägare, medan de tyska ägarna dominerar i stadens utkanter. Både kommersiella investerare och privatpersoner köper bostäder och fastigheter i Berlin idag, och skälen till investeringarna varierar. Vidare kan det urskiljas tendenser till vidare prisökning på bostäder. Trendområden som Neukölln växer fram, och kan i framtiden tänkas erbjuda bostäder i en högre prisklass, vilket kan spä på gentrifieringsprocessen i dessa områden. I utländska media framställs en positiv, nästan marknadsförande bild av Berlins fastighetsmarknad, vilket kan väcka intresset hos fler potentiella köpare. Denna bild skiljer sig något från de tyska artiklarna, där de negativa aspekterna med förändringen av fastighetsmarknaden tydligare belyses. / This bachelor thesis discovers which development tendencies that can be found for the future of the real estate market in Berlin. To be able to find answers to the questions for the thesis, ten articles both from international and German magazines and newspapers have been chosen and analyzed. The questions that are explored in the thesis are: Which categories of buyers invests in Berlin today? Which parts of the city are considered attractive for investments today and why? How have they developed since the unification? How does media illustrate the change of the real estate market in Berlin, and which tendencies can be found for the future development? A thematic content analysis has been made, and a couple of interesting themes has been found and discussed: Increasing property prices, Gentrification, Is there a bubble on the real estate market? and Re-definition of the meaning of luxury homes. The discussion relates these themes to the historic development of the real estate market in Berlin; what heritage the real estate market the city has been given from the historic happenings, and what prognosis media indicates for the future development of the real estate market in Berlin. Differences and similarities in the content between the international and the German articles are also discussed. The depiction that emerges, is that in the future, international real estate owners might dominate in the central parts of Berlin, whilst German real estate owners dominate in the outskirts of the city. Furthermore, tendencies for further increasing property prices has been discerned, and both commercial and private buyers are found to invest in real estate in the city. The reasons for the investments vary. New, trendy areas will continue to transform through gentrification processes. An example of an area like this is Neukölln that in the future might be able to provide homes in a higher price range; a development that may speed up the gentrification process in these areas. In the international articles, the real estate market of Berlin is presented in an almost selling way, which can make an impact on new potential buyers. This presentation differs a bit from the German articles, where focus lies both on the possibilities that comes with the increasing prices, but also on the problems that has occurred and might develop in the future.

Den här uppsatsen handlar om att undersöka två renoveringsprojekt i Örebro kommun. Uppsatsens centrala ämne handlar om två statliga renoveringsprojekt i stadsdelarna Markbacken och Vivalla. Syftet är att undersöka om stadsdelarna har genomgått en gentrifiering eller en gentrifieringsprocess, samt vilken påverkan den sociala hållbarheten har gett stadsdelarna. En intervju, våra egna observationer och tidigare forskning har använts som metod för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. De teoretiska begreppen som analysen utgår ifrån är gentrifiering och social hållbarhet. Resultatet och analysen från intervjun, observationerna och tidigare forskning har visat att Markbacken har genomgått en gentrifiering. I Vivalla finns det spår av en gentrifieringsprocess i kvarteret Visgatan som genomgått en renovering. Vad som kännetecknar Markbackens gentrifiering kan bland annat ses i sociala aspekter och förändringarna som har skett i stadsdelen. Dessa förändringar har påvisats genom den fysiska och sociala miljön i området, exempelvis höjda hyror, brottsstatistiken har minskats samt ökat social blandning. Vad gäller Vivalla har liknande åtgärder som i Markbacken genomförts, vilket har resulterad i en gentrifieringsprocess. Även om gentrifiering ofta förknippas som något negativt har det visats vara positivt för stadsdelarna Markbacken och Vivalla.

Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan områden i Örebro trots att en hyresreglering råder. Dessa hyresskillnader kan förstärka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta på sikt bidra till ytterligare inkomstskillnader och boendesegregering. Ett särskilt problem är att personer och familjer som erhåller försörjningsstöd begränsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slår i Örebro. Drygt tre procent av befolkningen i Örebro kommun erhöll försörjningsstöd år 2009. Örebro kommun ligger på andra plats i Sverige när det gäller etnisk boendesegregation efter Göteborg. I uppsatsen analyseras hur hyrorna i det allmännyttiga bostadsbolaget i Örebro varierar på grund av avståndet till centrum. En höjning av kostnadstaket för boende i Örebro, som för närvarande övervägs av kommunen, skulle halvera avståndet till centrum från fyra till två kilometer för en familj med försörjningsstöd. Uppsatsen visar också att det finns ett samband mellan boendesegregering mätt som skillnader i hyresnivåer och skolsegregering mätt som skillnader i genomsnittligt meritvärde för grundskolornas avgångsklasser.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender. Resultatet indikerar även att det inte finns någon homogen förståelse för huruvida gentrifiering är någonting negativt eller positivt i sig. Dock finns det en klar förståelse om att stadsdelens ekonomiska utveckling har förändrat platsen som sådan, vilket bemöts med blandad respons. / The purpose of this essay is to identify how the discourse about gentrification is produced in Swedish newspapers, where Södermalm in Stockholm is a typical example of a place that is considered to be gentrified. The study was conducted through critical discourse analysis, using Faircloughs guidelines and a theoretical framework consisting of sociological theories on urbanity and social stigmatization. The essay applies Georg Simmel’s and Pierre Bourdieu's theories on city life, habitus and cultural capital, Norbert Elias's view of established and outsiders and David Harvey's formulation of the right to the city. The analysis consists of ten newspaper articles published in the Swedish newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Metro, Mitt i Södermalm, and Svenska Dagbladet. The results indicate that gentrification is seen as a class-related urbanization process which takes shape through sales of rental units, the creation of a new middle class and popular cultural trends. The results also indicate that there is no uniform understanding of whether gentrification is negative or positive. Nevertheless there is an understanding that the district's economic change has altered the site, which is met with mixed responses.

The studies main focus is to reach deeper insight about the values and meanings created and connected to the home environment. Building on interview material collected in the fall of 2017 in Akalla Stockholm the study examines different factors that impact resident’s emotions surrounding the area where they live in relation to change. Specifically the conversion of their homes, in one of the million programme housing areas, from a tenancy house to a condominium. Akalla was, in 2001, the first area outside the city centre in Stockholm that was allowed to convert municipally owned houses in to condominiums. A motivation for converting tenancy houses in segregated areas is the idea that diversity in the forms of residence has a positive impact on the area. The conversion can lead to gentrification of an area, the process of change where economically weak people are in different ways pushed out of an area to make room for the more economically strong individuals. The people I have interviewed have throughout the study positioned themselves in different ways to the phenomenon that is gentrification. The material shows that the assumptions and motivations regarding conversion of municipally owned houses will not necessarily lead to the wanted effects such as integration but will, on the other hand, have effects on the people who live there and their identification processes which is connected to the place where we live. It also shows that gentrification is a phenomenon that people position them self towards based on the possibilities and choices a person has in the society, it is a question of privilege. The term is loaded with value and its consequences cannot be seen only in the light of negative effects and exclusion.

Detta arbetes syfte är att undersöka de boendes i Västerås inställning till gentrifiering –byggnaden av dyra bostäder i deras bostadsområde. Undersökningen utförs med hjälp av en kvantitativ metod – enkätundersökning i bostadsområden Hammarby, Jakobsberg och Pettersberg. Orsaker till problemets aktualitet – ökande population i Västerås, brist på olika typer av bostäder, ökande bostadssegregation. Västerås Stad arbetar med brist på bostäder i flera riktningar. En aktuell enkätundersökning ger ett stöd till stadsutveckling – vad är invånares i Västerås önskemål, vilka bostäder och infrastruktur behövs. Enkätundersökning tog plats under hösten 2020. Vykort med länken och QR koden till enkäten skickades till 6518 boende i de aktuella områdena, 609 giltiga svar samlades.  Detta arbete är en fallstudie (med 3 områden som stor i fokus), förklarande studie samt teorikonsumerande studie. Metod – kvantitativ undersökning i form av enkätstudie. Undersökning har en kvalitativ insats – respondenter fick en möjlighet att utveckla sina åsikter i vissa frågor, t.ex. förklara varför dyra bostäder behövs eller behövs inte. Dessa svar analyseras med metod av kvalitativ innehållsanalys. Resultat – 40,2% av respondenter i alla tre områdena är positiva mot dyra bostäder, men 59,8% har en negativ inställning i samma fråga. Faktorer som påverkar respondenters inställning: ursprung (inrikes- eller utrikesfödda), bostadsområde, nuvarande upplåtelseform, nuvarande bostadstyp, nuvarande hyra/avgift, vilken upplåtelseform intresserar och hur mycket vill respondenter betala extra i hyra/avgifter. Slutsatser: gentrifiering har mer negativa effekter än positiva i förhållande till bostadssegregation. Förutom negativ inställning från de boende i de undersökta områdena finns det anledning att anta att gentrifiering kan leda till en situation att bostadsområdena blir ännu mer segregerade. Låginkomsttagare drabbas mest av gentrifierings konsekvenser. En annan typ av social blandning när billiga bostäder byggs i ett område skulle ha ett bättre bemötande från boendes i Västerås sida. Respondenter i undersökningen bekräftar att olika alternativ behövs på bostadsmarknaden men billiga bostäder är mer önskvärda och efterfrågade än dyra.

Denna kvalitativa studie riktar fokus på att undersöka den gröna platsmarknadsföringen av den nya stadsdelen Jakobsberg ur ett kritiskt perspektiv. Studien undersöker hur Jakobsberg är en del av Karlstads tillväxtstrategi och hur den relaterar till nyliberal planeringsideologi. I ett bredare perspektiv är det vanligt att städer platsmarknadsför gröna hållbarhetsvärden i olika stadsutvecklingsprojekt, vilket denna studie undersöker med två kritiska ögon. Syftet med studien är därmed att gå bakom slagorden om grön och hållbar utveckling. Detta för att kritiskt diskutera ifall det kan finnas andra orsaker till att just dessa värden används för den nya stadsdelen Jakobsberg i Karlstad. Det teoretiska ramverket lyfter fram tre huvudämnen; Nyliberal planering, Grön platsmarknadsföring och Ekologisk gentrifiering. Dessa ramar in studiens utgångspunkter och tidigare forskningen inom ämnena. Nyliberalismen har vunnit mark i planeringen vilket har bidragit till en kraftig konkurrenssituationen mellan städer gällande tillväxt. Studien problematiserar användningen av gröna hållbarhetsvärden i platsmarknadsföring då de tenderar att användas för att attrahera den kreativa klassen, något som kan leda till en ekologisk gentrifiering och i förläggningen försvagar begreppet hållbarhet. Detta framställs genom min tolkning av innehållet i totalt åtta dokument från både Karlstads kommun och bostadsrättsföreningar Jakobsbergsskogen 2 och Landeriet. Med ett ideologikritiskt perspektiv har studien identifierat olika värden kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Även en kompletterande intervju med en informant från Karlstads kommun har genomförts i syftet att förstå orsakerna till planeringen och platsmarknadsföringen av Jakobsberg. Analysen av materialet diskuterar dessa värden i en nyliberal kontext där gröna hållbarhetsvärdena i Jakobsberg fyller en viktig funktion för Karlstads tillväxt. Tolkningen av studiens empiri och analys är att planeringen av Jakobsberg ligger i linje med kommunens övergripande mål om tillväxt, där människorna utgör den viktigaste konkurrenskraften. Den gröna platsmarknadsföringen avser därmed attrahera den mest gynnsamma klassen av människor för ökad tillväxt, vilket i längden riskerar att leda till exkludering genom en ekologisk gentrifieringsprocess. Det är dock svårt att fastställa någon specifik slutsats då inflyttning till området ännu inte skett.

Ett nytt synsätt på industriområdenas plats i postindustriella städer håller på att växa fram. Runt om i världen bevaras industriområden för kulturella syften och skapar nya urbana destinationer för turister och invånare. Istället för att rivas blir de bevarade som kulturminnesmärken från den industriella eran, där nya verksamheter flyttar in. Detta leder till att ett områdes urbana identitet förändras. Norra Grängesbergsgatan som ligger i Sofielunds industriområde i centrala Malmö, har potential att bli ett sådant område. Norra Grängesbergsgatan har länge varit ökänd i egenskap av en av stadens mest kriminella gator. Idag är den dock även känd för sitt kulturella utbud och dessutom ett växande sådant. Studien kommer fram till att det finns olika aktörer som skapar förändring genom samarbete och partnerskap. Det är inte utan utmaningar utvecklingen av sker. De industriella strukturerna skapar både hinder och möjligheter för framtida verksamheter samtidigt som det finns farhågor för att området gentrifieras. Det som är säkert är att något har börjat hända på Norra Grängesbergsgatan.