Studiens syfte var att undersöka gentrifiering på landsbygden på Gotland och vilken inställning permanent bofasta hade till den. Det geografiska område som valdes som studien skulle fokusera på var Sanda socken och de permanent bofasta där. Studien skulle undersöka om och hur de uppfattar att Sanda gentrifierats; vilken inställning de har till den; och vilka faktorer som påverkade inställningen och om det fanns skillnader i geografin om vart en upplevt gentrifiering? För att svara på detta användes en mixad metod. I studien utfördes fyra semistrukturerade intervjuer och i kompletterande syfte skickades en enkät ut. 21 respondenter svarade på enkäten. Resultatet i studien pekar på att de permanent bofastas upplevelse är att det skett gentrifiering i nedre Sanda, och att det har höjt resterande Sandas bostadspriser. Inställningen till gentrifiering var både positiv och negativ. Inflyttning av barnfamiljer, engagemang i bygd och föreningsliv, starkt kundunderlag och ens egna ökade fastighetsvärde gjorde att en var positivt inställd. Stigande bostadspriser som försvårade husköp för gotlänningar, fritidshus som stod tomma under lågsäsong, minskad mångfald och att den gotländska kulturen riskerade att försvinna sågs som negativt.

Second homes are a widespread part of the Swedish landscape and in many municipalities along the coastline the population can vary seasonally due to that. This cause planning issues for the municipalities, in how they plan their infrastructure, service etc. Studies has also shown that there are two sides in the discussion about second homes, some areas want to attract second home owners because they believe that this group help the municipality to grow while others try to attract permanent residents and restrict new development of second homes. The subject has been of discussion for a long time from many angels, for instance implementation of regulations to prevent second homes.  The purpose of this thesis is to investigate what planning strategies municipalities apply in areas that change so heavily in population depending on season. The method for this thesis is based on a mixture between comparative analysis and content analysis of six comprehensive plans and two policy documents from six municipalities with archipelagos. Furthermore, from the content analysis of the different documents, three themes were produced from the strategies which then were compared in comparative analysis where similarities and differences were highlighted. The themes were population and housing, infrastructure and transport communication, service, business sector and labor. The analysis was subsequently put into context with related academic research such as urbanization theories, rural gentrification, planning theories among others. This ended with a discussion and conclusion. Conclusively the analysis show that municipalities no longer plan for second homes but for permanent residents, the municipalities believed that it is reactionary to plan for second home owners and not primary for permanent residents. / Fritidsboende är en utbredd del av det svenska landskapet och i många kommuner längs kusten kan befolkningen variera säsongsmässigt på grund av det. Detta skapar viss planeringsproblematik för kommunerna i hur de planerar sin infrastruktur, service etc. Studier har också visat att det finns två sidor i diskussionen om fritidsbostäder, vissa områden vill locka fritidsboende eftersom de anser att denna grupp hjälper kommunen att utvecklas medan andra försöker locka permanenta invånare och begränsa ny utveckling av fritidsbostäder. Ämnet har diskuterats länge och från många vinklar, exempelvis implementering av regelverk för att förhindra fritidsbostäder. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka planeringstrategier kommuner tillämpar i sådana områden som skiftar så kraftigt i befolkningen säsongsvis. Metoden i denna studie har bestått av en blandning mellan komparativ analys och innehållsanalys på sex översiktsplaner och två styrdokument gällande kust och skärgården från sex kust- och skärgårdskommuner Från innehållsanalysen av de olika dokumenten, producerades tre teman från de strategier som sedan jämfördes i den komparativa analysen, där likheter och skillnader lyfts fram. Teman var befolkning och bostäder, infrastruktur och kommunikation, service, näringsliv och arbetsmarknad. Analysen relaterades sedan till forskningsöversikten och den teoretiska utgångspunkten Detta avslutades med en diskussion och slutsats. Sammanfattningsvis visar analysen att kommunerna inte längre planerar för fritidsboende utan för fastboende, kommunerna menade att det är förlegat att planera för främst fritidsboende och inte fastboende.