Studien ämnar använda restaurangbranschen som ett mätinstrument för att undersöka graden av gentrifiering. Gentrifiering är en social förändringsprocess i form av statusförhöjning och segregation beroende av hur processen beaktas. Ett flertal forskare uppmärksammar en bortträngning av människor och dess kultur. Vidare ämnar uppsatsen undersöka om denna problematik går att finna i form av bortträngning av viss restaurangverksamhet i Midsommarkransen. Jag angriper syftet genom att först att beakta olika perspektiv av gentrifiering för att sätta studien i ett sammanhang bland tidigare forskning. Studien behandlar sedan de lokala förhållandena i Midsommarkransen, samt sätter de i relation till en periodisering av gentrifiering. Detta för att skapa en kontext att sätta min empiri i angående restaurangutbudet i Midsommarkransen. Restaurangutbudet undersöks ur tre aspekter, förändring i antal, funktion och lokalisering. Informationen rörande utbudet har framförallt samlats in med en observation och dess kundkrets har undersökts med en enkätundersökning. Det insamlade materialet bidrar bland annat till slutsatsen att området är i en pågående gentrifieringsprocess snarare än ett färdigt gentrifierat område. Genom att undersöka bolagens registreringsår finner jag ett samband mellan inflyttningen av Konstfack år 2004 och utvecklingen av kända trender inom restaurangutbudet i gentrifierade områden.

I Sverige växer de stora orterna mer och mer, städerna förtätas och hur människor bor förändras. Ett problem som återkommer när stadsdelar förnyas är att bostadspriser går upp, inkomsterna i områden ökar och stadsdelen går från att ha varit ett arbetarklassområde till att vara en stadsdel där medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Gröndal i Stockholm har förändrats under 2000-talet vad gäller inkomster och boendeformer, samt i vilken utsträckning kommunal planering och kommunala aktörer har påverkat processen. Genom kvalitativa intervjuer med kommunala aktörer samt statistik från Stockholms stad insamlades information, för att sedan analysera denna gentemot begreppet gentrifiering. Resultatet visade på att kommunen har liten påverkan på hur gentrifieringen fortlöper, att det istället varit den marknadsliberala bostadspolitiken som har haft inverkan på områdets bostadssammansättning. Även den hårda konkurrensen på bostadsmarknaden skapar svårigheter för kommunala bostadsbolag att hålla nere kostnaderna på nya hyresrätter. Konsekvenserna av bostadspolitiken har inneburit att det skett en förändring i inkomst och upplåtelseformer i Gröndal, följaktligen har det skett genomgripande förändringar av den sociala sammansättningen i området.

Syftet är att belysa aktivisters, akademikers och bostadsetablissemangets roll i kunskapsproduktion. För att belysa vilken roll de spelat i utvecklingen av kunskap tänker jag utgå ifrån renoveringsfallet i Uppsala län under 2010-talet. Kunskapscirkulation visar på hur olika kunskaper har anammats, omformulerats och förmedlats vidare genom olika medier. De kunskapshistoriska analytiska begreppen översättningar och kunskapens aktörer som den svenska historikern Johan Östling och den tysktalande historikern Phillipp Sarasin myntat, gör det möjligt att förstå hur kunskap har konstruerats, samt att förstå vilka som har tolkat och förmedlat kunskapen vidare. Översättningar är i den här uppsatsen ingång till samhällelig kunskapscirkulation. Huvudfrågan inom samhällelig kunskapscirkulation är hur kunskap blir en del av den allmänna förståelsen. Genom att ta reda på vilka begrepp som kunskapsaktörerna aktivister, akademiker och bostadsetablissemanget anammar och vilka mål de har med översättningarna av begreppen, kan vi också förstå när kunskapen som olika processer generar blir allmän kunskap. Att dessutom undersöka hur kunskapen omformas för aktörernas olika syften, ger en inblick i hur spridningen av kunskap kan möjliggöras eller begränsas. Undersökningen visar att de nämnda kunskapsaktörerna använder olika begrepp för att beskriva samma fenomen inom renoveringsfrågan, nämligen det faktum att en del hyresgäster flyttar efter kostsamma renoveringar som lett till ökade hyror. De medier som publicerar kunskapen begränsar och möjliggör också spridningen av den på olika sätt. Förutom detta, kan valet av medieform också säga något om kunskapens karaktär, exempelvis dess politiska koppling. Slutsatsen är att kunskap som inte översätts inom renoveringskontexten i princip går att betrakta som allmän kunskap.

In recent years, the number of renovations of apartment buildings from the Swedish million homes programme has increased significantly. The renovations have resulted in major increases in standard of the apartments built half a century ago, and has thus resulted in substantial rent increases. In the past, the so called “Allbolag” prevented private property owners from charging rents above market rents, since the public property sector was rent normative. Since this law was amended in 2011, a greater interest was shown in the renovation of million programme apartment buildings since extensive renovations got more profitable than ever before. With a major rent increase as a result of the renovations it is a hot topic in the Swedish housing policy debate. Opinions differ in the debate where property owners see opportunities for increased value and profit in the properties, while the individual tenant has to deal with major rent increases, which in some cases rises up towards 80 percent. The tenants affected by the extensive renovations, and thus also the significant rent increases that follow, are affected not only economically but also on a personal and social level. People living in million programme apartments are fully aware of the consequences of a major refurbishment, and they also know that they have no power to influence the outcome or extent of the actions. This causes mental and, in some cases, physical stress on the individuals who have to live with the knowledge of that they eventually might be forced to move from their homes because of their inability to pay the rent. Your home is a hub for everything that is essential in life and it is where social networks of family, relatives and friends, work, school, health care and more are maintained, but when your home ceases to be a place where you can feel safe and secure it affects every factor in these networks. The purpose of this paper is to describe and explain how a rent-setting process after an extensive renovation of Swedish million programme homes is conducted, and to describe how the affected tenants' well-being, in terms of anxiety and insecurity, are affected by this process. To achieve the purpose, we have conducted a qualitative survey through personal interviews which covers two tenants both of whom are affected by the problem, and two individuals who, on a daily basis, work with this problem and are well versed in the subject. Results that emerged from the study is that the rent setting system in the case of extensive renovations are not adapted for today's housing market, and that it therefore poses a problem. Tenants are virtually powerless when it comes to renovations of their apartments and their choices are to either keep their home and try to cope with the new rent, or move to a cheaper area which has not yet been renovated. The entire process, starting when the tenant learns about the planned renovation, until the project is completed has been shown to cause psychological problems for the individual, no matter if he chooses to stay put or move away. The study also shows that tenants undergoing a renovation process feel insecure in their home and that they also feel anxious and worried about the future of their living situation. / På senare år har antalet renoveringar av flerbostadshus från miljonprogrammet ökat markant. Renoveringarna har medfört stora standardhöjningar i de över 50 år gamla lägenheterna, och har därmed resulterat i kraftiga hyreshöjningar. Tidigare hindrade Allbolagen privata fastighetsägare från att ta ut oskäligt stora hyresbelopp eftersom de allmännyttiga fastighetsbolagen då var hyresnormerande, men sedan denna lag ändrades år 2011 har ett större intresse för renoveringar av miljonprogrammets flerbostadshus väckts. Omfattande renoveringar är i dagsläget än mer lönsamma än tidigare, och med kraftiga hyreshöjningar som följd är det ett hett debatterat ämne i media. Åsikterna går isär i debatten där fastighetsägare ser möjligheter till ökat värde och vinst i fastigheterna, medan den enskilde individen tvingas på hyreshöjningar som i vissa fall blir så kraftiga som upp emot 80 procent. De hyresgäster som berörs av omfattande renoveringar, och därmed också de markanta hyreshöjningar som följer av dem, påverkas inte bara ekonomiskt utan även på ett personligt och socialt plan. Boende i miljonprogramslägenheter vet vad konsekvenserna av en omfattande renovering blir, och de vet också att de själva inte har någon chans att påverka resultatet eller omfattningen av den. Detta innebär en psykisk och, i vissa fall, fysisk påfrestning på individerna som tvingas leva med vetskapen om att de så småningom kan tvingas flytta ifrån sina hem på grund av oförmåga att betala hyran. Hemmet är en knytpunkt för allt som är centralt i livet och det är därifrån kontaktnätet till familj, släkt och vänner, arbete, skola, sjukvård med mera utgår, och när hemmet upphör att vara en plats där man kan känna sig trygg och säker i sin tillvaro påverkar det samtliga faktorer i detta kontaktnät. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur en hyressättningsprocess efter en omfattande renovering gällande flerbostadshus från miljonprogrammet går till, samt redogöra för hur de berörda hyresgästernas välmående, sett till oro och otrygghet, påverkas av denna process. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning vilken genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Undersökningen omfattar två hyresrättsinnehavare som själva är drabbade av problemet samt två personer som dagligen arbetar med detta problem och är väl insatta i ämnet. Resultat som framkommit är att hyressättningssystemet vid omfattande renoveringar inte är anpassat för dagens bostadsmarknad och att det därmed medför problem. Hyresgäster är i stort sett maktlösa när det kommer till renoveringar av deras lägenheter och deras val står mellan att bo kvar och försöka klara av den nya hyran, eller flytta till ett billigare område som ännu inte renoverats. Hela processen från det att hyresgästen får reda på renoveringen tills projektet är genomfört har visat sig medföra psykiska problem för individen oavsett vad denne väljer att göra. Studien visar på att hyresgäster som genomgår en renoveringsprocess känner sig otrygga i sin hemvist och upplever en oro över hur deras framtid kommer att se ut.

This study examines the valuation practices and processes involved in the rapid transformation of centrally located industrial areas into residential spaces. These areas hold significant importance in urban life and contribute essential functions and values to cities and its occupants. However, as more industrial areas are being redeveloped, the risk of losing these valuable aspects are increasing. This study investigates the diverse valuation practices employed by different stakeholders using a case study of the ongoing planning process in Örnsberg industrial area, a small centrally located industrial and commercial zone in southern Stockholm. Qualitative methods were utilized to explore these valuation practices. These included document analysis and semi-structured interviews with local craftsmen, small-scale businesses, non-profit organisations and a city planner. The findings highlight the divergent ways in which Örnsberg is valued, influenced by individual experiences and interests of the stakeholders. Furthermore, it is concluded that formal valuation practices exert a stronger influence in the planning process. Ultimately, the values prioritized by the City of Stockholm in the planning process contribute to the establishment of a new order in Örnsberg, resulting in the displacement of current local occupants and the probable loss of social values.

Andelen vegetarianer och veganer i världen ökar successivt. En av många anledningar till detta är att man som mottagare påverkas av djurrättsliga publiceringar på sociala medier. Många organisationer som försöker stoppa djurplågeri och förespråka ett veganskt leverne väljer att, genom sin visuella kommunikation, inrama sina publiceringar negativt, vilket kan tas emot som stötande av mottagaren. Denna studies syfte är därför att undersöka hur mottagaren påverkas av stötande innehåll i form av fotografier på sociala medier, med en djurrättsorganisation som avsändare. Organisationen valdes ut i en initial förstudie, tillsammans med sex fotografier uppdelade i tre innehållstyper. Dessa olika innehållstyper låg till grund för en kvantitativ del i form av en enkät som besvarades av 49 informanter, för att få klarhet kring vilken som mottogs bäst - och varför. Därefter följde en kvalitativ del, där en fokusgrupp bestående av sex informanter fick tycka till och diskutera de tre kategorierna av bilder. Studiens resultat visar att de tre innehållstyperna är olika effektiva beroende på mottagaren. Mottagare som ofta utsätter sig för stötande innehåll blir mättade och kan lätt bli emotionellt distanserade. Likaså visar studien att en alltför enformig inramning från organisationens sida kan resultera i att innehållet blir synonymt med dem och att mottagaren kopplar de negativa känslor som väcks av bilderna direkt till organisationen.