<p>Vi har de senaste 100 åren höjt vår levnadsstandard väldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta är man som medborgare i Sverige, och i resten av västvärlden idag inte riktigt nöjd. Den ”tysta revolutionen” har börjat ta plats i samhället. Denna revolution innebär att det finns en allt större del av befolkningen som vill få andra aspekter av tillvaron, än de materiella, tillfredsställda. Mönstret blir tydligt när man tittar närmare på problemet. För varje generation som går så finns det andra krav på samhället än att kunna skaffa fler saker. Det blir av allt större vikt för varje ny generation att få ut ”mjuka” sidor av tillvaron också, t ex mer ledig tid, bo vackert, ren miljö.</p><p>Syftet med denna uppsats är:</p><ul><li>att använda Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” och ställa den mot egeninsamlade data som inhämtas bland, slumpmässigt utvalda, individer med post-gymnasial utbildning och utan post-gymnasial utbildning och jämföra resultaten med teorin för att se om den är tillförlitlig även idag, över 20<strong> </strong>år efter att den publicerats.</li><li>att dessutom undersöka om det finns ett samband mellan postmaterialism och tro/icke-tro på en högre makt som kan påverka skeendena på jorden.</li></ul><p> </p>

Vi har de senaste 100 åren höjt vår levnadsstandard väldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta är man som medborgare i Sverige, och i resten av västvärlden idag inte riktigt nöjd. Den ”tysta revolutionen” har börjat ta plats i samhället. Denna revolution innebär att det finns en allt större del av befolkningen som vill få andra aspekter av tillvaron, än de materiella, tillfredsställda. Mönstret blir tydligt när man tittar närmare på problemet. För varje generation som går så finns det andra krav på samhället än att kunna skaffa fler saker. Det blir av allt större vikt för varje ny generation att få ut ”mjuka” sidor av tillvaron också, t ex mer ledig tid, bo vackert, ren miljö. Syftet med denna uppsats är: att använda Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” och ställa den mot egeninsamlade data som inhämtas bland, slumpmässigt utvalda, individer med post-gymnasial utbildning och utan post-gymnasial utbildning och jämföra resultaten med teorin för att se om den är tillförlitlig även idag, över 20 år efter att den publicerats. att dessutom undersöka om det finns ett samband mellan postmaterialism och tro/icke-tro på en högre makt som kan påverka skeendena på jorden.

<p>Syfte med denna uppsats var att undersöka om inte flera studier, som velat ta reda på vad människor tror på, skapat en onödig polarisering mellan att kalla sig kristen och att tro på sitt eget personliga vis. Målet med uppsatsen var att ta reda på om det som ibland kallas privatreligiositet kanske bara är olika sätt att närma sig den kristna tron.</p><p>Jag ville få svar på frågor som: Ger livsåskådningsundersökningarna en rättvisande bild av den andliga situationen? Vilka är bristerna med dessa undersökningar? Hur borde dessa istället ha utformats för att ge en mer rättvisande bild?</p><p>Livsåskådningsundersökningarna verkar inte ge en rättvisande bild av den andliga situationen. Att människor svarat som de gjort betyder inte att de varit säkra på sina svar eftersom svarsalternativen visat sig vara otydliga och svårbegripliga i många fall.</p><p>Frågorna som ställs är ofta för många och spänner över ett för stort intresseområde för att de intervjuade skall förväntas kunna orka svara genomtänkt på dem alla. Det bekräftas av flera undersökningar att det är problematiskt att hitta sätt att jämföra åsikter på både pga. hur ett urval plockas ut, hur resultaten tolkas och redovisas men inte minst eftersom det inte finns begrepp som står för samma sak för alla människor.</p><p>Jag anser att det är av högsta vikt att först klargöra vad som är en kristen tro och vad som krävs för att kalla sig kristen innan man kan göra undersökningar som behandlar vad svenska folket säger sig tro på.</p><p>Jag tror att det varit mer intressant att ställa frågorna på ett mer neutralt sätt och att se på människors tro som något individuellt istället för att försöka hitta en ny religion – privatreligiositeten.</p>

Syfte med denna uppsats var att undersöka om inte flera studier, som velat ta reda på vad människor tror på, skapat en onödig polarisering mellan att kalla sig kristen och att tro på sitt eget personliga vis. Målet med uppsatsen var att ta reda på om det som ibland kallas privatreligiositet kanske bara är olika sätt att närma sig den kristna tron. Jag ville få svar på frågor som: Ger livsåskådningsundersökningarna en rättvisande bild av den andliga situationen? Vilka är bristerna med dessa undersökningar? Hur borde dessa istället ha utformats för att ge en mer rättvisande bild? Livsåskådningsundersökningarna verkar inte ge en rättvisande bild av den andliga situationen. Att människor svarat som de gjort betyder inte att de varit säkra på sina svar eftersom svarsalternativen visat sig vara otydliga och svårbegripliga i många fall. Frågorna som ställs är ofta för många och spänner över ett för stort intresseområde för att de intervjuade skall förväntas kunna orka svara genomtänkt på dem alla. Det bekräftas av flera undersökningar att det är problematiskt att hitta sätt att jämföra åsikter på både pga. hur ett urval plockas ut, hur resultaten tolkas och redovisas men inte minst eftersom det inte finns begrepp som står för samma sak för alla människor. Jag anser att det är av högsta vikt att först klargöra vad som är en kristen tro och vad som krävs för att kalla sig kristen innan man kan göra undersökningar som behandlar vad svenska folket säger sig tro på. Jag tror att det varit mer intressant att ställa frågorna på ett mer neutralt sätt och att se på människors tro som något individuellt istället för att försöka hitta en ny religion – privatreligiositeten.

This thesis takes an interest in how values attain a specific meaning in market reforms of welfare provision. The study builds on exploring how values are enacted rather than treating them as universal and stable. The aim of the thesis is to contribute conceptually to the understanding of how market-making activities in the welfare state bureaucracy handle the values at play in welfare reform. The empirical case is the governance of a so-called care choice system in a Swedish county council. The methodology for the study is “shadowing” of public officials working to formulate a so-called rulebook for care centres. The analysis describes how these officials handle a variety of values when designing the rulebook. How they choose to organize their work – the methods used to collect data about care centre performance, what governance tools they employ, how they arrange their work roles, and how they construct the rulebook – leads to value shifts and determines the meaning of values in practice. The officials’ work practice is political in the sense that it actively shapes the values enacted in the care choice reform. Therefore, it is of great importance to spur a broader debate about the organization of such governance practices, while there is a need to problematize simplistic images of what market reforms of welfare entails in practice. The thesis proposes that an “ecological” – i.e. a situated, reflexive, and malleable – approach to handling of contending values may contribute to such debates. / Avhandlingen intresserar sig för hur värden får sin praktiska innebörd i marknadsreformer av välfärdstjänster. Studien bygger på att undersöka hur värden blir lokalt iscensatta snarare än att behandla dem som universella och stabila. Syftet med studien är att utveckla begrepp för att förstå hur marknadsskapande styrning av välfärd hanterar de motstridiga värden som står på spel i välfärdsreform. Det empiriska fallet utgörs av styrningen av det s.k. vårdvalet i ett svenskt landsting. Metoden är ”skuggning” av tjänstemän som jobbar med att formulera en s.k. regelbok för vårdcentraler. Analysen beskriver hur dessa tjänstemän arbetar med att hantera olika typer av värden när de konstruerar regelboken. Hur de väljer att organisera sitt arbete – vilka metoder de använder för att samla in data om vårdcentralernas prestationer, vilka verktyg de använder för styrning, hur de ordnar sina arbetsroller, samt hur de konstruerar regelboken – leder till värdeförskjutningar och styr vilka uttryck de olika värdena får i praktiken. Tjänstemännens arbete är politiskt såtillvida att det aktivt formar de värden som får utrymme i vårdvalsreformen. Därför är det av stor vikt att skapa en bredare debatt kring organisering av sådan styrning, samtidigt som det kräver att man problematiserar förenklade bilder av vad marknadsreformer i välfärden betyder i praktiken. Avhandlingen föreslår att ett ”ekologiskt” – dvs. ett situerat, reflexivt och föränderligt – perspektiv på hanteringen av motstridiga värden i marknadsreformer kan bidra till en sådan debatt.

This study examines the valuation practices and processes involved in the rapid transformation of centrally located industrial areas into residential spaces. These areas hold significant importance in urban life and contribute essential functions and values to cities and its occupants. However, as more industrial areas are being redeveloped, the risk of losing these valuable aspects are increasing. This study investigates the diverse valuation practices employed by different stakeholders using a case study of the ongoing planning process in Örnsberg industrial area, a small centrally located industrial and commercial zone in southern Stockholm. Qualitative methods were utilized to explore these valuation practices. These included document analysis and semi-structured interviews with local craftsmen, small-scale businesses, non-profit organisations and a city planner. The findings highlight the divergent ways in which Örnsberg is valued, influenced by individual experiences and interests of the stakeholders. Furthermore, it is concluded that formal valuation practices exert a stronger influence in the planning process. Ultimately, the values prioritized by the City of Stockholm in the planning process contribute to the establishment of a new order in Örnsberg, resulting in the displacement of current local occupants and the probable loss of social values.