<p>Narratives about UFO:s and extraterrestrials can be regarded as part of an everyday religiosity, yet the issue has been poorly studied outside an American context, within the discipline of Religious Studies. In this paper, I therefore seek knowledge about the further development of these narratives within the Swedish UFO-movement from the 1960’s until today. Influenced by social anthropologist Claude Lévi-Strauss´ discussion about mythems as the smallest components of a myth, I argue that the stories which emerge within the Swedish context differ from the American ones. This difference consists of both loss of certain mythemes and the addition of others to this mythic complex. These changes are further to be found on three diverse levels. Sweden is on the first level given a role in the cosmic drama, and also a history of UFO-observations. On a thematic level, so called abduction stories lose their sexual overtones, while indigenous conspiracy theories are being created around the Swedish Defence Research Agency, FOA. On a third and ideological level, some narratives are strongly influenced by indigenous socialistic ideology. The changes which occur within the narrative complex are further analysed against the background of the Swedish political and ideological situation during the time of development of these narratives. Finally the differences between legend, myth and common tales are discussed. I conclude that the relevant way of referring to these stories is as to mythic narratives.</p>

Narratives about UFO:s and extraterrestrials can be regarded as part of an everyday religiosity, yet the issue has been poorly studied outside an American context, within the discipline of Religious Studies. In this paper, I therefore seek knowledge about the further development of these narratives within the Swedish UFO-movement from the 1960’s until today. Influenced by social anthropologist Claude Lévi-Strauss´ discussion about mythems as the smallest components of a myth, I argue that the stories which emerge within the Swedish context differ from the American ones. This difference consists of both loss of certain mythemes and the addition of others to this mythic complex. These changes are further to be found on three diverse levels. Sweden is on the first level given a role in the cosmic drama, and also a history of UFO-observations. On a thematic level, so called abduction stories lose their sexual overtones, while indigenous conspiracy theories are being created around the Swedish Defence Research Agency, FOA. On a third and ideological level, some narratives are strongly influenced by indigenous socialistic ideology. The changes which occur within the narrative complex are further analysed against the background of the Swedish political and ideological situation during the time of development of these narratives. Finally the differences between legend, myth and common tales are discussed. I conclude that the relevant way of referring to these stories is as to mythic narratives.

<p>Syfte med denna uppsats var att undersöka om inte flera studier, som velat ta reda på vad människor tror på, skapat en onödig polarisering mellan att kalla sig kristen och att tro på sitt eget personliga vis. Målet med uppsatsen var att ta reda på om det som ibland kallas privatreligiositet kanske bara är olika sätt att närma sig den kristna tron.</p><p>Jag ville få svar på frågor som: Ger livsåskådningsundersökningarna en rättvisande bild av den andliga situationen? Vilka är bristerna med dessa undersökningar? Hur borde dessa istället ha utformats för att ge en mer rättvisande bild?</p><p>Livsåskådningsundersökningarna verkar inte ge en rättvisande bild av den andliga situationen. Att människor svarat som de gjort betyder inte att de varit säkra på sina svar eftersom svarsalternativen visat sig vara otydliga och svårbegripliga i många fall.</p><p>Frågorna som ställs är ofta för många och spänner över ett för stort intresseområde för att de intervjuade skall förväntas kunna orka svara genomtänkt på dem alla. Det bekräftas av flera undersökningar att det är problematiskt att hitta sätt att jämföra åsikter på både pga. hur ett urval plockas ut, hur resultaten tolkas och redovisas men inte minst eftersom det inte finns begrepp som står för samma sak för alla människor.</p><p>Jag anser att det är av högsta vikt att först klargöra vad som är en kristen tro och vad som krävs för att kalla sig kristen innan man kan göra undersökningar som behandlar vad svenska folket säger sig tro på.</p><p>Jag tror att det varit mer intressant att ställa frågorna på ett mer neutralt sätt och att se på människors tro som något individuellt istället för att försöka hitta en ny religion – privatreligiositeten.</p>

Syfte med denna uppsats var att undersöka om inte flera studier, som velat ta reda på vad människor tror på, skapat en onödig polarisering mellan att kalla sig kristen och att tro på sitt eget personliga vis. Målet med uppsatsen var att ta reda på om det som ibland kallas privatreligiositet kanske bara är olika sätt att närma sig den kristna tron. Jag ville få svar på frågor som: Ger livsåskådningsundersökningarna en rättvisande bild av den andliga situationen? Vilka är bristerna med dessa undersökningar? Hur borde dessa istället ha utformats för att ge en mer rättvisande bild? Livsåskådningsundersökningarna verkar inte ge en rättvisande bild av den andliga situationen. Att människor svarat som de gjort betyder inte att de varit säkra på sina svar eftersom svarsalternativen visat sig vara otydliga och svårbegripliga i många fall. Frågorna som ställs är ofta för många och spänner över ett för stort intresseområde för att de intervjuade skall förväntas kunna orka svara genomtänkt på dem alla. Det bekräftas av flera undersökningar att det är problematiskt att hitta sätt att jämföra åsikter på både pga. hur ett urval plockas ut, hur resultaten tolkas och redovisas men inte minst eftersom det inte finns begrepp som står för samma sak för alla människor. Jag anser att det är av högsta vikt att först klargöra vad som är en kristen tro och vad som krävs för att kalla sig kristen innan man kan göra undersökningar som behandlar vad svenska folket säger sig tro på. Jag tror att det varit mer intressant att ställa frågorna på ett mer neutralt sätt och att se på människors tro som något individuellt istället för att försöka hitta en ny religion – privatreligiositeten.