Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur lärarna förmedlade det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11, vad som påverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar. Frågeställningar: Hur påverkar lärarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar stöd från skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar lärarnas egen utbildning hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur upplever lärarna elevernas gensvar på hur de förmedlat det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11? Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lättare kunna få mer djupgående svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Alla undersökningsdeltagare ansåg att deras bakgrund och fritidsvanor underlättade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var främst ekonomiskt från skolledningen eller genom samarbete med andra ämneslärare på vissa moment. Både de som examinerades för runt 40 år sedan och de som examinerades runt millennieskiftet var överens om att det hade blivit mer fokus på hälsa och att en del av deras hälsokunskaper kom från annat håll. De kände att de flesta elever visste vad som var bra för hälsan, men att de inte alltid levde som de lärt sig. Dåliga kostvanor var vanligt. Negativ påverkan hemifrån sågs som en svårighet. Undersökningsdeltagarna ansåg att fokuseringen på begrepp var största förändringen i LGR11, men att de i övrigt inte behövde ändra så mycket i undervisningen. De kände att det rådde tidsbrist och försökte baka in teorin i det praktiska eller lägga det som hemuppgifter. Alla arbetade med någon form av träningsdagbok för att hjälpa eleverna att sätta upp hälsomål. Deras egen bakgrund och fritidsvanor var det de upplevde påverkade deras möjligheter mest till att förmedla Hälsa och livsstil. Däremot kände de att det fanns en del kvar att arbeta med för att alla elever skulle ta till sig detta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa. Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i idrott och hälsa? Hur bedömer lärare i idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil? Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien. Resultat En samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna. Slutsats Vi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet idrott och hälsa än vad den nu har. Tidigare forskning och vårt resultat visar att fysisk hälsa betonas och att momentet rörelse får störst utrymme i undervisningen. För att ytterligare betona vikten av hälsa kanske ämnet bör byta namn till hälsa och idrott?

Studiens övergripande syfte var att utveckla kunskap om kvinnors erfarenheter av att i vuxen ålder drabbas av och leva med kroniskt nedsatt fysisk funktionsförmåga. Utöver studiens beskrivande och kunskapsgenererande syfte och frågeställningar hade denna även en ambition att bidra till utvecklingen av forskningsområdet ”hälsa och livsstil”. Studien baserades på aktiva intervjuer med fem kvinnor som i vuxen ålder drabbats av nedsatt funktionsförmåga, på grund av kronisk sjukdom eller skada. Analysen skedde i flera steg som successivt gav en breddad och fördjupad förståelse av kvinnornas berättelser. I ett första steg genomfördes en tematisk analys av innehållet i kvinnornas berättelser. Den tematiska analysen sammanfattades av hur kvinnorna själva genom olika retoriska stilgrepp betonade särskilt viktiga delar av sina berättelser. Det andra steget av analysen belyste berättelserna utifrån tidigare forskning och den symboliska interaktionismens perspektiv. Att studiens resultat relaterades till tidigare forskning och ett teoretiskt sammanhang ökade dess överförbarhet ytterligare. Studiens resultat låg i linje med tidigare forskning, det bekräftade bl.a. tidens betydelse under omställningen till ett liv med nedsatt funktionsförmåga, där kontrollen över livet återskapades genom planering av tillvaron så att krafterna räckte till det som upplevdes som mest angeläget, eller genom att krympa tiden till ett här och nu, och ta en dag i sänder och avskärma sig från osäkerheten inför framtiden. Det fanns även fynd som gick utöver vad tidigare forskning rapporterat. De kvinnor som ingick i studien rekonstruerade ur tidigare erfarenheter en ny identitet, med en livsstil i balans mellan omgivningen och den faktiska funktionsförmågan. Förhållanden som bidrog till en hälsosam livsstil var organiseringen i stödjande nätverk, och engagemang i ideella organisationer i vilka kvinnorna kunde uppleva den medkänsla som de stundtals sade sig sakna i mötet med vårdgivare och myndigheter. De kvinnor som medverkade i studien framstod som mer aktiva och kreativa än som var vanligt bland kvinnor med nedsatt funktionsförmåga i tidigare studier. Kvinnorna i studien berättade hur de tog initiativ till, planerade och genomförde längre livsprojekt, som satsningar på studier och eget företagande, vilket inte rapporterats vara vanligt i tidigare studier. Några kvinnor visade sin självständighet genom att inte villkorslöst acceptera vårdapparatens och myndigheternas beslut, utan motsatte sig sådant som motverkade deras strävan att förverkliga personliga mål. Kvinnorna stärkte självkänslan och utvecklade alternativa livsstilar och identiteter genom att ta vara på tidigare erfarenheter och ur dem konstruera nya livsstilar, präglade av relativ hälsa och välmående. Det skedde t.ex. genom att utveckla ett idrottsintresse i gemenskap med andra inom handikappidrotten, eller genom att vårda ett fräscht och ungdomligt utseende och bekräftas genom att medverka som modell vid modevisningar. Studiens resultat har betydelse för att stärka unga kvinnor, som drabbats av nedsatt funktionsförmåga i vuxenålder, men även för yrkesverksamma som möter kvinnor i samma situation och deras anhöriga. / The overall objective of the study is to develop an understanding oft he women’s experiences of suffering from and living with chronically reduced physical ability in adulthood. In addition to the study’s descriptive and knowledge-building objective, it also aims at helping towards developing research in the field of “health and lifestyle”. The study is based on active interviews with five women who have suffered from reduced physical abilities in adulthood, due to chronic disease or injury. The analyses were conducted over two stages that gradually provided a more in-depth understanding of the women’s stories. The first stage was to thematically analyse the content of the women’s stories. The thematic analyses was summarised by how the women personally, through various methods, emphasised specifically important parts of their stories. The second stage of the analyses used previous research and symbolic interaction perspectives. The study’s compatibility increased via the results of previous research and theoretical context. The results of the study were compatible with previous research, confirming such things as the significance of time while adapting to a life of reduced physical ability, where control over one’s life was restored either through planning day-to-day life, giving the individual enough energy for the essentials in life, or by compressing time to the here and now, taking one day at a time and shying away from the uncertainties of the future. There were also findings that exceeded what previous research had reported on. The women who took part in the study mapped out their social rights, and reconstructed an identity from previous experiences, with a lifestyle in balance between the world around them and their own expectations of their reduced physical abilities. Circumstances that contributed to a healthy lifestyle were women’s organising in social network and engaging in non-profit organisations, were they could experience the compassion that they sometimes felt was lacking when interacting with caregivers or governmental authorities. The women that took part in the study appeared more active and creative than was usual among women with reduced physical abilities from other studies. The women in the study explained how they took the initiative, planned and carried out extensive life projects, like study initiatives and starting businesses, which was not as common in previous studies. Some women displayed their independence by not unconditionally accepting healthcare and government authorities’ decisions, but opposed such things that were counter intuitive to their desire to realise personal objectives. The women bolstered their selfesteem and developed alternative lifestyles and identities by using previous experience, from which they could form new lifestyles, characterised by relative good health and wellbeing. This happened either by developing an interest for team sports with other athletes with disabilities, or by maintaining a fresh and youthful appearance, confirmed by modelling for a fashion show. The results of the study are important for strengthening women with impaired functional ability in adulthood, but also for professionals who meet women in the same situation and their relatives.